AI OCH AUTOMATISERING

Patentproffset: Därför hamnar AI-investeringarna inte i Europa

Europas restriktiva patentlagar kan stå i vägen för nästa stora AI-genombrott. Utan bättre skydd för immateriella tillgångar flyttar investeringarna till andra sidan Atlanten, varnar Per Wendin, expert på immaterialrättsfrågor.

Per Wendin är expert på immaterialrättsfrågor och har jobbat i nära 35 år med immaterialrätt, varav de senaste åren med mjukvarubolag och har bland annat haft rollen som IP Engineering manager på Spotify. Numera driver han ett IP-konsultföretag med fokus på digitala och industriella företag. IP står för Intellectual Property, vilket är det engelska begreppet för immaterialrätt.

– På Spotify arbetade jag med hur ska man skydda sina innovationer, däribland algoritmerna. AI är ju ingenting nytt, utan AI har funnits ganska länge. Och det har Spotify och andra bolag jobbat med väldigt länge.

– Det är ett av många bolag som hanterar enormt mycket data. På Spotify kan du ha 500 miljoner användare som varje dag gör fem saker i tjänsten. Det finns ingen människa som kan hantera den mängden data och dra några slutsatser av det.

Bland annat är det AI som till stor del ser till att användarnas rekommenderade artister blir intressanta för lyssnarna.

– Om du exempelvis gillar Taylor Swift. Vilka andra artister ska vi då erbjuda dig att lyssna på som du också kanske kommer att gilla? Alla de här algoritmerna är AI-baserade då det inte finns någon människa som skulle kunna göra den här personliga rekommendationen till så många användare.

– Kortfattat ju mer data man har – desto större användning får man av AI.

Immateriella tillgångar är motsatsen till materiella tillgångar som är fysiska, det kan exempelvis handla om produktionsmedel eller fabriker. Immateriella rättigheter är alltså saker som man inte fysiskt kan ta på, utan handlar snarare om innovation och digitala lösningar.

– För många bolag är numera de immateriella tillgångarna det viktigaste man har, man kanske inte ens har några materiella tillgångar utan man har bara innovationen.

– Därför är det otroligt viktigt för de bolagen att man inte bara skyddar sina immateriella tillgångar, utan vet hur man ska kunna kontrollera dem för att få bäst utdelning.

”Även om det blivit en av företagens viktigaste tillgångar så finns det inga sätt att skydda”.

De immateriella tillgångarna blir allt fler och viktigare för bolagen, och numera använder exempelvis även traditionella gruvbolag numera AI för prospektering. Men eftersom en stor del skyddas av företagshemligheter och därmed är hemliga finns det inte någon helt glasklar statistik.

– De immaterialrättsliga tillgångarna utgjorde cirka 20 procent av företagens värde för 50 år sedan och den siffran är numera närmare 80 procent.

I dagsläget kan man skydda en stor del av de immateriella tillgångarna. Bland annat kan innovationer skyddas med patent, varumärkesrätt skyddar ord och upphovsrätten skyddar olika verk.

– Men det finns ingen skyddsform för data, vilket är lite intressant. För även om det blivit en av företagens viktigaste tillgångar så finns det inga sätt att skydda.

– Det enda sättet man idag skyddar data internt på företagen är genom företagshemligheter. Det är ingen skyddsform som du registrerar hos en myndighet, utan det är bara något som du själv hemlighåller.

Men att skydda innovationer som företagshemligheter är inte helt problemfritt. Bland annat kan de i praktiken bli svåra att hålla hemliga då de oftast läcker med tiden bland annat för att folk byter jobb och tar med sig information vidare.

– För även om fördelen är att det bara är du som känner till dem och dina konkurrenter inte kan ta del av dem så är nackdelen att de inte driver utvecklingen framåt.

Företagshemligheter skiljer sig från patent vars system bygger på att stimulera den tekniska utvecklingen. Med ett patent får uppfinnaren en tidsbegränsad ensamrätt i utbyte mot att uppfinningen offentliggörs och kan byggas vidare på vid ett senare tillfälle.

– Ju mer AI vi kommer se desto färre patent och mer företagshemligheter. Problemet då är att det egentligen inte finns någon bra skyddsform för data förutom företagshemligheter.

Omöjligt att ta patent där AI är uppfinnaren

Han menar att det i dagsläget inte finns någon lagstiftning globalt som kan skydda rena AI-uppfinningar.

