KRIGET I UKRAINA

”Svenska företag påverkas av den rysk-kinesiska dynamiken”

Svenska företag bör noga följa utvecklingen som sker mellan Ryssland och Kina den närmaste tiden. Det menar Kristina Sandklef som analyserar hur relationen stormakterna emellan ser ut och hur den kan påverka det svenska näringslivet.

Att de rysk-kinesiska relationerna är goda har varit känt länge, men hur goda de egentligen är ställs nu på sin spets med de massiva sanktionerna mot Ryssland.

Vid OS-invigningen i Peking den 4 februari var Putin en av få världsledare som närvarade. Tidigare på dagen hade han träffat Xi för att diskutera det strategiska partnerskap länderna har och ämnade fördjupa. Handelsavtal med bland annat rysk export av olja och gas värderad till 117,5 miljarder USD skrevs samtidigt. Efteråt har det framkommit uppgifter från en läckt underrättelserapport att kineserna ska ha bett ryssarna att vänta med attacken på Ukraina tills efter Peking-OS, vilket visar på att relationen inte bara är ekonomisk, något den kinesiska sidan gärna vill påskina.

Stormakterna har inte alltid varit vänner

Ländernas relation har dock inte alltid varit så varm. Under kalla kriget såg Mao Sovjetunionen som sin värsta fiende efter att de nya Sovjet-ledarna vänt Stalin ryggen. Så sent som 1969 utkämpade de gränskrig i nordöstra Kina. Idag är gränstvisterna lösta sedan länge, men det finns fortfarande misstänksamhet mellan länderna, som även är konkurrenter globalt.

Aversionen mot den västerländska världsordningen binder dem dock samman och de stöttar varandra i multilaterala organisationer som FN, där de försöker ändra definitioner på normer som mänskliga rättigheter. Den kinesiska partistaten delar idag synen att Rysslands attack mot Ukraina har provocerats fram av USA och NATO, vilket förs fram i kinesisk media.

Kina är idag mer beroende av handel med EU och USA än av Ryssland, och trots snabb inhemsk teknikutveckling är man också fortfarande beroende av teknik från väst. Detta är sannolikt en anledning till att man ändå ligger ganska lågt och hänvisar till sin icke-inblandningspolitik vad gäller kriget i Ukraina. Helst vill man både ha kakan och äta den och slippa välja sida.

”Ett ekonomiskt svagare Ryssland blir lättare att kuva för kineserna”

Sanktionerna kommer att slå hårt mot Ryssland, men de kan också slå mot Kina, som under covid-pandemin fjärmat sig alltmer från omvärlden med hårda inreserestriktioner. Redan före covid hade Kina påbörjat att distansera sig från väst genom att satsa på inhemsk teknikutveckling för att bli mer självförsörjande och mindre beroende av omvärlden.

Kina har lång erfarenhet av att bedriva handel med länder som är under sanktion, framför allt Nordkorea och Iran. För att visa att man respekterar de sanktioner som nu införts mot Ryssland har olika banker, bland annat sidenvägsprojektens flaggskepp Asia Infrastructure Investment Bank, AIIB, meddelat att man inte ska ge fler lån till Ryssland. Den som studerat tidigare kinesiskt agerande i sanktionsdrabbade länder kan konstatera att det är sällan de stora bankerna är inblandade. Stora delar av handeln mellan Ryssland och Kina går att sköta via så kallade SWAP-avtal där man växlar rubel och renminbi utan att blanda in US-dollarn. Som alltid är det viktigt att se hur Kina agerar i praktiken snarare än att bara lyssna på sköna ord.

Ett ekonomiskt svagare Ryssland blir lättare att kuva för kineserna, och när västerländska företag lämnar kan kinesiska företag kliva in och ta deras plats. Apple ersätts med Lenovo, Oppo och Xiaomi medan H&M och Zara ersätts med Urban Revivo och Bosideng. I helgen meddelade de ryska storbankerna Sperbank och Alfabank att de kommer att ersätta Visa och Mastercard med kinesiska Unionpay.

Det finns stor anledning för svenska företag att noga följa utvecklingen i de rysk-kinesiska relationerna. Det som igår sågs som ett relativt oproblematiskt kinesiskt forskningssamarbete eller verksamhet kan imorgon drabbas av sanktioner givet kopplingen till Ryssland. Det gäller inte minst känsliga teknikområden som faller inom både civil och militär användning.

Om krönikören

Kristina Sandklef är oberoende Kinaanalytiker med bakgrund som analytiker och ekonom i näringsliv och Försvarsmakten.