DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Nya siffror: Ras för företagen – ”Kommer se varsel”

Det har blivit uppenbart för många företag att vi står inför en lågkonjunktur, konstaterar Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Bild: Sören Andersson

Företagen räknar med sämre tider, visar Svenskt Näringslivs företagarpanel. ”Vi har länge sett att hushållen varit rekorddeppiga över framtiden. Nu ser vi även att företagens förväntningar om framtiden dyker när det gäller försäljning, investeringar och även antalet anställda”, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt.

Förväntningar kring investeringar för de kommande tolv månaderna visar på den kraftigaste nedgången. Nettotalen, det vill säga andelen företag som tror på en ökning minus andelen som tror på en minskning, har sjunkit från i början av året. Tidigare var det en övervikt med 22 procentenheter av optimistiska företag medan det nu är en övervikt med två procentenheter av företagen som tror på en minskning av framtida investeringsvolymer.

När det gäller förväntningar kring försäljningsvolymer har motsvarande nettotal om framtidsutsikterna för den kommande tolvmånadersperioden sjunkit från 46 procentenheter i början av året till sex procentenheter nu.

Dessutom visar företagarpanelen att förväntningarna kring antalet anställda minskar. I början av året var det en övervikt på 31 procentenheter av företagen som sa att de skulle öka antalet anställda under de kommande tolv månaderna, nu är den siffran fem procentenheter.

”Men vi ska komma ihåg att vi fortfarande är i början av den här krisen, så vi vet inte hur det kommer bli framöver. Det kan bli ännu värre.”

Enligt Sven Olov Daunfeldt har siffrorna aldrig varit så negativa som nu, förutom vid finanskrisen och i början av pandemin.

– Men vi ska komma ihåg att vi fortfarande är i början av den här krisen, så vi vet inte hur det kommer bli framöver. Det kan bli ännu värre.

Det har blivit uppenbart för många företag att vi står inför en lågkonjunktur, menar han.

– Hushållen börjar dra åt svångremmen och man ser tecken på att det är sämre tider på väg. Och ingen vet hur djup eller allvarlig lågkonjunkturen kommer bli. Man kan säga att hushållen och företagen sitter i samma båt i en perfekt storm.

Vissa branscher har det extra tufft just nu, säger han och nämner bland annat besöksnäringen. En av de första sakerna som hushållen drar ned på när en lågkonjunktur står runt hörnet är sin privata konsumtion.

– Det känns som att besöksnäringen åker på smäll efter smäll. De var väldigt drabbade under pandemin, och fick sedan lite återhämtning, men nu när hushållen drar ned på sin privata konsumtion så drabbas de väldigt mycket återigen.

– Dessutom är det fortfarande många företag som dras med skatteanstånd från pandemin. Jag tror därför att vi kommer se ganska mycket varsel inom besöksnäringen och även nedlagda företag.

Även byggsektorn, som typiskt sett är en av de första branscherna att drabbas vid en lågkonjunktur, har det tufft just nu.

– Vi har redan sett varsel hos husbyggare. Vanligtvis i en lågkonjunktur brukar man bedriva en expansiv finans- och penningpolitik vilket leder till att räntorna går ned. Men nu är det tvärtom, Riksbanken höjer räntorna för att motverka den höga inflationen, vilken kan drabba bygg- och fastighetsföretag mer än vad det skulle ha gjort i en normal lågkonjunktur.

Många faktorer samspelar

Det är många faktorer som samspelar. Vi har kommit ur en pandemi och företagen har drabbats av otroliga kostnadschocker under året, bland annat på grund av kriget i Ukraina, konstaterar han.

– Många företag har inte hunnit återhämta sig. Kriget har bidragit till att dra upp inflationen och kostnaderna för många företag vilket de inte kan kompensera ut mot kund. Dessutom lider många företag av väldigt höga energipriser.

Vi kommer att se varsel framöver, menar han.

– Men samtidigt är nog många företag obenägna att varsla nu då de är oroliga för att hitta den kompetens de behöver när ekonomin sedan vänder.

Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport från november visade att ekonomiska läget är ytterst osäkert. Då presenterades två scenarion: I ett mer optimistiskt scenario räknar man med nolltillväxt 2023 och i ett mer pessimistiskt scenario faller BNP med 1,2 procent.

Inför den kommande avtalsrörelsen finns en oro att löneökningarna blir för höga, menar Sven Olov Daunfeldt.

– Fackens lönekrav är de högsta på 25 år, sedan industriavtalet tecknades. Det är inte realistiskt när företagen i de hårdast drabbade branscherna går så dåligt. Låglönesatsningarna skulle slå hårt mot företagen inom besöksnäring och handel, som redan har det extra kämpigt just nu.

– Man måste komma ihåg att de flesta företagen är mindre företag med små marginaler och få anställda. De har varit pressade under en lång tid och nu måste de försöka rida ut den här lågkonjunkturen, säger han.