– Om du skulle prompta en AI-modell att göra en uppfinning så kan inte AI vara en uppfinnare. Det är ganska tydligt skrivet att AI måste vara en person. Du kan inte skicka in en patentansökan till ett patentverk och ha AI som en uppfinnare. Det går inte, det är ingen som tillåter det.

Däremot kan du ta hjälp av AI-verktyg för att ta fram olika typer av produkter.

– Då kommer det vara en person som står bakom själva uppfinningen, men det kan också leda till gränsdragningsproblematik kring vem det var som gjorde uppfinningen. Var det personen eller var det AI-modellen som gjorde uppfinningen?

– Jag tror att vi framöver kan se tvister i domstolar där det ska avgöras om det var en person som gjorde en uppfinning eller om det var en AI.

Det finns alltså fortfarande mycket som är oklart när det gäller AI, bland annat hur frågor om upphovsrätt kommer att lösas juridiskt.

– Bland annat ser vi nu fler och fler AI-genererade bilder, videos, musik och text. Där finns fortfarande en gråzon då de bygger på data som någon annan har producerat tidigare.

Men när det gäller patent är det faktiskt mer tydligt att AI inte kan vara en uppfinning och man kan alltså inte ta ett patent där AI är uppfinnaren.

– Men AI blir ju som vilket typ av verktyg som helst till slut och då kommer du kunna använda AI som ett hjälpmedel i din innovation.

Även om patentsystemen globalt blivit mer harmoniserande finns fortfarande fundamentala skillnader, som bland annat blir tydliga för ett företag som Spotify. I Europa kan Spotify inte patentera algoritmen som ligger bakom vilka låtar som rekommenderas till användarna, men det är patenterbart i USA.

– Detsamma gäller det som man kallar för playlist management, alltså algoritmerna bakom hur spellistor sorteras. Det går inte heller att patentera i Europa, men det är fullt möjligt i USA.

– Generellt sett så är det svårare att patentera mjukvara i Europa än det är i USA.

”Skulle vara lite tveksam till att göra investeringarna i Europa”.

Europas snäva tolkningar kring just patentering av mjukvara kan på verka var AI-investeringarna hamnar, konstaterar han.

– Om Europa har en för restriktiv syn på både användandet av AI och skyddet av AI så skulle jag som företag kanske vara lite tveksam till att göra de investeringarna i Europa.

– Om jag tror att jag varken kan skydda eller sälja min produkt på den europeiska marknaden så kanske jag frågar mig om jag ska vara här då det är bättre att vara i USA, där det dessutom finns mer kapital.

För att få liknande konkurrensmässiga villkor för europeiska och amerikanska bolag vore det bra att om patentsystemen harmoniserades när det gäller mjukvara, menar han.

– Det finns en fördel med europeisk patentlagstiftning och det är att den tenterar till att vara väldigt förutsägbar. Den är liksom inte förmån för politiska beslut på samma sätt som i USA.

– I USA kan det variera ganska mycket över tid vad som gäller vilket gör att det för många företag är lite svårt i USA att veta om vissa patent som man nu söker och får godkända kommer vara giltiga om tio år eller om lagstiftningen kanske har ändrats.

Efterlyser en nationell immaterialrättstrategi

I dagsläget har några av världens största bolag en stor del av sitt värde i AI. Även om det inte går att skydda så ser Per Wendin ingen risk att de kommer att gå under inom de närmaste åren.

– Det finns ju naturligtvis flera sätt att konkurrera på. Ett sätt är att skydda de immateriella rättigheterna via företagshemligheter så att ingen annan konkurrent ta del av dem.

– Men sen kan du också konkurrera med first to market, om du hela tiden är snabbast på att leverera en bra produkt så kommer det vara en stor kommersiell fördel.

Han menar att alla bolag– oavsett storlek– borde ha någon form av immaterialrättsstrategi.

– Storbolagen brukar ha resurser att kunna skydda de immateriella tillgångarna, men desto svårare är det såklart för mindre bolag.

– En strategi behöver inte vara så omfattande, men borde kunna lyfta fram hur innovationerna bidrar till affärsmöjligheterna samt hur man ser till att de inte hamnar i händerna på konkurrenterna.

Men över lag finns det en alldeles för stor okunskap kring immaterialrätter och hur de borde skyddas, konstaterar han.

– Men det är inget enskilt svenskt problem, utan stora delar av världen har samma utmaning. Men nu ser vi att fler och fler länder börjar ta fram nationella immaterialrättsstrategier och det borde vi också göra. En sådan strategi borde bland annat lyfta fram behovet av utbildning inom immaterialrätt.