HOTEN MOT ÄGANDERÄTTEN
Så vill EU ta över styrelserummen – ”Väldigt olyckligt”
EU:s kritiserade hållbarhetsinitiativ kan innebära allvarliga ingrepp i styrelsernas huvuduppdrag, äganderätten och frysa utdelningar helt i onödan, varnar ekonomiprofessor Fredrik Sjöholm. ”Det slår ut hela poängen med att skapa kontroll i ett företag”, säger han.
Trots stora protester från näringslivet driver EU-kommissionen vidare initiativet ”Hållbar bolagsstyrning” som ämnar förändra dagens bolagsstyrning och begränsa bolagens utdelningar och återköp. Tanken är att motarbeta kortsiktighet i näringslivet och främja hållbara investeringar. Men om förslaget går igenom kommer det ställa den svenska ägarmodellen på ända och resultera i ett sämre näringsliv, varnar Fredrik Sjöholm, professor och vd för Institutet för näringslivsforskning (IFN).
– Det finns två huvudsakliga aspekter i förslaget som vi ställer oss kritiska till. Det ena är att man verkar tro att det finns en motsättning mellan utdelningar och hållbarhetsarbete, säger han.
EU-initiativet, som grundar sig på rapporten ”Study on directors’ duties and sustainable corporate governance” av revisionsfirman EY, målar ut utdelningar som något samhällsekonomiskt skadligt vilket i sin tur försvagar en hållbar utveckling. Därför föreslås det att utdelningar bör begränsas och hållbara investeringar i företagen stimuleras.
Men bilden av utdelningar är helt missvisande, menar professorn.
– Man tror att utdelningar i första hand är något som läggs på hög och konsumeras. Det är en problematisk felsyn. Utdelningar återinvesteras i företagen och är en fundamental del av kapitalförsörjningen i näringslivet. I Sverige återinvesteras pengarna ofta i unga mer dynamiska företag som samtidigt är mer hållbara. Det finns därför inget som utesluter att företaget kan ha utdelningar och samtidigt främja hållbarheten, säger Fredrik Sjöholm.
Professorn ställer sig också kritisk till en mängd ingrepp som initiativet väntas göra på nuvarande bolagsstyrningar.
”En vd och styrelse ska att inte bara vårda företagare och aktieägare utan även efterleva en massa diffusa hållbarhetsmål.”
– En vd och styrelse ska att inte bara vårda företagare och aktieägare utan även efterleva en massa diffusa hållbarhetsmål. I EY-rapporten nämner man allt från att Parisavtalet och avskogning till kvinnliga bönder i tredje världen. Det pratas också om att man ska ta in olika experter och kommittéer i styrelsen. Frågan är vad som blir kvar av den renodlade styrelsen och hur mycket den kan fokusera på själva företaget.
Det säger sig själv att om man försöker forcera intressenter från varje hörn i dagordningen kommer ingenting att bli gjort, menar Fredrik Sjöholm.
– Det kommer att bli extremt diffust när det gäller vad styrelsen ska uppnå och resulterar i att det inte blir någon styrning överhuvudtaget, säger han.
Ovanpå detta föreslås det att vd och styrelse ska ha ett rättsligt ansvar att uppnå de här diffusa målen. Det kan få katastrofala effekter för ägarstyrningen och i förlängningen hela näringslivet, menar han.
– Om man helt plötsligt riskerar att stämmas på miljonbelopp bara för att man inte uppfyller målen så kommer de mest kompetenta styrelseproffsen att välja bort de här uppdragen. Visserligen kan man komma in från ett annat håll som rådgivare, men då försvinner hela poängen med att kontrollera företaget och att ta sitt riktiga ansvar gentemot aktieägaren, säger han.
Det är såklart klart behjärtansvärt att EU vill skapa större hållbarhet inom unionen. Men att ge sig på näringslivet på det här sättet är inte rätt sätt att komma tillrätta med problemen, menar Fredrik Sjöholm.
– Om man bekymrar sig över till exempel för höga koldioxidutsläpp, borde man försöka höja priset på koldioxid. Det kan man göra via EU:s fungerade mekanism med utsläppsrätter. Poängen är att man måste gå på själva kärnan av problemet istället för att skapa en massa diffusa mål i företagens styrning, säger han.
Det är bekymmersamt att EU-kommissionen gång på gång försöker lösa alla stora problem genom att harmonisera regelverket, menar han.
– Det verkar vara något inbyggt tänk hos EU-kommissionen att hela tiden skapa en större harmonisering. Försöken att harmonisera bolagsstyrningen i Europa har varit på agendan ända sedan 1970-talet. Men det har lyckligtvis inte gått igenom, inte minst på grund av att Storbritannien, Sverige och andra nordiska länder har gjort stort motstånd. Men nu när Storbritannien har lämnat unionen riskerar vi att se mer av de här ingreppen, säger han.
Om EU-kommissionens förslag går igenom kommer det inte att komma ut i sin ursprungliga form utan bearbetas och ändras på vägen. Men det räcker med att bara en del av de här förslagen går igenom för att det ska få kraftigt negativa effekter på svenskt näringsliv. Det vore väldigt tragiskt att ödelägga allt det som Sverige har byggt upp fram till nu, menar Fredrik Sjöholm.
– Svenskt näringsliv har visar en stor grad av dynamism ända sedan 1990-talet. Vi ser en imponerande ökning av nystartade företag i det privata näringslivet vilket har gett arbetstillfällen, högre produktivitet och vinster. Sverige har överlag haft en väldigt bra ägarstyrning. Och nu vill man gå in och rota i detta och riskera att förstöra allt. Det är väldigt olyckligt.
