”Sverige kommer att tvingas omvärdera sin relation till Kina”

Sverige och Europa utmanas allt mer av Kina. Ett kommande Nato-medlemskap kan även öka pressen på att ändra synen på supermakten, spår Kristina Sandklef.

Covid-demonstrationerna i slutet av november och hur effektivt de tystats gör det svårt att blunda för det kommunistiskt styrda Kinas drivkrafter. Inte minst det kinesiska försvarets upprustning och kommunistpartiets storsatsningar på civil-militär fusion i teknikutvecklingen oroar omvärlden: kommer Kina att gå om väst högteknologiskt och militärt i närtid?

För USA är Kina en betydligt farligare motståndare än vad Kina är för Europa i dagsläget. Under sommaren röstade den amerikanska kongressen igenom CHIPS Act, som bland annat innebär en satsning på att stärka den amerikanska halvledarindustrin med 280 miljarder USD. I början av oktober klubbades en ny reglering igenom som bland annat innebär att det blir olagligt för amerikanska medborgare att arbeta på kinesiska halvledarföretag. I EU förs liknande diskussioner för att stärka den europeiska halvledarindustrin, långt ifrån EU:s ideal om fria marknader.

För USA är Kina en betydligt farligare motståndare än vad Kina är för Europa i dagsläget.

Ovanpå detta visade Xi Jinping än en gång vem som bestämmer när den tjugonde partikongressen gick av stapeln i mitten av oktober i Peking. Som väntat återvaldes han till generalsekreterare för Kommunistpartiet en tredje gång, något som inte skett sedan Mao, och konsoliderade sin makt ytterligare genom att få in nära allierade i politbyrån. Nummer två i rang är nu Li Qiang, partisekreteraren i Shanghai som i våras uppvisade total lojalitet mot Xi genom att implementera en brutal nedstängning av staden som en del av noll covid-politiken, trots att det slog hårt mot ekonomin och folk protesterade högljutt.

Strax innan partikongressen avslutades sände Xi även ett subtilt budskap till omvärlden genom att låta den tidigare partiordföranden Hu Jintao, numera märkt av ålder, ofrivilligt eskorteras ut inför den utländska pressen, som precis släppts in i Folkets stora sal. Kinesisk media menade att Hu är gammal och sjuk och därför behövde hjälp ut. Andra, inklusive undertecknad, tolkade det som att nu är det slut för den falang som Hu representerade. Mycket riktigt blev den yngre Hu, Hu Chunhua (inget släktskap), som många såg som en potentiell efterträdare till Xi redan 2012 och som ansågs tillhöra Hu Jintaos falang, inte omvald till ledamot i Politbyrån, som samtidigt minskades från 25 till 24 ledamöter. Med bara jasägare behövs inga utslagsröster.

Landet präglat av marknadsreformer, som många svenska näringslivsrepresentanter lärde känna före Xis tillträde, ter sig alltmer fjärran.

Vid partikongressen gjorde Kommunistpartiet klart att man fortsätter på sin inslagna väg med fortsatt statskapitalism, fokus på politisk ideologi och ökad självförsörjning, inte minst inom teknikområdet. Även om demonstrationerna verkar ha lett till ett skifte i covidpolitiken, i alla fall till ytan, så återstår mycket innan Kina öppnar upp för omvärlden igen. Landet präglat av marknadsreformer, som många svenska näringslivsrepresentanter lärde känna före Xis tillträde, ter sig alltmer fjärran.

Vi lever i en annan värld än för bara tio år sedan och de säkerhetspolitiska spänningarna mellan Kina och USA ökar, vilket partikongressen befäste. Trots det tre timmar långa samtalet mellan Xi och Biden i samband med G20-mötet på Bali, som ledde till uttalanden om att de ska försöka att inte eskalera situationen för att inte försämra världsekonomin mer, så förblir länderna konkurrenter.

Sverige måste förhålla sig till denna nya realitet och det är inte ett lätt uppdrag för vår nya regering givet att vårt lands beroende av Kina. En av våra största arbetsgivare är ju kinesisk och många svenska företag har stora investeringar i landet. Med ett NATO-medlemskap är det inte osannolikt att Sverige kommer att tvingas omvärdera sin relation och öppenhet för kinesiska intressen när USA alltmer zoomar in på de kinesiska farorna.

Vår nya statsminister, som har lång erfarenhet och intresse för Kina, nämnde utmaningen i sitt installationstal, men frågan är vad det kommer att leda till. Blir det en uppdaterad Kinaskrivelse eller kanske till och med en strategi? Går det att hantera amerikanska och kinesiska intressen utan att tvingas välja sida? Frågorna är många och tiden får utvisa svaren.

Om krönikören

Kristina Sandklef är oberoende Kinaanalytiker med bakgrund som analytiker och ekonom i näringsliv och Försvarsmakten.