DET SVENSKA SKATTETRYCKET

När skatten slopades lyfte företagen – varnar för nya smällar: ”Farlig retorik”

När Sverige avskaffade arvs- och gåvoskatten växte företagen och staten fick ändå in mer skattepengar, visar en ny studie från Handelshögskolan. ”För oss är det avgörande att de här skadliga skatterna inte finns”, säger familjeföretagaren Johan Andersson till TN.

När den svenska arvs- och gåvoskatten avskaffades av en enig riksdag 2004 blev effekten påtaglig. En färsk studie från Handelshögskolan i Stockholm visar att företagens omsättning, lönsamhet och investeringar ökade samtidigt som produktiviteten steg. Dessutom stärktes statskassan när företagen betalade mer bolagsskatt tack vare högre vinster.

– Det mest påtagliga är att mer kapital stannade kvar i bolagen när ägarna inte längre behövde fokusera på att skapa en likviditet för att kunna finansiera en kommande arvsskatt. Det är ju positivt både före företagen och samhället. Studien bekräftar att det är bra för alla i samhället att ta bort skadliga skatter, säger familjeföretagaren Johan Andersson till TN.

Studien från Handelshögskolan undersöker vad som hände med svenska privatägda företag efter att arvs- och gåvoskatten avskaffades 2004–2005.

Forskarna analyserade cirka 37 000 företag och jämförde bolag där ägaren hade barn och därmed möjlighet att föra över företaget till nästa generation med företag där ägaren saknade potentiella arvtagare.

– Vi tittade på perioden 2001–2007, alltså tre år före och tre år efter, och vi tog hänsyn till förhållandena under finanskrisen. Sammantaget fick vi ihop data av hög kvalitet rörande de 37 000 företagen och hur de förändrade sitt beteende efter att arvsskatten avskaffades, säger Mateja Andric, en av forskarna bakom studien till TN.

Hennes forskarkollega Mohamed Genedy berättar att analysen visar att familjeföretagen växte snabbare, investerade mer både kort- och långsiktigt och tog mer sällan lån. Istället använde företag med potentiell arvtagare i högre utsträckning det egna kapitalet för investeringar jämfört med kontrollgruppen.

– Vi såg också att företag med potentiell arvtagare blev mer lönsamma och mer produktiva. Dessutom upptäckte vi, och detta är särskilt intressant, att dessa företag betalade mer bolagsskatter till staten jämfört med företagen i kontrollgruppen. Sammanfattningsvis förändrade företag med potentiell arvtagare sitt beteende efter att arvsskatten försvunnit betydligt mer än företagen i kontrollgruppen, säger Mohamed Genedy.

Mateja Andric uppger att företag med en potentiell arvtagare påverkas starkt av utsikten att överlämna företaget till nästa generation och att förberedelser görs för att underlätta överföringen av företaget till nästa generation av entreprenörer.

– Arvsskatten kan tidigare ha minskat attraktionskraften för generationsskiften på grund av de negativa skattekonsekvenserna för nästa generation, vilket minskade företagens incitament att växa. Den tidigare arvsskatten tycks därför ha haft en dämpande effekt på investeringar och tillväxt, säger hon.

Den tredje forskaren, professor Mattias Nordqvist, påminner om att det fanns en bred politisk överenskommelse när arvsskatten togs bort och att även de större facken stödde avskaffandet.

– Skattetrycket är en viktig del för familjeföretags förmåga att fungera så därför tittade vi närmare på vad som hände efter att gåvo- och arvsskatten avvecklades. Skatten tillförde inte särskilt mycket pengar, den hade en hämmande effekt på företagandet och de större företagen hittade vägar förbi den medan de mindre företagen drabbades hårdare, säger han.

”Det är konkurrenskraftiga och ansvarstagande familjeföretag som skulle drabbas värst om dessa skatter införs.”

Johan Andersson är styrelseordförande för Mellby Gård AB, en av Sveriges mest kända familjekoncerner. Pappan Rune Andersson startade företaget 1986 som ett jordbruksbolag och sedan dess har verksamheten utökats med förvärv av företag inom olika branscher. Idag drivs den onoterade koncernen av Johan Andersson och hans syskon.

– Familjebolag är inte på något sätt ett särintresse, det är faktiskt så att över hälften av alla bolag i Sverige är definierade som familjebolag. Vi vill ju att den absoluta merparten av kapitalet ska stanna kvar i bolagen och återinvesteras i de bolag vi har. För oss är det avgörande att de här skadliga skatterna inte finns, säger han.

Varnar för ”beredskapsskatt”

Johan Andersson syftar på arvs- och gåvoskatten och förmögenhetsskatten som avskaffades 2007. På senare år har förslag som exitskatten, beskattning när fysiska personer med orealiserade kapitalvinster flyttar ut, presenterats men dragits tillbaka efter massiv kritik. Socialdemokraterna har också aviserat en beredskapsskatt riktad mot höginkomsttagare för att finansiera försvarssatsningar om de vinner valet i höst.

– Det är oroväckande att dessa skatter diskuteras och det är en farlig retorik. Det är konkurrenskraftiga och ansvarstagande familjeföretag som skulle drabbas värst om dessa skatter införs, säger Johan Andersson.

Han menar att Sverige jämfört med sina nordiska grannländer och andra EU-länder klarat konkurrenskraften bra tack vare relativt konkurrenskraftiga skatter.

– Vill politikerna ha långsiktiga ägare eller inte? Det är ju avsaknaden av skadliga skatter som skapar en situation där företag tar långsiktigt ansvar, vågar investera och låter mer kapital sättas i arbete i bolagen. Det är argument goda nog för att de här skatterna inte borde återinföras i Sverige, säger Johan Andersson till TN.