Trots regeringens löfte – statens byråkrati växer med 22 tjänster varje dag

Den offentliga sektorn sväller – rejält, visar en ny rapport. Dessutom är det fortfarande oklart vad som faktiskt är en myndighet och hur många de är. ”Hur kan man då styra på ett effektivt sätt?”, säger rapportförfattaren Adam Danieli till TN.

Den offentliga sektorn fortsätter att öka. Mellan 2008 och 2024 ökade antalet anställda, mätt i heltidsekvivalenter, från drygt 190 000 till drygt 260 000, visar en ny rapport från Timbro. Det är en ökning med 37 procent och motsvarar tolv nya statliga tjänster varje dag. Dessutom har tillväxttakten ökat under de senare åren. Under 2024 växte staten med närmare 8 000 anställda – 22 nya anställda per dag.

– Man kan tänka att det beror på att vi vill bygga ut statens kärnfunktioner, som polisen, försvaret och kriminalvården. Men faktum är att om man tittar på hur ökningen har sett ut så är det inte där som antalet statliga tjänstemän blir fler, utan vi har under åtminstone 15 år haft en kraftig tillväxt av byråkrati i Sverige som inte till särskild stor del går att härleda till några av de här politiska satsningarna, säger rapportförfattaren Adam Danieli, idéchef och jurist med särskilt ansvar för rättsstatsfrågor på Timbro, till TN.

”Finns flera problem med en svällande byråkrati”.

I rapporten har han listat ett antal hypoteser som kan förklara ökningen.

– Det viktigaste skälet tror jag är att offentliga byråkratier vill växa. Byråkrater har en väldigt stark inneboende kraft att expandera sina verksamheter, få fler kollegor och etablera sig på fler platser i Sverige.

– Och det här fenomenet finns i alla länder, men i Sverige så har vi rent statsfinansiellt haft ganska många goda år nu, så jag tror inte politikerna varit så måna om att mota den här utvecklingen.

Den ökande personalstyrkan kostar också pengar. Om man uppskattar att en årsarbetskraft kostar cirka 800 000 kronor skulle de senaste femton årens personalökning innebära en direkt kostnadsökning på närmare 50 miljarder kronor årligen, enligt Adam Danieli.

– Det finns flera problem med en svällande byråkrati. Man ska också komma ihåg att det vi pratar om nu handlar om staten och myndigheter som vanliga människor väldigt sällan har kontakt med. Det finns ingen skolverksamhet eller vård i staten, så det går inte att säga att detta handlar om välfärden.

– Sen så tror jag också att det finns ett demokratiskt problem med allt större och starkare myndigheter. Det är svårt att hålla koll på vad de driver för verksamheter.

Skolverket ökade personalstyrkan med 148 procent

En myndighet som utmärker sig är Skolverket som mellan 2010 och 2024 ökat sin personalstyrka med 148 procent.

– Det är ju verkligen en varningsklocka och här borde man se över vad de faktiskt använder sin personalstyrka till.

– Dessutom finns det myndigheter som sticker ut för att de startades helt av symboliska skäl, där är Jämställdhetsmyndigheten och Institutet för mänskliga rättigheter två bra exempel. Det fanns inte ens ett problem som skulle lösas utan de startades bara för att man ville visa en poäng.

Han menar att det är lättare att starta en ny myndighet än att lägga ned eller avveckla en myndighet.

– Att exempelvis lägga ned Jämställdhetsmyndigheten skulle se jättedåligt ut för då visar man att man nedprioriterar jämställdhetsfrågorna. Även om myndigheten i sig kanske inte gör så mycket så är det ju en jätteviktig symbol att lägga ner.

– Under förra mandatperioden var det ju en diskussion om Jämställdhetsmyndigheten och då var Tidö-partierna överens om att man skulle lägga ner den. Men när man hamnade i regeringsställning så blev det en svårare kalkyl. Då förstod man att det skulle kosta och att det kanske inte skulle se så bra ut att lägga ned den myndigheten. Så nu kommer vi nog få dra oss med den under överskådlig framtid.

Enligt Statskontoret har antalet myndigheter minskat kraftigt under de senaste 30 åren. I början av 1990-talet fanns det strax över 1 300 myndigheter. Minskningen kan framför allt förklaras med att regeringen har ombildat regionala och lokala myndigheter till centrala myndigheter, som till exempel Polismyndigheten.

Den nuvarande regeringen har haft en uttalad målsättning om att minska antalet myndigheter och effektivisera statsförvaltningen. Under 2024 rapporterade TN om att regeringen genomförde en översyn över antalet myndigheter i landet och där man hittade 25 myndigheter som hittills varit "dolda”. Idag finns det ”cirka 367 myndigheter under regeringen”, enligt regeringskansliets hemsida.

– Den här regeringen har lagt ner ett dussintal myndigheter – eller slagit ihop dem med andra myndigheter. Det är bra för det visar att man vill effektivisera och att man vill försöka fokusera det offentliga uppdraget.

”Om staten inte är riktigt överens inom sig om vad som faktiskt är en myndighet, kan man då styra på ett effektivt sätt?”

Med det finns en stor problematik i att det inte finns någon entydig definition av vad som ska räknas som en myndighet.

