”Tillväxtfrämjande politik är en förutsättning för att klara utmaningar – inte en lyx att unna sig när andra problem är lösta”. Det skriver professorn i nationalekonomi Johanna Möllerström i en essä i Smedjan.

Forskningen är tydlig. När politiska krafter ökar kontrollen och regleringarna i ett land slår kriserna hårdare. Nu varnar företagare och experter för att Sverige är på väg åt fel håll. ”Det finns en uppenbar risk här”, säger experten Caspian Rehbinder till TN.

Irlands BNP har vuxit till en av de högsta i världen. Landet har hyllats för modiga beslut men också kritiserats för att ha en riskabel strategi. ”Eftersom USA har problem med budgetunderskott så är det klart att de kommer att vilja se över hur de kan få in skatteinkomster”, säger Pehr-Johan Norbäck, docent i nationalekonomi, till TN.

I en ny tid av oro hårdnar retoriken mot marknadsekonomin. Nationalekonomen Andreas Bergh ser en farlig glidning som hotar Sveriges välstånd och krisberedskap. ”Om man tar global handel för given så glömmer man bort att försvara den”, säger han till TN.

Kommunala sommarjobb kan tränga undan mer värdefulla arbetserfarenheter och långsiktiga kontakter. Det menar nationalekonomen Björn Tyrefors och ifrågasätter regeringens nya satsning. ”Om man inte gör det på rätt sätt verkar det över lag inte gå så bra för de ungdomar som deltar”, säger han till TN.

Kostnaden för försvaret väntas öka kraftigt de kommande åren, och politiken är oense om finansieringen. Samtidigt varnar ledande ekonomer för att höjda skatter kan få motsatt effekt. ”Man pratar i generella termer om beredskapsskatt, men inte om vem som ska betala den”, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, till TN.

Även om tullarna dras tillbaka kan den senaste tidens turbulens få långtgående konsekvenser i form av ökad osäkerhet och protektionism, spår ekonomiprofessorn Fredrik Sjöholm. ”Jag tror inte att världen kommer att återgå till det den har varit inom överskådlig framtid”, säger han till SvD.

Höjda pensionsavgifter riskerar att förvärra generationsklyftorna och kan än en gång innebära att yngre får betala priset för äldres pensioner, visar ny forskning från IFN. ”Jag ser hellre ett transparent pensionssystem än ett lapptäcke av populistiska förslag”, säger Anna Tenje, socialförsäkringsminister och ordförande i pensionsgruppen.

I Solna försörjer 100 arbetsföra personer 52 barn och gamla. I Pajala behöver 100 personer försörja 124 icke sysselsatta. Skillnaderna i landet är enorma, men alla kommuner behöver anpassa sig till att befolkningen åldras. ”Bara under den här mandatperioden har vi fattat beslut om att stänga tre skolor”, säger Lundapolitikern Rasmus Törnblom (M).

Sveriges demografi gör att vi står inför en samhällskris. Nationalekonomen Andreas Bergh menar att människor kan behöva jobba upp till 75 års ålder samtidigt som pensionerna riskerar att sänkas. ”Om det ser tufft ut idag, så är det ingenting mot hur det kommer att bli”, säger han till TN.