”Den starka pappa som S tänker ska ta hand om alltihop heter i vanlig ordning staten”, skriver Mattias Svensson på SvD:s ledarsida.

Kostnaden för försvaret väntas öka kraftigt de kommande åren, och politiken är oense om finansieringen. Samtidigt varnar ledande ekonomer för att höjda skatter kan få motsatt effekt. ”Man pratar i generella termer om beredskapsskatt, men inte om vem som ska betala den”, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, till TN.

Stämningsläget i den tyska ekonomin har förbättrats till den bästa nivån sedan juni 2024, visar ett månatligt index från det ekonomiska institutet Ifo.

EU-länderna är överens om att lägga 800 miljarder euro på att rusta upp det europeiska försvaret. I paketet ingår bland annat mer generösa budgetregler, vilket Sverige länge har varit motståndare till. Men nu är läget ett helt annat, menar svenska politiker i Bryssel som TN har pratat med. ”Situationen är akut”, säger Tomas Tobé (M).

Musks bantning av federala utgifter får beröm av Trump. Men uppmärksamheten är missriktad då de skenande kostnaderna för statsskulden är det stora problemet, skriver Emanuel Sidea i en kommentar på Dagens Industri.

Sverige kan tänka sig att lätta på EU:s budgetregler för att fler ska kunna satsa på försvaret. Men gemensamma EU-lån ogillas fortfarande av finansministern.

Under lågkonjunkturen har konsumtionslånen ökat som ett sätt att parera högre räntor. Det menar toppekonomen Cecilia Hermansson som förespråkar en sundare lånekultur, i en GP-intervju.

Sverige saknar den politiska viljan som krävs för att möjliggöra bostadsköp för personer med normala inkomster, menar forskaren Hans Lind.

Draghis krisrapport om Europas konkurrenskraft har rätt i sak, men när det kommer till lösningarna är han fel ute. I stället borde han lära av Sverige, föreslår NWT i en ledartext.

För att lösa EU:s problem behövs åtgärder som stärker konkurrenskraften, inte lån, skriver Alice Teodorescu Måwe, Europaparlamentariker (KD), på Di Debatt.