GLOBALA SKATTERNA

Därför kan svenska företag räddas från digitalskatt

Bild: Patrick Semansky, Henrik Mongomery, TT

Trump var beredd att ta till strafftullar för att stoppa EU:s planerade digitalskatt. Men nu har USA tänkt om och ett nytt utspel kan begränsa skattens tillämpningsområde. Det skulle i så fall gynna de svenska företagen, på kort sikt. ”Detta innebär förstås inga garantier för framtiden”, säger skatteexperten Claes Hammarstedt till TN.

Det handlar om att de så kallade GAFAM-företagen inte ska kunna smita undan skatt. Förkortningen kan utläsas Google, Amazon, Facebook, Apple och Microsoft, alltså de stora techföretagen med en digital affärsidé och global marknad. EU har länge hävdat att tack vare den digitala, globala verksamheten kan de företagen, tillsammans med andra i liknande branscher, ägna sig åt aggressiv skatteplanering. Det beror i sin tur på de traditionella skattesystemen som säger att företagsskatten ska tas ut i det land där sätet ligger och verksamheten bedrivs. Men vad händer då med de intäkter som genereras i alla de länder där konsumtionen av tjänsterna och produkterna sker och företaget i fråga inte har någon fysisk närvaro?

– De passerar förbi respektive lands skatteförvaltningar och det vill marknadsländerna ändra på, säger Claes Hammarstedt, expert på internationella skatter på Svenskt Näringsliv.

Enormt komplex fråga

Tanken är på intet sätt ny, redan 2013 började några av länderna i Europa med Frankrike i spetsen att engagera sig i frågan. EU följde efter och snart också OECD men frågan är enormt komplex och har dragit ut på tiden. Det är närmast omöjligt att svara på frågan vad som skiljer ett ”digitalt företag” från ett ”vanligt företag” och i dagens läge, är inte alla företag mer eller mindre digitala? OECD hävdar till exempel att vid sidan av självklara svar som Spotify och Netflix ska även mjukvara i bilar, maskiner och hushållsprodukter ses som digitala tjänster. De stora e-handelsplattformarna likaså.

Trots svårigheten att definiera vad som är ett ”digitalt företag” har ett flertal länder inom EU tröttnat på att vänta på en gemensam lagstiftning och infört egna digitalskatter. Än en gång var Frankrike i första ledet och har sedan 2019 en digitalskatt: företag som omsätter över 7,9 miljarder kronor globalt och gör en vinst på över 263 miljoner i Frankrike, måste betala tre procent i skatt.

Det är en utformning som till del bottnar i den ”ritning” över en digitalskatt som EU och OECD tidigare har presenterat för att skapa ett gemensamt regelverk. I den föreslås att företag som omsätter mer än 750 miljoner Euro globalt och har en viss vinstmarginal kvalificerar sig för den nya digitalskatten.

Om den ”ritningen” blir verklighet, EU och OECD trycker på och vill helst ha den genomförd under 2021, skulle det drabba ett stort antal svenska företag. Följaktligen har svenska regeringen protesterat högljutt och visat hur det drabbar ett litet, exportberoende land som Sverige. Enligt vissa beräkningar kan det kosta Sverige upp mot 70 miljarder i uteblivna skatteintäkter som istället hamnar i andra länder.

Både bolagsskatt och digitalskatt

Kort sagt: Sverige måste exportera en del skatteintäkter utomlands.

Av allt att döma blir det också betydligt dyrare för företagen med både en bolagsskatt och en digitalskatt, även om delar av den digitala skatten kan räknas av mot bolagsskatten. I förlängningen är det en fördyring som sannolikt drabbar konsumenterna. Kritikerna menar också att hela systemet är tungrott och leder till ökad administration för både skattemyndigheter och företag.

Men den svenska kritiken mot förslaget var inget mot vad Trumpadministrationen luftade. Den ansågs vara riktad direkt mot amerikanska intressen och USA var snabbt ute med att de inte accepterar regler och skatter som riktar sig mot stora amerikanska techföretag. Om de trots allt skulle införas hotade nya strafftullar på europeiska varor.

USA har svängt - kan rädda svenska företag

Men den nya administrationen i USA med president Biden i spetsen har svängt i frågan. Nyligen kom ett utspel som accepterar tanken på en digital skatt men med ett annat upplägg än det som i nuläget ligger på bordet. Det amerikanska förslaget siktar in sig på de 100 största företagen i världen, vare sig de är ”digitala” eller inte.

Det amerikanska utspelet har mottagits med viss förundran eftersom det till största delen sannolikt kommer att träffa amerikanska företag. Från ett svenskt perspektiv innebär det framför allt att alla svenska internationella, exporterande företag klarar sig från att dras in i systemet med digitalskatt.

– Med tanke på det politiska tryck som finns för att införa en digitalskatt är det amerikanska utspelet om att begränsa tillämpningsområdet till de 100 största och lönsammaste företagen onekligen en rejäl inskränkning och samtidigt en förenkling, säger Claes Hammarstedt, men höjer trots det en varningsflagg även för det amerikanska förslaget:

– Detta innebär förstås inga garantier för framtiden. Ett lyckat genomförande av en internationell digitalskatt kan mycket väl leda till att tröskeln successivt sänks så att fler bolag kommer att omfattas.

Oklart vad som händer nu

Vad som nu sker är oklart efter att USA spelade ut det nya kortet. Att en digital skatt på ett eller annat sätt kommer att införas, är de flesta dock överens om. Fördelen med det amerikanska systemet är dess enkelhet vilket kan locka EU och OECD att ta till sig det. Om arbetet istället fortsatt dras i långbänk finns risken att enskilda länder tröttnar och inför egna digitalskatter vilket skapar en närmast oöversiktlig skog av skatteregler som företagen ska förhålla sig till. Redan idag är den gränsöverskridande handeln komplicerad med olika länder som gör olika tolkningar av regelverket.

– Därför är man piskad att komma vidare med ett konstruktivt förslag. I oktober sker ett nytt möte i frågan och då kan bilden klarna något.