DEN AKUTA ELKRISEN

Därför bör du dra ned på elen för företagens skull

Det krävs både snabba och långsiktiga lösningar på elkrisen. Och alla kan bidra på olika sätt. Det menar Marie Knutsen-Öy.

Vi har under lång tid vant oss vid billig och leveranssäker el i Sverige. Visst har vi drabbats av stora strömavbrott, särskilt i samband med svåra stormar och på Gotland är man hårt prövad av återkommande elavbrott, men överlag har det svenska systemet fungerat väl. Det har gjort att vi har vant oss vid att använda el ganska frikostigt.

Nu har vi drabbats av en elkris med rusande elpriser och varningar för bortkoppling under vintern. Plötsligt har läget blivit annorlunda. Det som vi har tagit för givet under en lång tid är plötsligt inte alls lika självklart.

Det finns egentligen bara tre grundläggande sätt att hantera krisen på. Se till att vi får mer in mer elproduktion på marknaden, att öka överföringskapaciteten i nätet och att minska användningen.

Vi har vant oss vid att använda el ganska frikostigt.

Helst vill man ju förstås se en kombination av de tre sätten att hantera krisen – och det är faktiskt precis vad som sker nu. Svenska Kraftnät letar med ljus och lykta efter ny produktion som kan sättas igång. Man undersöker vad som krävs för att få igång värmekraftverk och andra anläggningar som inte är i drift. I en del fall handlar det om att börja elda fossila bränslen igen - något som är både dyrt och dåligt för klimatet men kanske nödvändigt i ett akut skede.

Man tittar också på olika lösningar för att öka överföringskapaciteten. Där handlar det både om olika nya tekniska lösningar och att se om det går att minska säkerhetsmarginalerna för driften av näten. Det är dock riskfyllt. Lägre marginaler innebär att olika fel som kan uppstå kommer att få större konsekvenser. Fler blir drabbade av elavbrott om något händer.

De uppoffringar vi gör som privatpersoner skapar ett viktigt utrymme så att näringslivet kan fortsätta sin produktion.

Den tredje delen handlar om att minska användningen. Där har vi sett en dramatisk effekt som också har påverkat elpriserna. Hushållens elanvändning har gått ned med nästan 20 procent i södra Sverige. Detta är mycket betydelsefullt ur ett systemperspektiv. När användningen går ned behöver inte de dyraste produktionsanläggningarna gå i drift och detta pressar ned elpriserna. Många har liksom jag avstått från att torktumla, sänkt inomhustemperaturen och låtit badrumsgolven bli lite kallare. De uppoffringar vi gör som privatpersoner skapar ett viktigt utrymme så att näringslivet kan fortsätta sin produktion. Alternativet vore minskad aktivitet i företagen vilket skulle slå hårt mot samhällsekonomin.

Skillnaden mellan sätten att hantera den akuta krisen och den långsiktiga utmaningen är att på lång sikt kan vi inte dra ned elanvändningen - tvärt om behöver den öka kraftigt. För att klara klimatomställningen och krävs enorma investeringar som i många fall är beroende av mycket el till konkurrenskraftig kostnad. Det är helt enkelt bra om vi använder mycket el i framtiden för då har omställningen lyckats. Det betyder inte att man ska slösa med el men eleffektivisering räcker inte för att möta våra framtida behov.

Det är bra om vi använder mycket el i framtiden för då har omställningen lyckats.

Nu är det viktigt att de åtgärder som görs för att klara krisen inte försämrar våra möjligheter att möta den långsiktiga utmaning som elsystemet står inför. När produktionsanläggningar som stått stilla tas i drift igen så får det inte ske på ett sätt som förstör marknaden och som urholkar investeringsviljan i ny, fossilfri produktion. Om säkerhetsmarginalerna i näten sätts ned får det inte bli en permanent lösning som används för att dölja de stora behov av uppgradering som finns och när man strävar efter en minskad elanvändning så får det inte innebära att vi drar ned på näringslivets produktion. Redan idag bidrar svenska företag med stor global klimatnytta tack vara vår export. Den nyttan kan bli ännu större men då krävs det att de ges möjligheter att fortsätta utvecklas.

Det gäller att klara av att arbeta med elkrisfrågan på både lång och kort sikt samtidigt. Det är ett komplicerat, men inte omöjligt, arbete där många kommer att behöva bidra för att vi ska få lösningar på plats. Alternativet – att vi inte lyckas – måste vara otänkbart.

Om krönikören

Marie Knutsen-Öy är energipolitisk expert på Svenskt Näringsliv.