BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Här är rädslan för brott störst i världen – Sverige sticker ut: ”Arena för kriminella”

Bangladesh, Ecuador, Chile, Costa Rica, Peru – och Sverige. I dessa länder oroar sig företagen mest för att drabbas av brott, visar en ny global rapport. ”Hänger ihop med den utveckling vi ser”, säger Mattias Fritz, vd på Zurich Nordic, till TN.

Brottslighet och illegal verksamhet (Crime and illicit economic activity) är den största risken på kort sikt enligt svenska företagsledare. Det visar Global Risk Report 2026, som World Economic Forum (WEF) sammanställer varje år tillsammans med försäkringsbolaget Zurich.

Sverige är ett av ytterst få länder i OECD där företagsledare rankar denna risk högst. Annars är det länder som Bangladesh, Chile, Costa Rica, Ecuador och Peru som sticker ut i statistiken.

– I de flesta andra länder har den här risken sjunkit. Att den rankas högst av svenska företagsledare hänger ihop med den utveckling vi ser i Sverige, där den organiserade brottsligheten infiltrerat både offentlig och privat verksamhet. Det är också en fråga som diskuteras mycket i politiken just nu, konstaterar Mattias Fritz, vd för Zurich Nordic.

Den kriminella ekonomins nya logik – företag som verktyg

Jale Poljarevius, polismästare och underrättelsechef i Region Mitt, konstaterar att utvecklingen är mycket oroande, men menar samtidigt att den kan fungera som en väckarklocka.

– Att svenska företagsledare rankar brottsligheten som den högsta risken visar att de är medvetna om att kriminella målmedvetet infiltrerar eller använder företag för att begå olika brott.

Jale Poljarevius konstaterar vidare att företag är ett tacksamt mål för de kriminella – dels för att det är lätt starta företag, dels för att ett företags struktur är ett tacksamt verktyg för att bedriva kriminell verksamhet inom.

– Den kriminella ekonomin vilar på tre fundament: penningtvätt, korruption och bedrägerier. Det är det kriminella ekosystemet där pengar skapas på illegala marknader och sedan flyttas vidare till den legala marknaden där de kan investeras. Här kan ett företags organisation så klart vara ytterst behjälplig, säger Jale Poljarevius.

– Det är så klart en stor skillnad på att göra ett narkotikatillslag i en lägenhet som vi spanat på, och att upptäcka den kriminalitet som kan pågå i ett företag, fortsätter han.

Fredrik Erfelt är ansvarig för samhällsrelationer på Stockholms Handelskammare, som gett ut flera rapporter om den växande brottsligheten.

– Det är en av de viktigaste frågorna för våra medlemmar, och det beror på att den påverkar dem i allt högre grad.

När seriösa aktörer trängs undan – hot mot tillväxt och konkurrenskraft

Global Risk Report definierar brottslighet och illegal verksamhet som ett stadium där kriminalitet och illegal ekonomi får fäste och påverkar bolagens möjlighet till ekonomisk utveckling. Därmed riskerar marknadens funktionssätt, skattebasen och statens förmåga att leverera grundläggande tjänster att undergrävas.

Det är således denna breda, strukturella påverkan som lyfts i rapporten.

Det är också en utveckling som nu syns tydligt i Sverige, menar Fredrik Erfelt.

– När de kriminella aktörerna tar över en större del av den totala ekonomin och BNP innebär det att seriösa aktörer kan konkurreras ut, eftersom de kriminella kan hålla nere kostnader genom skattebrott, arbetsmiljöbrott etc och på så sätt vinna upphandlingar. Det är ett hot mot tillväxt och konkurrenskraft, säger han.

Utvecklingen bekräftas också i den nyligen publicerade ESO- rapporten Svarta siffror – en ESO-rapport om den kriminella ekonomins omfattning, som visar att den kriminella ekonomin har fördubblats på två år – från 150 till 352 miljarder kronor, med vinster på cirka 185 miljarder kronor i 2024 års priser.

”Det som oroar är att det här genomsyrar hela samhället, alla branscher”, sa rikspolischef Petra Lundh i en kommentar till SvD.

Enligt Ekobrottsmyndigheten pågår samtidigt ett tydligt paradigmskifte, där kriminella i dag startar företag enbart i syfte att begå brott.

– Tidigare har det handlat om att fuska i ett redan existerande bolag. I dag byggs avancerade företagsstrukturer upp med avsikt att begå olika bedrägerier mot till exempel välfärdssektorn och skattesystemet, säger Jale Poljarevius.

Företagen både offer och måltavla – låg anmälningsvilja oroar

Det talas också mycket om att företag både är brottsoffer och brottsverktyg. Fredrik Erfelt påpekar att dessa perspektiv hänger ihop.

– Företag och företagare utsätts för olika bedrägerier, eko-brott och otillbörlig konkurrens samtidigt som seriösa företag infiltreras av kriminella och på så sätt blir brottsverktyg mot deras vilja. Men i båda fallen drabbas det seriösa näringslivet.

Även Jale Poljarevius pekar på att så kallade interna möjliggörare blivit vanligare.

– Det är anställda eller chefer som hjälper till att identifiera sårbarheter i företaget, som kan användas för till exempel ett bedrägeri. Den informationen kan sedan förmedlas vidare till kriminella nätverk.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, konstaterar att det är oroande att svenska företagsledare ser brottslighet och illegal verksamhet som den största risken. Samtidigt visar Svenskt Näringslivs egen Brottsbarometer att fler än fyra av tio företag utsatts för brott det senaste året.

– Visst kan företag användas som ett verktyg för att begå brott – men jag vill understryka att majoriteten av de företag som utsätts för brott är offer.

Särskilt oroande är den låga anmälningsbenägenheten, menar Sven-Olov Daunfeldt. Den är ett tecken på bristande förtroende för polisens förmåga att hantera brott mot företag.

– Många företagare anmäler inte brott eftersom de anser att det inte är någon idé. Då får vi ett rättsosäkert samhälle som hotar tillväxt och investeringar.

Jale Poljarevius säger att han har förståelse för uppfattningen att anmälningar inte alltid leder till att brott klaras upp.

– Vi är medvetna om den förbättringspotential som vi har gällande uppklarning av vardagsbrott, men jag tycker fortfarande att man ska anmäla.

”Näringslivet måste bli en del av lösningen” – krav på ökad samverkan

Så hur ska samhälle och företag mobilisera för att stävja den växande brottsligheten?

Både Jale Poljarevius och Fredrik Erfelt menar att näringslivet måste bjudas in mer i det brottsförebyggande arbetet.

– Polisen finns representerad på regional nivå i sju olika underrättelsecenter. Här skulle man bjuda in representanter från näringslivet för att tillsammans diskutera hur kriminaliteten kan stoppas. Det kan göras med branscher som är särskilt utsatta, som till exempel bygg- och avfallsbranschen, säger Jale Poljarevius.

– Om näringslivet blivit en arena för den kriminella ekonomin måste också näringslivet tillåtas vara en del av lösningen för att förebygga och bekämpa brottslighet, säger Fredrik Erfelt.

– Jag tror att det är viktigt att börja se över sekretessregler och främja informationsdelning. Det är ett arbete som pågår mellan myndigheter. Nästa steg kan vara att inkludera näringslivet för ökad transparens, fortsätter Fredrik Erfelt.