HOTEN MOT SKOGSBRUKET
20 personer bakom 11 000 larm om knärot – så stoppar aktivister skogsföretagen
Den fridlysta orkidén knärot har de senaste åren exploderat i svenska skogar och 2025 sattes ett nytt rekord. Trots det stoppar knärötter avverkningar – och det vet aktivisterna om. ”En av dem rapporterade knärötter inom 39 planerade avverkningar i tio olika län, på 16 månader”, säger experten Peter Holmgren till TN.
Knärot är en orkidé och klassas som en fridlyst art.
– Det är egentligen lite märkligt eftersom den är ganska vanlig. Som fridlysning numera tolkas betyder det likafullt att man måste hänsyn till den vid avverkning, säger Peter Holmgren, skoglig doktor och grundare av FutureVistas.
När någon hittar knärötter och rapporterar in dem till Artportalen så sparkas den byråkratiska snårskogen kopplad till Artskyddsförordningen in.
– Det här har upptäckts av miljörörelsen som noterat att om de bara hittar knärötter så kan de fördröja och kanske stoppa brukandet av skogen. Eftersom knärötterna är mycket vanliga och lätta att hitta blir de ett tacksamt redskap, säger Peter Holmgren.
”Det visade sig att ungefär hälften av rapporterna kommit in från 20 personer.”
Det är inte nödvändigtvis så att avverkningen helt stoppas när knärötterna hittas men det tenderar att fördröja processen rejält.
– Det gör att det krävs en utredning. Skogsstyrelsen kommer in och det kan också överklagas till miljödomstolen och sedan miljööverdomstolen. Ofta avslås åtminstone en del av avverkningen, förklarar han.
Nytt rekord: Från 2 000 till över 20 000 fynd
Fram till 2019 låg antalet inrapporterade lokaler med knärot stabilt på omkring 2 000 fynd per år. Därefter har de exploderat och 2025 blev ett nytt rekord med en bra bit över 20 000 fynd.
– När jag gjorde den här analysen så plockade jag ut alla observationer och då får man inte bara koordinaterna utan även vilka personer som skickat in rapporter inom planerade avverkningar. Det visade sig att ungefär hälften, det vill säga omkring 11 000, av rapporterna kommit in från 20 personer, förklarar han.
– De flesta av dem är aktiva i sina hemregioner men jag hittade också de som rest land och rike för att leta knärötter.
En av aktivisterna hade rapporterat knärötter inom 39 planerade avverkningar i tio olika län på 16 månader.
– Det finns även kurser i hur man ska hitta och rapportera in fynd samt organiserade resor som Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen anordnar.
Hur fungerar den här Artportalen då? Vem kan anmäla?
– Som det fungerar så kan vem som helst anmäla. Det är bara att skicka in och rapporterna behöver inte verifieras.
”Urholkar förtroendet för hela systemet.”
Frågan är då vad man behöver göra för att lösa problemet. Grundproblemet, menar Peter Holmgren, är att knäroten inte ska vara en art som kan stoppa avverkningar.
– Den är på tok för vanlig för det och dessutom kommer den tillbaka när ny skog växer upp. Som lök på laxen klassas den som utrotningshotad i Rödlistan, vilket är helt verklighetsfrämmande. Det finns med andra ord ingen anledning att klassa den varken som utrotningshotad eller fridlyst.
– Så steg ett är att se till att arter som är fridlysta eller rödlistade också är de som kräver extra hänsyn. Det här urholkar ju förtroendet för hela systemet.
En annan del av problemet, menar han, är att det är på tok för enkelt att skicka in anmälningar som i praktiken stoppar avverkningar.
– Det är till exempel helt gratis att anmäla men är förknippat med väldigt stora kostnader för markägaren. Det vore rimligt att artrapporter ska verifieras innan de kan användas rättsligt. Möjligheten till överklagande borde vara mer restriktivt och belagt med en kostnad.
