HOTEN MOT SKOGSBRUKET

Skogsindustrins hållbarhetsplan: Ska öka klimatnyttan med 30 procent

I en intervju med TN berättar Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman varför man funderade på att kasta in handduken och hur skogsindustrin ska övertyga EU om att den är hållbar. ”Vi har vänt på varje sten och räknat ned på varje procentsats”, säger hon.

Det har varit några turbulenta år för skogsindustrin. När Ursula von der Leyen tog över som EU-kommissionens ordförande 2019 hade hon en tydlig grön vision. Europa skulle bli den första klimatneutrala kontinenten 2050. Von der Leyen presenterade det som Europas motsvarighet till ”man on the moon”. Så stort var det.

Samma år lanserade EU-kommissionen ”Green Deal” och en våg av gröna lagförslag sköljde över Europa. Här skulle det stora barrskogsbältet i norr främst användas som en kolsänka. EU visade inte någon större förståelse för den svenska skogsnäringen.

När TN träffar Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman för ett samtal om läget just nu och framöver konstaterar hon att många av EU-kommissionens förslag var rätt enkelspåriga.

– Vi tyckte inte att det fanns så mycket ”deal” i dem. Det var snarare ett stort fokus på att bevara, vilket så klart gick tvärs emot det svenska skogsbruket och skogsindustrin.

Öka klimatnyttan med 30 procent

Skogsindustrin har samtidigt funderat på en väg framåt. Hur den ska kunna presentera sitt perspektiv och övertygelse – att skogsnäringen och dess produkter har en viktig roll att spela i den gröna omställningen.

Och för några månader kom resultatet. Skogsindustrierna och deras 220 medlemmar presenterade sin framtidsagenda. Till 2040 ska skogsindustrins klimatnytta öka med 30 procent. Industrins produkter ska vara återvinningsbara och fossilfria och skogarna ska bli mer livskraftiga i kombination med att den biologiska mångfalden ska förbättras.

– Det oroliga tider nu. Det pågår två krig. Vi har just haft en akut energikris och inflationen har drabbat många hårt. Det här är vårt sätt att sätta klimatmålen på agendan igen.

Det ska uppnås genom att minska klimatavtrycket i hela kedjan – från de växande skogarna som binder kol som sedan lagras vidare i produkter av trä till att biogena material ersätter fossila.

Idag binder skogsnäringen 93 miljoner ton koldioxidekvivalenter i den växande skogen och i de varor den producerar. 2040 ska den andelen ha vuxit till 122 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Man vill också skapa bättre cirkulära system.

– Här vill vi samarbeta mer med byggsektorn. Det finns mycket att göra när det kommer till återbruk av byggnader och material.

Skogsnäringen har fått kritik för att trakthyggesbruket (kalhyggen) skapar så kallade virkesskogar där den biologiska mångfalden hotas. Viveka Beckeman har förståelse för den kritiken, samtidigt som skogsägarna och industrin är beroende av ett kontinuerligt virkesflöde.

– Vi ska sträva efter att uppnå mer variationsrika skogar och uppmuntra alternativa skötselmetoder. Vi ska också försöka utveckla mätmetoder för att lära oss mer om den biologiska mångfalden.

Det här är uppenbarligen rätt ambitiösa mål. Hur har ni fått med er medlemsföretagen?

– Det har varit rätt tufft och vi har haft många och långa diskussioner, för man ska inte lova något som man inte kan hålla. Vi har vänt på varje sten och räknat ned på varje procentsats för att komma i mål, för man får inte glömma att det här kräver rätt omfattande investeringar från våra medlemmar.

De kan handla om att byta ut skogsmaskiner och lastbilar som idag drivs på fossila bränslen till el eller biodrivmedel. Just transporterna är en stor del av Skogsindustrins koldioxidutsläpp.

Här vill också Viveka Beckeman se att politiken är med och drar sitt strå till stacken.

– Våra medlemmar är beredda att investera stort för att vi ska komma i mål med den här framtidsvisionen. Det förutsätter att det finns en kontinuitet i politiken så att vi får de rätta förutsättningarna.

Nu har det passerat ett antal år sedan 2019 och Viveka Beckeman konstaterar att det blivit bättre än läget initialt. Den demokratiska processen i EU har fungerat. Men hon understryker att om många av EU-förslagen riktade mot skogen hade implementerats i sin ursprungliga form hade de tagit kål på det svenska skogsbruket.

– Ja, men så är det. Då hade vi fått kasta in handduken i princip. Men efter att de här lagförslagen passerat genom EU:s alla institutioner så har de landat på ett sätt som vi accepterar och är beredda att arbeta med.

Efterlyser ett andrum

Däremot har mängden av olika lagförslag och direktiv varit överväldigande. Nu efterlyser hon ett andrum.

– Många gånger har vi knappt hunnit börja med att implementera ett förslag förrän ett nytt kommer eller ska revideras. Så var det till exempel med förnybarhetsdirektivet. Det är svårt att arbeta då.

Elfrågan är viktig för skogsindustrin. Framtida biodrivmedelsfabriker och en elektrifierad transportflotta kommer att kräva mycket el. Idag finns det ett elöverskott i norra Sverige men det förväntas minska när de stora industrierna kommer på plats de kommande åren. Samtidigt ökar elunderskottet i södra Sverige.

– Det är självklart så att om vi och andra ska klara av att ställa om så måste det finnas elproduktion i både norra och södra Sverige och vi är positiva till alla kraftslag. Många av våra medlemmar satsar också på att bygga egna vindkraftsparker för att tillgodose sitt elbehov.

Branschen har fått mycket stryk

Idag känner många skogsägare att rättsosäkerheten breder ut sig. En avverkning som har blivit godkänd kan stoppas i efterhand. Det måste även påverka er?

– Från industrins perspektiv är det såklart inte bra eftersom vi är beroende av säkra råvaruströmmar och hälften av den produktiva skogsmarken har privata ägare. Det är väldigt viktigt att det finns långsiktiga spelregler och att privata skogsägare kan förlora bestämmanderätten över sin skog är inte acceptabelt. Särskilt om de inte får ersättning av staten.

Näringen har också fått mycket stryk i media. Kulmen kanske nåddes i samband med att SVT dokumentären Slaget om Skogen sändes hösten 2021. En dokumentär som resulterade i rekordmånga anmälningar till granskningsnämnden.

”Jag har aldrig någonsin tidigare sett ett så osakligt och partiskt program i public service”, sa till exempel den tidigare landsbygdsministern Sven-Erik Bucht.

Viveka Beckeman håller i stort med om att det har pågått en rätt ordentlig svartmålning av den svenska skogsnäringen i media.

– Men jag tycker att det har blivit lite mer nyanserat den senaste tiden, säger hon.

Vilken är den största utmaningen framåt?

– Det finns fortfarande en utbredd föreställning om att skogen gör störst klimatnytta genom att stå och att skogsbruket inte är hållbart. Det är den största utmaningen och kanske den största anledningen till att vi tog fram våra framtidslöften.

Och den största möjligheten?

– Det blir att lyckas med just detta. Att visa att skogen är en viktig del i klimatarbetet så att hela näringen kan fortsätta att leverera gröna produkter och skapa arbetstillfällen.