Regeringen stoppar kravet på införandet av de hårt kritiserade effektavgifterna på el, erfar TT.

Sveriges elberedskap sattes på spel efter en myndighetsberäkning som byggde på hushållens teoretiska vilja att dra ned elanvändningen. Resultatet blev ett effektfiasko som höll på att lämna landet utan strategisk reserv. Nu tvingas Energimarknadsinspektionen räkna om hela riskmodellen – där gasturbiner kan få en nyckelroll.

Elpriserna för norra Sverige ökade med 400 procent i januari jämfört med samma period förra året, rapporterar SVT Norrbotten.

Efter kritiken mot flera reformer som drivit upp kostnaderna i elsystemet är det dags igen. Energimarknadsinspektionen trycker på för att Sverige ska ansluta sig, trots att flera tunga aktörer, däribland Svenska kraftnät, varnar för konsekvenserna. ”Risken är att vi går tillbaka till en utformning som gav så stora problem”, säger Anna Jäderström på Svk.

Elnätsavgifterna har i år höjts mer än på tre decennier – och nu flyger anklagelserna mellan politiker, myndigheter och bolag. I botten ligger ett regelverk som under lång tid skapat återkommande konflikter. ”Det är regleringen som det har varit fel på – inte bolagens agerande”, säger Erik Lundin, forskare på IFN, till TN.

Vattenfalls och andra elnätsbolags chockhöjning av avgiften får inte motiveras av de stora investeringar i näten som de planerar för.

Återigen väntar en rejäl höjning av fjärrvärmepriserna. Ökningen nästa år blir minst 6-7 procent, enligt prognoserna. Värmen är ofta den dyraste boendekostnaden så det lär svida ytterligare i plånboken.

Det började med en skrivbordsberäkning och slutade med att Sverige står utan effektreserv i vinter. TN går igenom hur samspelet mellan myndigheter, regering och EU utraderade Sveriges sista livlina. ”Behovet kommer att öka”, säger Nicklas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät.

”Att myndigheter tvistar med varandra i domstol medför stora kostnader för samhället”, skriver Tobias Wikström på Di:s ledarsida.

Miljonkostnader på några timmar, risk för marknadsmanipulation och oförutsägbara prisryck. Nu har den tunga basindustrin fått nog. SSAB, Billerud och Ovako varnar för att det nya systemet är ohållbart – och att investeringar i Sverige hotas. ”Träffar oss med full kraft”, säger Johan Tavast på Billerud till TN.