DEN SVENSKA EXPORTEN

Klart: Nu lämnar svenska företag USA – ”Inget gott facit”

Enligt Donald Trump skulle tullarna leda till fler investeringar i USA. Nu visar en omfattande enkät att åtminstone de svenska företagen snarare är på väg att lämna landet. ”Den absolut största kostnaden för Trumps tullar förs över på de amerikanska företagen”, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.

Ett år efter att Donald Trump åter valdes till USA:s president, och ungefär ett halvår efter lanseringen av landets nya tullpolitik, står det klart att de svenska företagens syn på handeln med USA har fått sig en ordentlig törn.

I en ny enkät med Svenskt Näringslivs Företagarpanel, där 1 100 svenska företag har svarat på frågor om sina handelsrelationer med USA, framgår det bland annat att en tiondel av de företag som exporterar varor helt och hållet planerar att avsluta sin export till landet.

”Det är klart och tydligt att företagen har vidtagit åtgärder och också justerat sin handel med USA.”

Antalet företag som kommer att minska sin export till USA är tio gånger fler än de som uppger att deras export väntas öka. Tittar man enbart på svaren från de större företagen är det fyra gånger så många som minskar än som ökar sin export till USA.

Mycket tyder på att handeln med USA ser ut att bli mindre lönsam för svenska företag framöver och därmed är den sannolikt att den fortsätter att minska. Som TN tidigare har berättat, minskade svensk export till USA med nära 9 miljarder kronor under årets första nio månader.

– Nu när det har gått ett halvår sedan Donald Trumps Liberation Day kan vi se hur de svenska företagen påverkas och agerar. Det är klart och tydligt att företagen har vidtagit åtgärder och också justerat sin handel med USA, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, till TN.

– Den ryckiga amerikanska handelspolitiken med olika tullbesked under hela våren och sommaren har skapat stor oro. I vår undersökning blir det mycket tydligt.

Kan öka inflationen

Två tredjedelar av företagen, och särskilt de största företagen, uppger att kostnaden för tullarna så gott som alltid landar på de amerikanska företagen, vilket väntas leda till inflation i USA.

– När det gäller Donald Trumps övertygelse om att det är de utländska företagen och länderna som betalar de amerikanska tullarna kan vi konstatera att det helt enkelt inte är sant, säger Anna Stellinger.

En fjärdedel av företagen försöker dock lindra effekten genom att själva betala en del av kostnaden genom att sänka sina priser till amerikanska kunder. Ett upplägg som kan bromsa inflationen i USA, men som i stället leder till fallande lönsamhet hos de svenska företagen.

– Det är såklart inte hållbart i längden. Men sammantaget kan vi konstatera att den absolut största kostnaden för Trumps tullar förs över på de amerikanska företagen.

Ett sätt att komma runt de amerikanska tullarna är att bygga upp produktion i USA. De flesta av de företag som deltagit i enkäten, 70 procent, uppger dock att det inte har möjlighet att göra någon sådan investering. Av de 30 procent som uppger att de har möjlighet att investera i produktion i USA så är det ungefär hälften som anser att det skulle kunna vara en aktuell väg framåt.

”I vår undersökning svarar sju av tio företag att de inte kan komma runt tullmuren genom att investera mer i USA.”

De större företagen i allmänhet, och industriföretagen i synnerhet, sticker ut som mer avvaktande till att etablera produktion i USA. Den typ av investeringar och nya jobb i USA som Donald Trump har hoppats att tullarna ska leda till, ser med andra ord ut att dröja – åtminstone från svenskt håll.

– Trumps strategi att öka investeringarna i USA med hjälp av de höga tullarna verkar inte ge resultat. I vår undersökning svarar sju av tio företag att de inte kan komma runt tullmuren genom att investera mer i USA. Av de industriföretag som ingår i undersökningen svarar så få som 8 procent att de ser positivt på att investera i USA. Även de företag som uppger att de faktiskt skulle ha möjlighet att öka investeringarna i USA, är avvaktande. Med andra ord kan vi inte se någon större investeringsvilja eller investeringsvåg till USA, snarare tvärtom.

På det stora hela är det alltså en negativ utveckling som går att skönja i siffrorna.

– Facit efter ett halvår med Trumps nya handelspolitik visar att de svenska företagen är övervägande skeptiska till att öka investeringarna i USA, men också att de planerar minska sin handel över Atlanten och att de dessutom för över tullkostnaderna på den amerikanska kunden. Inget gott facit, med andra ord, sammanfattar Anna Stellinger.

Efter månader av förhandlingar enades EU och USA i somras om ett upplägg för den transatlantiska handeln. I korthet innebär avtalet att USA tills vidare tillämpar tullar på 15 procent på de flesta varor från EU. Många av de svenska företag som svarat i den nya enkäten anser att EU borde göra mer för att pressa USA att sänka tullarna.

Nya frihandelsavtal

Samtidigt syns en trend av att andra marknader blir allt viktigare för Europas export. Därmed blir nya handelsvägar och nya frihandelsavtal ännu viktigare, menar Anna Stellinger. Hon ser att EU:s avtal med giganter som Indien, Indonesien och Mercosur-länderna kommer att spela en viktig roll framöver.

– Det är marknader som är komplicerade, ofta har höga tullar och andra hinder och där frihandelsavtal skulle göra en stor skillnad. Men lika viktigt är det att vi förbättrar vår egen inre marknad. Vi får inte glömma att EU:s inre marknad med sina 450 miljoner konsumenter och fria rörlighet är en stor tillgång, bara vi mäktar med att ta bort de ofta helt onödiga hinder vi satt upp för oss själva. Det måste bli enklare att starta företag, växa företag och välja att behålla företag i EU.

Svenskt Näringslivs Företagarpanel genomfördes 9–26 september 2025. Här kan du läsa mer om undersökningen och ta del av hela rapporten.