ELKRISEN

Hennes elnota femdubblades – från 22 000 till 100 000

Bild: Mostphotos, Fredrik Sandberg/TT, Privat

Restriktioner som avlöst varandra och nu mångdubblade elräkningar. Landets bageriföretagare beskriver situationen som en hopplös kamp för överlevnad. ”Squid games i verkligheten”, konstaterar branschchefen Martin Lundell. För Viola Nygren har elnotan gått från 22 000 till 100 000 kronor.

Efter nästan två år präglade av pandemi och restriktioner gick stora delar av bageribranschen redan på knäna. Det chockhöga elpriset blev löken på laxen som gjorde en tuff situation till nästan hopplös för många företagare.

– Våra kostnader har förändrats en hel del. I november och december 2020 var den totala kostnaden på 22 000 kronor, men samma period förra året landade det på nästan 100 000 kronor. Vi var beredda på högre kostnader, men tänkte att vi bor i Norrland och har lägre pris än stackarna i söder. Detta var vi inte beredda på, säger Viola Nygren, delägare på Gimobageriet i Umeå.

”Många bagerier kämpar för sin överlevnad”

Verksamheten pågår dygnet runt och ugnar, frysrum och kylrum är energislukare som inte går att stänga av, betonar hon.

– En konsekvens blir att vi inte kommer att kunna anställa någon, det har varit nog så tufft under pandemin. Det här var ytterligare en smäll. Vi klarar det i nuläget, men fortsätter det under lång tid blir det tufft, säger Viola Nygren.

Många bageriers intäkter har minskat rejält, men alla kostnader är i princip kvar, enligt Martin Lundell, vd Sveriges bagare och konditorer.

– Det blir en väldigt svår situation och många bagerier kämpar för sin överlevnad, säger han.

Tomas Persson på Roslagsbageriet, Martin Lundell, vd Sveriges bagare och konditorer, Viola Nygren från Gimobageriet i Umeå. Bild: Privat, David Thunander

Hårda slag mot branschen – ”Squid games i verkligheten”

Olika delar av branschen har klarat pandemin olika bra. Leveransbagerier med färdigpackat bröd har klarat sig relativt väl medan leveransbagerier som levererar oförpackat bröd eller hantverksbagerier har drabbats hårt, förklarar Martin Lundell. Gemensamt i nuläget för alla bagerier är att elpriset slår mot hela branschen. Ökade kostnader gör det svårare att anställa eller behålla personal.

– Samtidigt får man inte fram bröd om man inte har anställd personal. Pandemin har inneburit att företagen tagit från alla sina reserver. De som inte hade stora reserver gick i konkurs rätt fort. Jag skrev en ledare om läget och rubriken var ”Squid games i verkligheten”. Alla restriktioner som avlöser varandra och det höga elpriset är hårda slag mot branschen.

”Vi har mer än dubbelt så höga elräkningar som vi har normalt”

Det kraftigt höjda elpriset påverkar även Roslagsbageriet i Norrtälje.

– Vi har mer än dubbelt så höga elräkningar som vi har normalt, faktiskt hela 130 procent högre. December till februari brukar vara dyrare och vi har haft rörligt vilket vi tidigare har tjänat några spänn på. Men i år är det extremt, jag förstod inte att det skulle bli så här mycket, säger Tomas Persson på Roslagsbageriet.

Han understryker att flera priser ökar samtidigt.

– Det är inte bara elen som ökar i kostnad. Vår bonde får också dyrare el och dyrare industridiesel, vilket innebär att alla priser ökar. Leverantörernas inköpspriser ökar otroligt mycket, så vi har råvaruökning plus dyrare el och det blir ganska stor effekt.

Han fortsätter:

– Tidigare har jag känt att vi härdar ut och kör med mindre marginal i någon månad, men nu går inte det utan nu måste vi höja priserna. Sen får man backa tillbaka i maj eller så när det blir billigare, säger Tomas Persson.

Efterfrågar sänkt skatt även för företag

Både han och Viola Nygren på Gimobageriet efterfrågar någon slags skattelättnader för företagare för att möta det höga elpriset.

– Nyligen kom regeringen med stöd till stöd till privatpersoner, men inget stöd till småföretag. Jag hade gärna sett att man hjälpte till med att befria företag från energiskatt ett par månader eller liknande, säger Viola Nygren.

Martin Lundell, vd Sveriges bagare och konditorer, är inne på samma spår.

– Det är dags för politiker och myndigheter att förstå den samhällsnytta som företagen innebär, att företagen är grunden för vår välfärd. Utan företag blir det inga arbetstillfällen eller skatteintäkter, säger han.