DEN AKUTA ELKRISEN

Nya siffror: Så hårt slår elpriserna mot företagen

Bild: Adam Ihse/TT, Mostphotos, Ernst Henry

De rusande elpriserna slår hårt mot företagen, visar en ny undersökning. Samtidigt ökar bristen på planerbar kraft i elnätet. Nio av tio företagare upplever att regeringen inte är tillräckligt handlingskraftig vad gäller elförsörjningen. ”Den energipolitik som förs är inte i närheten av att möta de behov som finns”, säger Marie Knutsen-Öy på Svenskt Näringsliv.

Industrins gröna omställning har redan dragit igång. I dagsläget planeras satsningar som batterifabriken Northvolt, H2 Green Steels fabrik i Boden, gruvjätten LKAB och stålkoncernen SSAB i norra Norrland. Inom några år kommer de fyra bolagen förbruka lika mycket som hälften av dagens svenska elproduktion. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar kommer det årliga behovet av elkraft att vara 240 TWh i Sverige år 2045. Det är nästan dubbelt så mycket som dagens elförbrukning på 130 TWh per år.

– Alla pratar om en nyindustrialisering och tycker att det är bra. Men de stora satsningarna som lanseras kommer även att innebära en extrem ökning av elkonsumtionen, säger Thomas Björklund, energiexpert på WSP.

I slutet av november och i början på december slog elpriserna rekord i samtliga elprisområden i Sverige. Det med kostnader på över 2 kronor per kilowattimme i hela landet.

– De rekordhöga priserna som vi sett nu det senaste var nog bara tillfälliga. Men vi kan nog vänta oss att elpriset ökar en del framöver.

Och elpriserna har redan ökat markant. I elområde 1, det vill säga norra Norrland, har snittpriset ökat från 15 öre/kWh under 2020 till 41 öre/kWh januari till november 2021, enligt Energimarknadsbyrån. I elområde 4, som innefattar södra Sverige, har snittpriset ökat från 26,9 till 72,1, vilket är snittpriset för januari till november 2021.

– Egentligen är det klassisk marknadsekonomi: Ökar efterfrågan utan att utbudet ökar så leder det till ett högre pris.

I en ny enkät som gjorts av Svenskt Näringsliv har runt 500 företag svarat på ett antal frågor om hur de påverkats av elkrisen. Av de svarande företagen uppger fler än fyra av tio företag att verksamheten har påverkats ganska eller mycket negativt av den senaste tidens höga elpriser och mer än vart femte företag har fått vidta särskilda åtgärder i ganska eller mycket hög utsträckning med anledning av den senaste tidens elsituation.

– Det här visar tydligt att de höga elpriserna nu sätter ordentliga avtryck i näringslivet som redan är hårt prövat genom pandemin. Vi ser med oro på prisutvecklingen och hur det påverkar företagen både på kort och lång sikt. Det handlar om att komma tillbaka från minskad efterfrågan i och med pandemin men även om de investeringar som behövs långsiktigt, till exempel för att klara klimatomställningen, säger Marie Knutsen-Öy, ansvarig för energifrågor på Svenskt Näringsliv.

– En del företag kan vidta åtgärder för att hantera senaste tidens elsituation men samtidigt är det väldigt många som inte har alternativ och som inte kan justera sin elförbrukning. I de fall de har rörligt pris står de med väldigt höga kostnader som påverkar deras verksamheter negativt.

Dessutom uppger 89 procent av de svarande företagen att de i ”ingen utsträckning alls” eller ”i ganska liten utsträckning” upplever att regeringen är tillräckligt handlingskraftig vad gäller elförsörjningen.

– Svensk energipolitik måste utgå från vad användarna behöver om utfasningen av fossila bränslen i Sverige ska bli möjlig. Undersökningen visar en tydlig signal om att den energipolitik som förs är inte i närheten av att möta de behov som finns. Energipolitik måste bli näringspolitik, säger Marie Knutsen-Öy.

Thomas Björklund, energiexpert på WSP menar att hela den svenska industrins omställning kan vara hotad om elpriserna fortsätter att stiga.

– Den svenska basindustrin har byggts på tillgången på billig el. Det har varit en framgångsfaktor för industrins konkurrenskraft. Hur kommer de stora industrisatsningarna i norr att påverkas av ett högre elpris? Kommer det att bli för dyrt för världsmarknaden? Alla de stora investeringarna är beroende av billig klimatsmart el.

Från politikens sida är det viktigaste att man ger långsiktiga spelregler till marknaden så att man kan säkerställa den gröna omställningen.

– Vi måste titta på en marknadsmodell där vi premierar effekt och inte bara energi. Vi behöver även se en tydligare ansvarsfördelning. Är det politikerna lokalt eller på riksnivå som ska fatta besluten?

– Det handlar även om att skapa incitament för planerbar kraft och att leverantörerna får betalt per KWh. En kall dag när det är vindstilla – vem ska producera då?

Från och med nästa år ska alla svenska vattenkraftverk miljöprövas. Det kan enligt branschen innebära enorma produktionstapp. Det är just vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft som är de planerbara elkällorna som finns i elsystemet idag. Vattenkraften står för ungefär 45 procent av Sveriges totala elproduktion. Förra året 2020 producerades 159 TWh el i Sverige, varav vattenkraften stod för 71 TWh.

– Vi vet ännu inte hur miljöprövningarna kommer påverka vattenkraften. Men det finns en påtaglig risk att produktionen minskar. Dessutom kan det mycket väl leda till en ny cementa-situation där konflikten mellan miljömålen och samhällsnyttan i elproduktionen kan leda till långa processer, säger Thomas Björklund.

Med mer icke planerbar kraft i elnätet så kommer effekten bli en utmaning framöver, menar han.

– Man ska kunna ha energin och även effekten vid varje givet tillfälle. Det spelar ingen roll om vi har jättemycket vindkraft på hösten om vi behöver den på vintern. Så länge vi inte har storskaliga lagringslösningar så måste vi producera elen samtidigt som vi använder den.