ELKRISEN

Då kan elpriserna rusa till nya nivåer: ”Ransonering skulle behöva införas”

Det var länge sedan det svenska elsystemet tvingades hantera riktigt svåra torrår. Men dessa situationer kommer förr eller senare. ”Ransonering skulle kunna behöva införas frivilligt eller med lag”, säger elexperten Harry Frank till TN.

I en artikel i TN nyligen ifrågasatte Louise Hahn, vd för Mind Energy, hur väl rustade vi är för så kallade ”torrår”, det vill säga år när tillrinningen i den skandinaviska vattenkraften är begränsad på grund av en väldigt torr sommar.

Särskilt tufft kan det bli om torrår kombineras med en sträng vinter.

– Ja, då kommer det att bli ännu mer extrema priser. Riktigt hur det kommer att slå vet vi inte eftersom vi inte hanterat sådana situationer sedan kriget 2022 startade, sa hon.

Även elnätsexperten Klas Roudén har höjt ett varningens finger.

– Jag oroar mig för hur vi ska hantera ett riktigt torrår, liknande vad vi hade 2002-2003, där fyllnadsgraden i vattenmagasinen är väldigt låg. Då hade vi fortfarande kärnkraftskapacitet i 11 block, sa han till TN.

I dag finns bara sex av dessa reaktorer kvar.

En tredje som varnat för fenomenet är meteorologen och elmarknadsanalytikern Ivan Føre Sveegarden. Han menar också att klimatförändringarna kommer att innebära fler torrår framöver och att vi på sikt kommer att få uppleva sådana energimardrömmar som två torrår i rad.

– Betänk att du kommer in i vintern med 60 procent fyllnadsgrad i vattenmagasinen och ett lågt gaslager. När du sedan kämpat med kraftförsörjningen under vintern kommer samma sak igen lagom till nästa vinter, sa han till TN.

Dessutom menar han att den långsiktiga trenden är fler och längre högtryck under vintern, vilket betyder vindstilla väder i Europa.

Det kan noteras att Norge valt att ta i med hårdhandskarna och planerat att skrota två kablar till Danmark.

– Dessutom har de ändrat energilagen två gånger för att ge sig själva befogenhet att begränsa exporten. Det blev nog ett wake up call för Norge då de hade ganska låg vattennivå i magasinen 2022 vilket innebar att elpriserna rusade till samma absurda nivåer som på kontinenten. Jag tror att det fick Norge att inse vad som håller på att hända med utlandsförbindelserna, sa den brittiska experten Kathryne Porter till TN nyligen.

För att lösa sitt problem med bristande planerbar produktionskapacitet har Storbritannien dragit en ny stor elkabel till Norge för att få hjälp med vattenkraft därifrån, menar hon.

– Norge har också ett särskilt problem i att deras energi faktiskt kan ta slut.

Han har studerat torråren noga

En som läst artiklarna med spänning är Harry Frank, hedersdoktor från Chalmers 2001, ledamot i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) och Vetenskapsakademin (KVA) samt mottagare av både Polhemspriset (tyristorstyrd faskompensering i elkraftsystemet) och IVA:s guldmedalj.

Han har nämligen i sina föredrag om historien bakom Ångkraftverket i Västerås studerat påverkan av torrår på det numera nedlagda kraftverkets produktionsmönster.

I det sammansatta diagrammet är det väldigt tydligt hur Ångkraftverkets produktion rusar under år då torrår infaller i vattenkraften. Även i gamla artiklar från dessa år kan man läsa om problemen det medför.

I en artikel i Svenska Dagbladet under torråret 1947 kan man exempelvis läsa om hur regeringen tvingas till drastisk nedskärning av elförbrukningen och hur det skapar miljonförluster, byggstopp, driftnedläggning och ”avskedanden” inom den svenska industrin.

– Det är ingen fara för effektregleringen kortsiktigt men torrår påverkar vattenkraftens förmåga att ge energi under längre tider, säger Harry Frank.

Det handlar alltså i huvudsak om ihärdigt höga elpriser eftersom vattenkraften dessa år behöver spara mer vatten och systemet behöver förlita sig på andra energikällor.

Under torråret 1970 skriver Vestmanlands Läns Tidning om hur ångkraftverket i Västerås slår nytt produktionsrekord och därmed raderar ut det tidigare från driftsåret 1955-56 (också torrår).

”Vi har haft två extremt torra år i följd, och det har reducerat vattenreserverna. Därför kommer vi antagligen att köra i gång kraftverket redan i augusti”, konstaterar överingenjör Lennart Gustavsson i artikeln.

”Den pågående elransoneringen gör att verket utnyttjas i högre grad än normalt”, tillägger han.

Harry Frank har undersökt saken vidare.

– Under 1969 och 1970 gick alla ångkraftverk för fullt, inklusive det i Västerås. Man annonserade också i tidningarna om att frivilligt spara på el, förklarar han.

I artikeln från VLT 1970 berättar överingenjör Gustavsson att kraftverkets konsumtion av tjockolja nått 300 000 ton, 60 000 mer än året dessförinnan. Han konstaterar också att orsaken är att elsystemet är inne i en ”skarv” mellan vatten- och kärnkraftverk där de senare inte är intrimmade.

På samma sätt som då skulle man kunna argumentera för att vi i dag är i en skarv mellan kärnkraft (delvis nedlagd) och ny kärnkraft, förutsatt att regeringen får som de vill.

– Om elbehovet skulle öka i väntan på kärnkraft får vi installera gaskraftverk på samma sätt som vi gjorde med kol- och oljeeldade ångkraftverk på 1950-1960-talet. Nackdelen är de ökade utsläppen som följd, säger Harry Frank.

Vindkraftens osäkerhet gör att det behövs mer planerbar elproduktion, menar han.

– Vi har ökat elproduktionen stadigt men elkonsumtionen är densamma som 1987. Men mellan 1970-1987 när kärnkraften byggdes ut kunde däremot konsumtionen fördubblas. Hur många tror du känner till det?, säger Harry Frank.

I det här fallet handlar det om effekten, alltså att kunna garantera el till nya industrier även när det är kallt, mörkt och vindstilla om vintern, påpekar han.

– Eftersom vi inte är självförsörjande på garanterad effekt i alla lägen så kommer importen annars att behöva öka med ännu högre elpriser som följd. Det som förvånat mig är att inte EU haft som krav att varje land skall vara självförsörjande på el.

Ett särskilt dilemma är att många länder gått samma väg, där man stängt ned planerbar kraft i form av kärnkraft och fossil kondenskraft som man försökt ersätta med väderberoende el. Förhoppningen har varit att ”det alltid blåser någonstans”.

Det har däremot blivit smärtsamt tydligt att de vindstilla högtrycken ofta drabbar kontinenten på likartat sätt samtidigt. Detta ökar riskerna för att det helt enkelt inte finns el när den behövs.

– Skulle elförbrukningen öka utan att den planerbara produktionen tillkommer så skulle ransonering behöva införas frivilligt eller med lag, säger Harry Frank.

Sverige har i flera års tid haft tur med vädret, men förr eller senare kommer torråren, och då kan det blir rejäla prisökningar, varnar Harry Frank.