ELKRISEN
Så snabbt förvärras Tysklands energikris – nu hotas svensk industri
Tyskland överväger att återstarta kolkraftverk när energikrisen fördjupas. Samtidigt varnar experter och politiker för att stigande priser inte bara slår mot tysk industri, utan snabbt kan sprida sig till Sverige. ”Det är en utmaning för hela Europa”, säger experten Stefan Kvarfordt till TN.
Tyskland överväger att återstarta kolkraftverk och bromsa planerade nedläggningar. Förbundskanslern Friedrich Merz konstaterade nyligen behovet av mer planerbar kraft och öppnar för att kolkraft kan behöva vara kvar längre.
”Vi måste nu snabbt bygga gaskraftverk – och kan behöva hålla kolkraftverk anslutna om energikrisen fortsätter.”
Tysklands planer på att förlänga livstiden för kolkraften visar hur Europas energisystem misslyckats med att leverera stabil och prisvärd el.
De höga gas- och elpriserna, drivna av bortfallet av rysk gas och dyr LNG-import, hotar industrins konkurrenskraft i hela Europa.
Svensk industri drabbas indirekt när tysk och europeisk industri bromsar investeringar och minskar efterfrågan på grund av energikostnaderna.
Borgerliga partier pekar ut Tysklands motstånd mot kärnkraft och snabb avveckling av planerbar kraft som ett politiskt misslyckande och vill se mer kärnkraft.
Socialdemokraterna vill ha en snabb utbyggnad av förnybart som vindkraft kombinerat med ny kärnkraft på längre sikt, och efterlyser breda energiöverenskommelser.
Miljöpartiet kritiserar kolvändningen som kortsiktig och menar att energieffektivisering, förnybart och lagring är vägen till lägre och stabilare elpriser.
Samtidigt är prioriteringen tydlig:
”Vi måste förse landet med el. Jag är inte beredd att äventyra kärnan i vår industri för orealistiska avvecklingsplaner.”
Beskedet är mer än en tillfällig krisåtgärd. Det är ett tecken på hur Europas energisystem pressas av höga priser – och hur det i sin tur hotar industrins konkurrenskraft.
För Sverige, vars export till stor del går till Europa, kan konsekvenserna bli direkta.
Bakgrunden är snabbt stigande energipriser. Sedan Rysslands gasleveranser upphörde har Europa blivit mer beroende av importerad LNG, samtidigt som kriget i Mellanöstern ytterligare pressat upp priserna. I det europeiska elsystemet är det fortfarande ofta gasen som sätter marginalpriset – vilket gör att elpriserna stiger i takt med bränslepriserna.
– Fossila bränslen är fortfarande prissättande under stora delar av tiden. Det gör att man inte kommer bort från höga priser så länge man är beroende av dem, säger Stefan Kvarfordt på Svenskt Näringsliv.
När gasen blir dyr, och alternativ planerbar produktion saknas, återstår kolkraft som en av få tillgängliga reserver. Den tyska regeringen utreder nu att hålla upp till 8,8 gigawatt kolkraft i drift eller beredskap.
– Du löser inga konkurrenskraftsproblem för tysk elintensiv industri på de priserna, säger Stefan Kvarfordt.
Tysklands kolvändning är i grunden en konsekvens av ett system där energipolitiken inte levererar stabila och konkurrenskraftiga priser. När planerbar produktion fasas ut snabbare än den ersätts uppstår effektbrist – och när gasen sätter priset får hela systemet höga kostnader.
Sverige påverkas direkt
För svensk del är utvecklingen långt ifrån isolerad. Den svenska industrin är djupt integrerad med den europeiska marknaden, där Tyskland spelar en central roll.
När energipriserna pressar europeisk industri minskar efterfrågan, investeringar skjuts upp och konkurrenskraften försvagas. Effekterna sprider sig snabbt genom värdekedjorna.
– Den bristande konkurrenskraften i tysk och europeisk energipolitik är en utmaning för hela Europa, inklusive Sverige, säger Stefan Kvarfordt.
Det är denna kombination som nu slår mot industrin.