– Det är en bugg i det svenska systemet. Därför kan regeringen säga att vi hittat nya myndigheter, men det innebär bara att man har klassificerat om en viss verksamhet som förut inte var en egen myndighet.

– Det är en effekt av ett konstigt system och jag tycker att det säger lite om hur man förhåller sig till sina myndigheter. Om staten inte är riktigt överens inom sig om vad som faktiskt är en myndighet, kan man då styra på ett effektivt sätt?

Dessutom sticker Sverige ut jämfört med de nordiska grannländerna. I Norge finns 72 direktorat, vilket är en motsvarighet till svenska myndigheter, med sammanlagt 187 förvaltningsorgan. I Finland finns 120 statliga förvaltningsorgan och i Danmark finns runt 130, enligt rapporten.

– Om man jämför med Danmark, Finland och Norge så har de haft en ökning som har varit ungefär i takt med sin befolkningsökning.

– Danmark har till exempel under en period ökat med 13 procent, och samma period hade Sverige en ökning med 37 procent. Och det är så svårt att förstå varför vi skiljer ut oss så mycket.

Men även om antalet myndigheter spelar roll så har den politiska diskussionen har till för stor del fokuserat för mycket på antalet myndigheter - och för lite på vad de faktiskt kostar, enligt Adam Danieli.

– Borgerliga politiker har tjatat om hur länge som helst om att de vill minska antalet myndigheter. Och jämför man med våra nordiska grannländer så har Sverige väldigt många myndigheter, så antalet myndigheter spelar såklart roll.

– Men jag tycker att det ändå är mindre viktigt än hur många de anställer. För nu när det legat stabilt vad gäller antal myndigheter i runt 15 år så har vi samtidigt sett en ökning av arbetsstyrkan på 40 procent. Men det har gått under radarn, trots att det är det som verkligen kostar pengar.

Vill se ett generellt anställningsstopp

Men det finns en stor risk att nedläggningar av myndigheter bara blir symboliska. Exempelvis var Nämnden för hemslöjdsfrågor en liten statlig myndighet med en personalstyrka på 2,8 årsarbetskrafter/tjänster. Nämnden avvecklades under 2025/2026, då verksamheten överfördes till Statens kulturråd.

– Problemet är alltså att det här har ju varit myndigheter som inte har några anställda alls i princip, så det spelar ju ingen roll egentligen. Det blir bara symboliska mindre nedläggningar.

– I stället för ett mål att minska antalet myndigheter skulle det vara bättre med ett mål om att minska den offentliga byråkratin med ett visst antal procent eller antal anställda exempelvis.

Först och främst skulle han vilja se ett anställningsstopp för att mota utvecklingen.

– Jag tycker att alla myndigheter som inte har ett uttryckligt uppdrag att växa, till exempel försvaret och kriminalvården, måste sluta anställa.

– Det är regeringen som är ansvarig för myndigheterna så det går att införa ett generellt anställningsstopp, det vore inte så komplicerat rent tekniskt.

Däremot skulle det vara politiskt komplicerat då många myndigheter skulle lyfta fram sitt viktiga arbete och att det skulle bli lidande om ett anställningsstopp infördes, menar han.

– Men jag tror att ett anställningsstopp är det enda sättet att attackera det här problemet på. Jag tror att det vore bra om regeringen uttryckte att det finns en gräns och att myndigheterna måste prioritera med de medel som finns.

”Tillsynsavgifter är bara ett sätt att finansiera byråkrati”.

Dessutom skulle han vilja att regeringen går igenom regleringsbreven, vilket är regeringens årliga styrdokument till statliga myndigheter, och stryka alla uppdrag som inte är direkt knutna till kärnuppgifterna.

– Och ur ett näringslivsperspektiv skulle det vara viktigt att avskaffa avgiftsfinansieringen av myndighetstjänster. Tillsynsavgifter är ju bara ett sätt för olika myndigheter att finansiera byråkratin.

– Det vore ett ganska enkelt sätt att göra livet enklare för företagen och bromsa upp byråkratin.

Svenskarnas förtroende för samhällets institutioner har traditionellt sett varit högt i Sverige, vilket kan påverka diskussionen om den offentliga sektorn.

– Vi har ett mycket större förtroende för myndigheterna i Sverige än i andra länder. Diskussionen i USA är helt annorlunda och där är bilden av byråkratin något ont, men i Sverige tycker vi mycket om våra myndigheter. På ett sätt är det bra då en väl fungerande offentlig sektor där man har förtroende för myndighetspersoner är jätteviktigt i ett modernt samhälle.

– Men det har nog gjort att vi är lite naiva. Varje gång en myndighet säger att de behöver en samordnare eller kommunikatör till så tänker vi att myndigheterna vet bäst.

I september kommer svenskarna gå till valurnorna. Men det vore ett dåligt tecken för svensk ekonomi om det växande offentliga sektorn blev en valfråga.

– Finland har ju minskat sin statsförvaltning, men det var på grund av att de haft statsfinansiella problem.

– Jag har svårt att se att det skulle bli en valfråga om det inte är så att det säkerhetspolitiska läget verkligen tvingar staten att prioritera. Så det skulle kunna vara en lycklig konsekvens av ett försämrat ekonomiskt läge.