BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Larmet: Så slår nya brottsvågen mot företagen – ”Blir bara värre och värre”

Just nu varnar experter för en skenande kriminalitet mot företag. "Vi ser fruktansvärt många brott", säger Nina Jelver på Svensk Handel. Handlaren Tomas Lundvall drabbas trots anställda vakter. ”De flesta av våra polisanmälningar läggs dock ned direkt”, säger han till TN.

Tomas Lundvall som driver Maxi ICA Stormarknad i Linköping, berättar att de utsätts för stölder och snatteri ”i stort sett dagligen”. Sedan ett par år tillbaka har de anställt väktare som arbetar i butiken.

– Det är alltifrån smink och tv-apparater till kött och mejeriprodukter som stjäls. Vi märker det bland annat genom att väktarna tar personer på bar gärning, att kassörskorna noterar att det inte går rätt till vid självscanning och vi kan även se på våra lagersaldon att det försvinner saker.

– Under de senaste månaderna har vi även märkt av att varor som drabbats hårt av inflationen, som mejeri och kött, har blivit mer attraktivt att stjäla.

Köttstölder ökar kraftigt

Pär Bygdeson, vd på Livsmedelshandlarna, menar att det framför allt är stölder av kött som ökat väldigt mycket de senaste månaderna.

– Beställningsstölderna har ökat, alltså att det kommer in ett par eller flera personer i en butik som fyller en kundvagn med dyrare nötkött, och så går de ut. Förmodligen säljs det därefter på en lokal marknad till mindre nogräknade restauranger.

– I och med att polisen inte gör något åt det här så måste handlarna skydda sin verksamhet själva. Det gör man enklast genom att ta bort delar av sortimentet eller göra det svårtillgängligt.

”Vi ser fruktansvärt många brott mot svenska handlare. Det blir bara värre.”

Nina Jelver, tillförordnad säkerhetschef på Svensk Handel, berättar att handlare som hon pratar med är uppgivna.

– Vi ser fruktansvärt många brott mot svenska handlare. Det blir bara värre och värre och det görs fortfarande ingenting från de rättsvårdande myndigheternas håll.

– Handlarna känner att det är riskfritt att stjäla i butikerna för det blir ändå inga konsekvenser. Polisen tar ibland inte ens upp anmälan. Om de gör det så läggs utredningen ned eller så blir det inga fällande domar. Detta leder till slut till att handlarna slutar att anmäla brotten.

Få tillträdesförbud döms ut

Brotten mot handlarna har varit ett stort problem under flera år. 2021 infördes lagen om tillträdesförbud till butik. Den innebär att butiksägare kan ansöka om förbud för en person från att få tillträde till och vistas i butiken. Den som bryter mot tillträdesförbudet kan dömas till fängelse i max sex månader eller böter.

Nina Jelver menar att lagen fungerar bra när den väl tillämpas. En tidigare rapport från Svensk Handel som gjordes ett år efter att tillträdesförbudet infördes visade att 75 procent av de utdömda tillträdesförbuden resulterade i att förbudspersonen inte återvände till butiken.

– När man väl dömer ut ett tillträdesförbud, så innebär det i majoriteten av fallen att gärningspersonen inte återvänder till butiken, vilket är väldigt bra för det är det man vill åstadkomma.

Men problemet är att det fortfarande är alldeles för få tillträdesförbud som döms ut, menar hon. Dessutom visade rapporten att nära hälften av de avslagna ansökningarna saknade en tydlig motivering.

– Vi har även sett att åklagarkammare runt om i Sverige dömer ut tillträdesförbud i olika hög utsträckning. Det finns ingen samsyn och det är ett väldigt stort problem. Vi skulle vilja se att det finns en praxis så att handlarna vet vad som gäller.

”Blir ett moment 22”

En anledning till att tillträdesförbud inte beviljas beror på att åklagare i vissa fall anser att tillträdesförbud kräver att personen i fråga lagförts för brott mot den aktuella butiken.

– Det står ingenstans i lagen att det måste finnas en fällande dom mot individen. Det är så dumt att jag inte vet vad jag ska säga. Det handlarna kan göra är att anmäla brott och sedan är det upp till polisen om de vill utreda brottet vidare. Om polisen lägger ned ärendet så har brottet fortfarande inträffat.

– Det blir ett moment 22. Man anmäler en individ flera gånger, men utredningarna läggs ned och sedan får man höra att det inte finns en fällande dom och därför får man avslag på sin ansökan om tillträdesförbud.

Pär Bygdeson menar att tillträdesförbudet ”egentligen inte hade behövts”.

– Lagen i sig är ett underbetyg till rättsväsendet. Tillträdesförbudet är en lag som man tog fram för att de andra lagarna inte fungerade. Om vi i grunden haft ett rättssystem som kunde ta hand om människor som regelbundet stal och betedde sig illa så skulle inte en ytterligare lag behövts.

– Polisen har generellt sett övergivit dagligvaruhandeln, man har inte kapacitet ens att ta hand om den grova brottsligheten, i form av skjutningar och sprängningar. Och då blir den här typen av brottslighet en typ av frikort.

”Vi ska inte behöva ha det så här.”

Enligt Svensk Handel lägger företagen inom dagligvaruhandeln i snitt 550 000 kronor per år på säkerhetshöjande åtgärder. De största kostnaderna är väktare eller ordningsvakter, larm och kameror.

– Utvecklingen, där man bland annat anställer egna ordningsvakter för att mota problematiken med hot, våld och stölder i butik, är alarmerande, säger Nina Jelver.

– Vi ska inte behöva ha det så här. Det är oacceptabelt egentligen att man tvingas anlita privata säkerhetsföretag för att man har den här problematiken.

Polisanmälningarna läggs ned

Tomas Lundvall menar att de inte använt sig av tillträdesförbudet bland annat på grund av att de inte upplevt så många hotfulla situationer, utan snarare rena stölder.

– Men tillträdesförbudet känns väldigt trubbigt. Tanken känns god, men i praktiken funkar det inte som det är tänkt.

Han berättar att de har ett gott samarbete med polisen och alla stölder anmäls.

– De flesta av våra polisanmälningar läggs dock ned direkt. Men vi medverkar på ett antal rättegångar per år, då det är ligor som stulit saker från oss och andra aktörer.

Anställda vakter räcker inte

Tomas Lundvall menar att brotten innebär betydande kostnader för hans verksamhet, vilket till slut kan innebära att det blir en högre prisbild på maten.

– Dels handlar det om produkter som försvinner. Men vi lägger även pengar på att anställa väktare. Och nu håller vi på att köpa in ett nytt kamerasystem som kostar uppemot en miljon. Dessutom kan vi tvingas ha mer personal på plats vid stöldbegärliga produkter eller vid kassan.

– Det absolut viktigaste är att ens personal känner sig trygg på arbetsplatsen. Vi näringsidkare försöker göra det vi kan för att motverka stölderna och det enda man får hoppas på att det inte uppstår hotfulla situationer.