”Den oväntade vägen till att ta över familjeföretaget”

Eget företagande inom nästa generation kan ses som ett möjligt steg på vägen mot en långsiktigt hållbar familjeverksamhet, skriver krönikören Johan Karlsson.

Familjeföretagande är den i särklass vanligaste organisationsformen i såväl Sverige som internationellt. De finns representerade i alla branscher och inom alla storlekssegment. Forskning visar därtill att en ansenlig del av svensk produktion och tillväxt härrör från dessa företag. Familjeföretagande är med andra ord av stor ekonomisk betydelse – inte bara för de enskilda företagarna och deras närsamhällen, utan även för svensk ekonomisk tillväxt.

Att äga och driva ett företag är förknippat med många utmaningar. Detta omfattar hanteringen av frågor såsom rekrytering, tillståndsprocesser och konkurrens. För familjeföretag tillkommer dessutom frågan om generationsskiften. För många företagare är det en central fråga hur det man har byggt upp ska kunna föras vidare till nästa generation. Detta omfattar inte bara om att överföra ägande och ledning, utan också att föra vidare familjens värderingar, vision och traditioner. Generationsskiften är därför ofta både mångfacetterade och komplexa vilket har gett upphov till omfattande forskning på området.

”Formell utbildning och en karriär som anställd spelar mycket liten roll för sannolikheten att ett generationsskifte sker.”

En återkommande fråga bland företagare är hur de bäst förbereder nästa generation inför ett potentiellt ägarskifte. Bör barnen hållas nära och lära sig verksamheten vid föräldrarnas sida, eller bör de i stället samla erfarenheter genom karriärer utanför företaget? Med denna fråga som utgångspunkt har jag och mina medförfattare undersökt generationsskiften i Sverige.

För att göra detta har vi samlat information om alla svenska företagare som har två eller fler barn över perioden 2001–2019. Utifrån detta har vi även tagit fram information om barnens utbildning och karriärvägar från 1990 och framåt. Genom att studera familjer med flera barn kan vi jämföra karriärvägarna hos barn inom samma familj och hur dessa hänger samman med sannolikheten att de senare tar över familjeföretaget.

Det vi finner är att formell utbildning och en karriär som anställd spelar mycket liten roll för sannolikheten att ett generationsskifte sker. Den mängd tid som barnen vistats i familjeföretaget verkar inte heller ha någon större betydelse. I stället ser vi att barn som gått vidare till att starta egna företag är de som är i särklass mest sannolika att ta över familjeverksamheten.

”Ju mer lönsamt familjeföretaget är, desto större är sannolikheten att barnet tar över verksamheten.”

Sambandet är dock inte entydigt. Genom att starta och driva ett eget företag får den potentiella arvtagaren erfarenhet av att fatta självständiga beslut utifrån ofullständig information – erfarenheter som föräldrar troligen värderar hos en framtida arvtagare. Samtidigt innebär ett eget företag en alternativ karriärväg och därmed en alternativkostnad för att ta över föräldrarnas företag. Med detta finns även risken att den egna verksamheten upplevs som mer attraktiv än familjeföretaget.

En viktig faktor som tycks påverka barnets beslut är hur lönsamt dess egna företag är jämfört med familjeföretaget. Ju mer lönsamt det egna företaget är, desto lägre sannolikhet att en potentiell arvinge tar över familjeverksamheten. Motsvarande samband gäller för föräldrarnas företag: ju mer lönsamt familjeföretaget är, desto större är sannolikheten att barnet tar över verksamheten.

”Ett möjligt steg på vägen mot en långsiktigt hållbar familjeverksamhet.”

Slutsatserna av vår studie är att eget företagande inom nästa generation inte nödvändigtvis bör ses som en omväg, utan snarare som ett möjligt steg på vägen mot en långsiktigt hållbar familjeverksamhet.

Genom att låta barnen skaffa egna erfarenheter av att skapa, koordinera resurser och identifiera affärsmöjligheter kan familjen skapa bättre förutsättningar för kontinuitet och livskraftighet över generationsgränserna.