RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Livsmedelsbranschens kräftgång fortsätter: "Kronan inte vatten värd"

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen. Bild: Pressbild

Debatten kring livsmedelspriserna behöver riktas om till problemets rot. Det var slutsatsen under Svensk Dagligvaruhandels panelsamtal. ”Vi har en krona som inte är vatten värd. I stället för att prata om det försöker politiker sätta press på en bransch som redan står i spagat”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Under tisdagsförmiddagen presenterades siffrorna för mars månad i Svensk Dagligvaruhandels försäljningsindex. Justerat för inflation fortsätter volymerna att minska jämfört med fjolåret, vilket är en trend som pågått ända sedan utbrottet av kriget i Ukraina.

Det inflationsjusterade tappet blev 10,8 procent.

– Det är tydligt att konsumenterna söker billigare produkter. I stället för en köttbit köper man köttfärs och korv. Det minskar försäljningsvolymerna och eftersom dagligvaruhandeln styrs av volym påverkas också marginalerna, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel.

Den senaste tiden har vissa politiker riktat blåslampan både mot dagligvarukedjorna och livsmedelsbranschens producenter. Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal som företräder producentledet är mycket upprörd över detta.

– Det är inte på något sätt så att dagligvaruaktörerna lättvindigt släpper igenom prishöjningar. Att då försöka sätta ytterligare press på producenterna i en bransch som redan står i spagat visar på en enorm faktaresistens. Det är populism och det gör mig rätt upprörd, säger han under panelsamtalet.

Karin Brynell tycker också att det är tråkigt hur dagligvaruhandeln utmålas. En dagligvarubutiks marginal på en produkt brukar historiskt ligga runt 4 procent, det vill säga 2 kronor för ett paket kaffe för 50 kronor. Denna marginal har också minskat sedan inflationen tog fart. Men även om branschen som ett teoretiskt räkneexempel skulle sänka sin vinst till noll så skulle kaffepaketet kosta 48 kronor, så det rör sig inte om någon jätteskillnad, framhåller hon.

– Ökningarna i livsmedelssektorn beror på andra orsaker. Dåliga skördar, kriget i Ukraina, höga energi och drivmedelskostnader samt en svag krona.

Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel. Bild: Anders Wiklund/TT

Att många priser på världsmarknaden nu håller på att stabilisera sig kommer att matta av prisökningarna och sannolikt sänka priset på vissa varor framöver. Men precis som att prisökningarna successivt kommit med eftersläpning går det inte över en dag, förklarar Carl Eckerdal.

– Detta är något som trendar nu men som inte mött våra medlemsföretag ännu. Som det fungerar i branschen binder man ofta upp sig över kontrakt som kanske varar i ett år. Ett bryggeri behöver glasflaskor och så vidare. Först när kontrakten förhandlas om minskar kostnaden för företagen och då kan prislättnader justeras vidare i ledet. Han tror på vissa lättnader framåt sommaren.

Men Karin Brynell och Carl Eckerdal konstaterar också att kostnadsbördan fortfarande är tung om än av lite förändrad karaktär. Även om vissa underliggande faktorer som energi har minskat till hanterbara nivåer har andra kostnader stigit. Det handlar inte minst om personalens lönehöjningar och hyreshöjningar för produktionslokaler och butiksfastigheter. Dessutom är rabatten på för arbetsgivaravgiften för unga som tillkom under pandemin borta.

Men det som plågar mest just nu är den svaga svenska valutan.

– Om jag fick önska en sak så är det att Riksbanken lyckas få upp den svenska kronan. Det sker ett enormt tryck utifrån eftersom den svaga kronan gör det dyrare att importera och 50 procent av livsmedelsförsäljningen samt mycket annat är importerat. Att politikerna gång på gång glömmer bort den delen när man pratar om prisökningarna upprör mig.