Nobelpriset: Felresistenta datorer och störda system

Nobelmedaljen. Bild: Lars Pehrson / SvD / TT

Nobel (TT)

Årets Nobelpris i fysik kan i år komma att handla om ett ämne som vanliga dödliga har mycket svårt att förstå – kvantfysik, det vill säga den fysik som beskriver mycket små system, som atomer och elementarpartiklar.

Pristagarna tillkännages av Kungliga vetenskapsakademien tidigast klockan 11.45 i dag.

Bland dem som ligger bäst till återfinns den ryss-amerikanske fysikprofessorn Alexej Kitaev, som allmänt betecknas som en av de mest framstående fysikerna i vår tid. Han har bland annat utvecklat felresistenta kvantdatorer.

En annan tänkbar vinnare är engelsk-amerikanen Mark E J Newman, känd framför allt för sin forskning om komplexa nätverk. Hans metoder har använts inom så skiftande områden som biologi, ekonomi, politik och sociologi.

En tredje möjlig kandidat är italienaren Giorgio Parisi, som har gjort banbrytande upptäckter inom den så kallade kvantkromodynamiken och studier av komplexa störda system inom fysikens område.

I fjol belönades Roger Penrose, Storbritannien, Reinhard Genzel, Tyskland, och Andrea Ghez, USA, för forskning som visar att de svarta hålen ute i universum faktiskt existerar på riktigt.

Fakta

Alfred Bernhard Nobel (1833-1896) är Sveriges genom tiderna mest berömda uppfinnare och industriledare. Han uppfann dynamiten och låg bakom en rad andra viktiga uppfinningar inom sprängteknikens område.

I sitt testamente uttryckte han en en önskan om att hans kvarlåtenskap, det vill säga den förmögenhet han hade tjänat ihop efter att ha uppfunnit dynamiten, skulle användas till att instifta ett pris som skulle delas ut i fem olika kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, fred samt litteratur.

Utöver dessa delas även ett ekonomipris ut av Riksbanken, men detta kallas inte officiellt för Nobelpriset i ekonomi (eftersom Nobel inte nämnde den kategorin i testamentet) utan benämns priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Enligt testamentet ska priserna tilldelas dem inom de fem disciplinerna "som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta". Men i praktiken fungerar det inte så eftersom vetenskapliga rön oftast tar många år att verifiera. Pristagarna belönas därför relativt långt efter att de gjort sina upptäckter.

Prisceremonin äger normalt sett rum varje år på Alfred Nobels dödsdag, 10 december. Prissumman är tio miljoner kronor per pris. Högst tre personer får dela på varje pris.