“Ett politiskt misslyckande”
För Kristdemokraternas energipolitiska talesperson Camilla Brodin är utvecklingen ett direkt resultat av Tysklands felaktiga vägval.
– Det är en beklaglig strategi som hade kunnat undvikas. På grund av sitt motstånd mot kärnkraft och en överdriven tilltro till förnybara energislag återstår i praktiken kolkraft som det enda alternativet för att hantera den senaste energikrisen, säger hon.
Hon menar att vägen framåt är tydlig:
– Ska Europa stärka sin konkurrenskraft måste vi bygga ett robust elsystem med planerbar fossilfri produktion. Kärnkraften är central i det. Förnybart är viktigt, men det räcker inte på egen hand – industrin behöver el där och när den behövs, till stabila priser.
Jesper Skalberg, Moderaternas gruppledare näringsutskottet, gör en liknande analys:
– Energi är en grundläggande insatsvara i hela ekonomin. Har man inte tillgång till stabil och konkurrenskraftig el kommer investeringar att gå någon annanstans. Därför behöver vi mer planerbar produktion, inklusive kärnkraft, men också en bättre balans i systemet.
Han pekar också på lärdomarna från kriserna:
– Den viktigaste lärdomen är att vi inte får göra oss beroende av enskilda energislag eller import. Vi måste bygga ett system som klarar störningar. Det handlar om redundans, om robusthet – och om att inte montera ner fungerande produktion i förtid.
“En mix – och mer el snabbt”
Från Socialdemokraterna betonar partiets energipolitiska talesperson Fredrik Olovsson behovet av både snabb utbyggnad och långsiktighet.
– Det var inte bra av Tyskland att binda sig vid rysk naturgas. Framtiden är fossilfri, det råder det ingen tvekan om. Energipolitik kräver långsiktighet och breda överenskommelser, inte kortsiktiga lösningar som låser fast länder i gammal miljöskadlig teknik.
Samtidigt avvisar han motsättningen mellan kraftslag:
– Vi behöver mer billig el. I Sverige behöver vi på kort sikt bygga ut exempelvis havsbaserad vindkraft för att få mer produktion. Samtidigt behöver vi ny kärnkraft men den kommer vara på plats först någon gång mellan 2035 och 2040.
“Fel väg – förlänger problemen”
Från Miljöpartiet görs en annan tolkning.
– Det är kortsiktigt och leder in i en återvändsgränd. Det snabbaste och billigaste sättet att sänka elpriser är energieffektivisering, kombinerat med en snabb utbyggnad av förnybar el, säger partiets energipolitiska talesperson Linus Lakso.
Han menar att vägen till konkurrenskraft går via minskat fossilberoende:
– Med mer förnybar energi, flexibilitet och lagring kan vi få både lägre och stabilare priser över tid.
Trots skillnaderna finns en gemensam nämnare: energipolitiken har fått en ny tyngd efter de senaste kriserna.
Fredrik Olovsson formulerar det tydligt:
– Energipolitik är säkerhetspolitik. Det lämpar sig illa som slagfält mellan partier. Sverige behöver en bred energiöverenskommelse över blockgränserna som ger långsiktighet.
Även andra partier pekar på behovet av robusthet, men drar olika slutsatser om hur den ska uppnås.
En avgörande fråga för Europa
Tysklands kolvändning blottlägger därmed en central fråga: hur Europa ska kombinera klimatomställning med konkurrenskraft.
Här finns inget gemensamt svar.
Mer kärnkraft. Mer förnybart. Eller en kombination.
För industrin är frågan dock mindre ideologisk och mer akut. Det handlar inte om vilken väg som är mest önskvärd på sikt – utan om vilka kostnader som gäller här och nu, och var investeringar faktiskt hamnar.
– I slutändan är det ganska enkelt. Har du inte konkurrenskraftiga energipriser kommer investeringarna inte ske i Europa, säger Stefan Kvarfordt.
Och det är just där Tysklands kolvändning får sin verkliga betydelse.
Den handlar inte bara om klimat eller energislag – utan om Europas förmåga att överhuvudtaget konkurrera.
