ENERGIPOLITIK

Myndighetens beslut ökar elkostnader med 700 procent – ”Helt i onödan”

Flera företag har sett sina kostnader sjufaldigas på kort tid på grund av Svenska kraftnäts nya algoritm för att balansera elsystemet. Trots att lösningar finns händer inget, menar analytikern David Wästljung. ”Driver upp priser helt i onödan”, säger han och varnar för konkurser.

När Svenska kraftnät i början av 2025 lanserade en ny modell för att automatiskt upphandla balanskraft i elsystemet, valde myndigheten att inte införa så kallade toleransband i algoritmen – trots att övriga nordiska länder gjort det. I dag står det klart att beslutet blev kostsamt. Flera elhandelsbolag och balansansvariga vittnar om kostnadsökningar på upp till 700 procent bara under mars och april.

– Det är utslaget på en hel månad. De extrema priserna i enstaka kvartar har fått ett väldigt stort genomslag i balansansvarigas fakturor, säger David Wästljung, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.

Toleransbandet – ett tekniskt verktyg som skulle ha gett algoritmen större flexibilitet att välja billigare bud – lyser fortfarande med sin frånvaro i det svenska systemet.

Så fungerar toleransbandet – och därför det spelar roll

I grunden handlar det om hur mycket effekt som köps in för att balansera elnätet. Svenska kraftnät använder en algoritm – AOF, Automatic Optimization Function – som räknar ut hur många megawatt (MW) som behövs och som väljer bland tillgängliga bud.

Utan toleransband måste algoritmen hitta ett bud som exakt motsvarar behovet. Om 10 MW saknas, men billigaste budet är på 15 MW, får det inte väljas – trots att det hade varit mest kostnadseffektivt.

– Om man inte får köpa ett lite större bud, måste man ibland gå förbi flera billigare alternativ. Det driver upp priset helt i onödan, konstaterar David Wästljung.

Med ett toleransband får algoritmen utrymme att acceptera överskott i utbyte mot lägre pris – ett sätt att effektivisera marknaden som flera andra nordiska TSO:er (transmissionssystemoperatörer) redan använder.

"Man visste att det kunde bli dyrt – men valde att köra ändå."

David Wästljung riktar hård kritik mot Svenska kraftnät som inte införde toleransband redan från början, trots att frågan hade lyfts i möten inför lanseringen.

– Redan i vintras togs konkreta exempel upp där man visade att det kunde bli väldigt höga priser. Det är märkligt att man inte agerade på det, säger han.

Kritiken växer också mot att Svenska kraftnät i efterhand manuellt har justerat vissa extrema priser, som om ett toleransband hade funnits från början.

– Det är bra att man försöker mildra effekterna, men det blir lite godtyckligt. Varför inte bara implementera toleransbandet systematiskt, frågar sig David Wästljung.

Han konstaterar att det uteblivna toleransbandet inte bara har inneburit onödigt höga kostnader – det har också skadat tilltron till Svenska kraftnät som aktör.

– De införde något utan att säkra att det fanns tillräckliga resurser i alla elområden. Det här riskerar att underminera förtroendet för framtida reformer.

Svenska kraftnät: "Vi valde att prioritera nordisk stabilitet"

Anna Jäderström, ansvarig för balansmarknaden på Svenska kraftnät, bekräftar att toleransband inte fanns med vid lansering – men säger att det var ett medvetet val.

– Det var viktigast att få till algoritmen för den nordiska lösningen först. Den svenska används bara i fallback-lägen eller vid direkta aktiveringar, säger hon.

Hon framhåller också att ett toleransband inte är en lösning på allt.

– Bara för att vi gör algoritmen mer flexibel betyder det inte att priserna automatiskt sjunker kraftigt. Problemet är också att det finns för få bud och låg likviditet i vissa områden.

Anna Jädersröm menar att det krävs prisdrivande signaler för att nya aktörer ska vilja gå in.

– Ibland måste marknaden först röra sig, innan resurser kommer in. Vi såg det när vi införde marginalprissättning på FCR-marknaden – det blev dyrt i början, men gav lägre priser över tid, säger hon.

Efter de senaste månadernas prisutveckling säger dock Svenska kraftnät att införandet av toleransband nu har högsta prioritet.

– Vi hoppas kunna kommunicera mer om tidsplanen inom kort. Vi vill få det på plats så snart det går, säger Anna Jäderström.

I väntan på det gör myndigheten manuella justeringar av priser som bedöms ha blivit oskäliga.

– Vi agerar redan nu, dag för dag. Men vissa förändringar i algoritmen kommer att ta längre tid, säger hon.

Ett dyrköpt misstag

För många företag har uteblivna toleransband inneburit reella kriser. Att vissa aktörer har sett sina balansrelaterade kostnader sjufaldigas på kort tid har väckt oro – inte bara för lönsamheten, utan för hela marknadens funktion.

– Det är företag som kämpar med att klara de här kostnaderna. Vissa kan gå i konkurs om inget ändras, säger David Wästljung.

Han menar att ett så grundläggande verktyg som toleransband borde ha funnits från dag ett.

– Även om det inte är en ”silver bullet” som kan lösa alla problem, är det en förbättring som kan ge stor effekt. Att man väntade har kostat marknaden väldigt mycket.