DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Branschen lamslagen – hälften tvingas dra ned på anställda: ”En skärseld”

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, Magnus Nilsson, vd på företaget Nyhléns Hugosons. Bild: Pressbild, Tomas Oneborg / SvD / TT

Kostnaderna fortsätter att öka för de svenska livsmedelsföretagen. Nu väntas nära häften dra ned på personal för att klara pressen. ”Vi har aldrig varit med om en liknande situation”, säger Magnus Nilsson, vd på den norrländska matproducenten Nyhléns Hugosons, till TN.

– Våra kostnadsökningar under den senaste tiden har varit enorma och allt har blivit dyrare. Vi har aldrig varit med om en liknande situation, säger Magnus Nilsson, vd på företaget Nyhléns Hugosons, en norrländsk matproducent som tillverkar lokalproducerade kött- och charkprodukter, kyld färdigmat samt potatisprodukter.

Förutom en högre prisbild på bland annat råvaror som slaktdjur och potatis har även kryddor, tråg och plastfilmer ökat i pris. Dessutom har även drivmedelspriserna och elkostnaderna ökat, berättar han.

– Sammanlagt så kan vi konstatera att den totala kostnadsmassan ökat dramatiskt. Vi såg kostnadsökningar redan under hösten 2021, vilket senare förvärrades när kriget i Ukraina bröt ut.

”Den svaga svenska kronan har blivit en stor utmaning för oss.”

Dessutom har den svenska kronan försvagats under samma period vilket påverkat de svenska livsmedelsföretagen negativt, menar han.

– Även om vi är ett företag som handlar mycket nationellt i Sverige, så handlar vi bland annat förpackningsmaterial i internationell valuta. Den svaga svenska kronan har blivit en stor utmaning för oss.

– Nu jobbar vi stenhårt med att minimera våra kostnader. Bland annat försöker vi hitta ett kundpris som bär huvuddelen av kostnadsökningarna och sedan jobbar vi internt med effektivitet. Vi kommer ta oss igenom den här skärselden för vi jobbar långsiktigt men det är ett utmanande läge just nu.

Nära hälften kan tvingas dra ned

Enligt en enkät som Livsmedelsföretagen genomfört bland sina 800 medlemsföretag har redan en dryg tredjedel av företagen dragit ned på antalet sysselsatta under första kvartalet 2023 och prognosen för nästa kvartal är att knappt hälften av företagen drar ned på antalet anställda.

– För livsmedelsindustrin generellt är jag helt övertygad om att vi kommer se varsel framöver. För vår del är vi inte där ännu, men vi skär ned på visstids- säsongs- och extra anställda. Men vi har än så länge inte behövt varsla.

Han menar att förhoppningen nu är att världsmarknaden stabiliseras.

– Vi planerar och lever utifrån att vi kommer ha ett fortsatt utmanande 2023. Vi ser fortsatta kostnadsökningar så för vår del är det idag svårt att se en bortre gräns på när priserna kan bli lägre.

Under våren har livsmedelspriserna varit på tapeten och dagligvaruhandeln har blivit starkt pressad.

– Den hårda pressen på detaljhandeln leder till att de blir mer fokuserade på lågprisvaror och kampanjer, vilket gör att våra produkter inte får samma exponering i butikerna längre.

”Svenska livsmedelsföretag har aldrig sett sin försäljning minska så mycket som nu.”

För att få ner matpriserna har finansminister Elisabeth Svantesson vid ett flertal tillfällen sagt till konsumenterna att äta billig mat och hon har även uppmanat dagligvaruhandeln att ”pressa leverantörerna”. Det är direkt feltänkt, menar han.

– För oss som lever på att förädla och sälja svenska livsmedel är det utmanande när man får höra från högsta politiska håll att man ska pressa de svenska leverantörerna. Det man glömmer bort då är att mycket av den billiga maten inte kommer ifrån Sverige.

Han får medhåll av Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

– Alla våra försök att förklara hur förutsättningarna ser ut för de svenska livsmedelsproducenterna verkar inte ha nått fram till regeringens ledande politiker. Åtminstone är det inget som märkts i retoriken så här långt.

– Det är frustrerande och inte särskilt klokt i en tid där den svenska försörjningsförmågan behöver rustas och byggas starkare. Då är det inte läge för politikens företrädare att misstänkliggöra enskilda aktörer eller branscher. Vi är alla offer för omvärldsförhållanden i den här situationen. Våra undersökningar visar hur utmanande läget är för de svenska livsmedelsföretagen.

Han menar att kostnadsökningarna kan sammanfattas i tre ord: Klimat, krig och pandemi.

– Vi har drygt två år bakom oss med kraftiga kostnadsökningar. Dessutom har de svenska livsmedelsföretagen aldrig sett sin försäljning minska så mycket som nu.

Vana att trolla med knäna

Under det första kvartalet 2023 fortsatte kostnaderna att öka. Livsmedelsföretagens indexvärde för inköp av råvara låg då på 92.

– Det är inte långt från maxnivån på 100, vilket är den absolut snabbaste kostnadsökningstakten som vi kan registrera.

Under årets tre första månader hade nio av tio företag inte uppnått kostnadsökningstäckning, enligt Livsmedelsföretagen. Carl Eckerdal menar att det är många svenska livsmedelsföretag som har det extremt tufft just nu.

– Men man ska komma ihåg att livsmedelsföretag i Sverige är luttrade, de är vana vid att trolla med knäna. Men det finns gränser för allting och i slutändan måste räkningarna kunna betalas. Har man inte starka finanser eller krediter att ta av så är steget inte långt till att man tvingas genomgå en rekonstruktion eller i värsta fall en konkurs.

– Men det positiva är att företagen räknar med att vi har nått krönet vad gäller kostnadsökningar och att det från den här punkten planar ut. Men det återstår att se om de kommer att minska framöver.

Kronan får inte försvagas mer

Men även om det finns indikationer på råvarubörserna att priserna kommer gå ned så kommer det dröja innan det påverkar livsmedelsföretagen. För de allra flesta svenska producenter är det inte spotpriset på råvarorna som bestämmer hur kostnaderna ser ut. En stor del av inköpen som görs är bundna i termin, vilket innebär att man binder upp sig på ett bestämt leveranspris under en viss tid.

– Det är inte bara företagen själva som binder upp sig i termin, även deras underleverantörer gör det, vilket kan bidra till att det kommer att dröja innan vi får se en lägre prisbild.

– Vad gäller priserna i dagligvaruhandeln har de börjat stabiliseras. Men det är fortfarande labilt och mycket kan påverka. De svenska livsmedelsföretagen är bland annat beroende av att kronan inte försvagas mer eller att stora skördar av spannmål i Europa slås ut av torka.