KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Ny supermyndighet ska kapa tillståndstider – men experter varnar för kompetensflykt

En ny miljöprövningsmyndighet ska korta köerna och ge företagen snabbare besked. Men medan energibranschen hoppas på mer förutsebara tillståndsprocesser varnar jurister för kompetenstapp, dyra omvägar och att reformen riskerar att bromsa snarare än snabba på.

Från och med 2027 ska en ny miljöprövningsmyndighet vara på plats. Det är en del av Miljötillståndsutredningens genomgripande reform av miljöprövningen som om allt går enligt plan, väntas vara på plats 2028.

Majoriteten av remissinstanserna uttrycker helt, delvis stöd, eller är neutrala, till förslaget om en ny myndighet. Bland dessa finns Energiföretagen, som menar att snabbare och förutsebara tillståndsprocesser är av stor betydelse för företagens medlemmar.

– Ett av de största hindren för utbyggnad av såväl energiproduktion som elnäten är långa, komplexa och oförutsebara processer. Även industrins efterfrågan är beroende av snabbare tillståndsprocesser, säger Malena Swanson Falk, jurist och sakkunnig på Energiföretagen.

Kräver heltäckande reform

Men för att reformen ska få avsedd effekt krävs att nödvändiga författningsförslag enligt Miljötillståndsutredningen genomförs parallellt med myndighetens uppbyggnad.

– Miljötillståndsutredningen ger förslag på en viktig och genomgripande reform av miljöprövningen, den består av flera delar. Ett av de viktigaste förslagen är att bilda en ny prövningsmyndighet samt att samordna miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocessen, säger Malena Swanson Falk.

Det finns också remissinstanser som ger grönt ljus till förslaget, men som samtidigt varnar för effektivitetsförluster om ombildningen leder till glapp i kompetensförsörjning och resursbrist. De pekar även på att en ökad centralisering riskerar att bli både dyr och långsam, om fokus inte samtidigt ligger på hur processen bedrivs, snarare än hur den organiseras.

”Det tar år innan de kommer på plats och börjar bli effektiva och producera”

Den här kritiken lyfter även Pia Pehrson, advokat och partner vid Foyen Advokatfirma, som i Di Debatt argumenterar mot förslaget.

– Det tar år innan de kommer på plats och börjar bli effektiva och producera. I den tiden däremellan så är det väldigt stor risk för att man tappar kompetensen och tappar medarbetarna från befintlig prövningsorganisation, och det är ju redan nu oro för att ett ärende ska stanna av eftersom det saknas personer som kan ta över, säger hon.

Foyen, som företräder både svenska och internationella företag som vill etablera sig i Sverige, har kontakt med handläggare och chefer runt om i landet, och många ger samma bild, berättar hon.

– De uppger att man inte alls är intresserad av att liksom flytta på sig eller komma in i en ny organisation. Det finns inte en stor kö av erfarna miljöprövningshandläggare som har många års erfarenhet för att kunna vara bra och effektiva i prövningen. Det räcker att en handläggare blir föräldraledig för att ett ärende ska stanna av, säger hon.

Mindre justeringar räcker

Snarare än att bygga om menar hon att mindre justeringar i lagstiftningens sakinnehåll skulle kunna uppnå samma syfte som en ny myndighet.

– Vi såg exempel på sådana lagändringar i början av 2025, då man införde tidsplaner för handläggning och ändringstillstånd som huvudregel. Här hade det dock varit bättre att ta bort lämplighetsprövningen och tydligt slå fast huvudregeln. Endast särskilda omständigheter bör kräva en fullständig omprövning, säger Pia Pehrson.

Därtill menar hon att det finns flera lågt hängande frukter som kan förbättra processen utan att bygga en ny myndighet: möjligheten att tidsförlänga fler tillstånd, ändringar av det kommunala vetot. En annan åtgärd är tydligare regler för vilka intressen som ska väga tyngst.

– Jag tänker på implementeringen av förnybartdirektivets uppdatering, men också på Critical Raw Materials Act. Vi behöver klargöra att intressen som malmbrytning och kritiska råmaterial väger tyngre. I dag görs väldig många enskilda lokala bedömningar, vilket leder till många överklaganden och resulterar i långa processer, säger hon.

– Vi är alla överens om att det går för långsamt och att det krävs omtag. Men jag tror att man måste gräva där vi står i stället för att bygga nytt.

En one-stop-shop

Under uppbyggnadsfasen väntas inga direkta förbättringar i tillståndsprocessen för företagen, menar Energiföretagen. Förbättringarna bedöms i stället komma på sikt, förutsatt att regeringen håller tidsplanen och genomför hela reformen i Miljötillståndsutredningen, både vad gäller organisation och lagstiftning.

– Dagens process är komplicerad med många olika myndigheter involverade och som ibland också har otydliga roller och ansvar. En myndighet med ansvar för hela miljöbedömnings- och miljötillståndsprocessen i första instans skulle vara en bra början för att förenkla för våra medlemmar. I förlängningen borde det finnas en one-stop-shop för fler tillstånd.

Samtidigt är det viktigt att regeringen håller tempot uppe och tydligt informerar om hur arbetet fortlöper så att branschen kan förbereda sig och vet när i tiden de olika stegen införs.

Behövs praxis för avvägningar

Liksom Foyen pekar Energiföretagen också på behovet av att en ny myndighet bidrar till att komma till rätta med dagens otydliga intresseavvägningar.

– Vi förordar att myndigheten kommer att byggas upp på ett sådant sätt så att det bildas en praxis där intresseavvägningarna blir mer tydliga och enhetliga i landet och att staten kan tala med en röst och samordna sig i ett tidigt skede. Mer processledning, ett samarbets- och lösningsinriktat arbetssätt och en kontinuerlig utveckling av arbetsprocesser tillsammans med en tydlig styrning tror vi är vägen framåt, säger Malena Swanson Falk.

Däremot delar Energiföretagen inte Foyens uppfattning att riktade lagändringar skulle kunna ge snabbare effekt än att bygga en helt ny myndighet.

– Vi tror inte att det räcker. De är också viktiga men löser inte problemet med den oenhetliga tillämpning som råder i dag och vi har svårt att se hur de föreslagna lagförändringarna skulle kunna tillämpas utan att den nya myndigheten bildas, säger hon.