RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Riksbanken rekordhöjer styrräntan

Stefan Ingves, som avgår vid årsskiftet, ser ut att avsluta sina snart 18 år som riksbankschef med två kraftiga räntehöjningar. Arkivbild Bild: Ali Lorestani/TT

Ekonomi (TT)

Riksbanken höjer styrräntan med 1,00 procentenhet till 1,75 procent. Det är den största höjningen sedan inflationsmålet infördes 1993.

"Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag, och många hushåll får betydligt högre levnadsomkostnader. Det skulle dock bli än mer smärtsamt för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer", skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Samtidigt höjer Riksbanken sin ränteprognos kraftigt. För 2023 höjs den till 2,5 procent mot tidigare 1,9 procent. För 2024 är prognosen nu 2,5 procent mot tidigare 2,0.

"Prognosen indikerar att räntan kommer att höjas ytterligare det kommande halvåret. Osäkerheten kring inflationsutvecklingen är mycket stor och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet", skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Riksbanken skriver samtidigt att värdepappersköpen fortsätter i linje med beslutet i juni men väntas upphöra vid årsskiftet.

På Stockholmsbörsen betyder dagens räntebesked en viss nedgång från en tidigare uppgång på 0,7 procent till 0,2 procent. Däremot blev det mindre förändringar när det gäller den svenska kronan gentemot dollarn och euron.

Fakta

Den styrränta Riksbanken använder i dag infördes i kölvattnet på den dramatiska höjningen av dåtidens så kallade marginalränta till 500 procent hösten 1992 inför det att kronans fasta växelkurs övergavs. Styrräntan avgör dagslåneräntan på kassaöverskott i banksystemet och påverkar därmed en lång rad andra räntor i ekonomin.

Syftet styrräntan och andra penningpolitiska åtgärder är att uppnå prisstabilitet, definierat som en inflation enligt måttet KPIF, kring 2 procent per år.

Den största justeringen av styrräntan hittills (då kallad reporäntan) gjordes i finanskrisen i december 2008. Den sänktes då med 175 punkter (1,75 procentenheter). Den sänktes därefter med ytterligare 100 punkter i februari 2009.

Den största höjningen av vår tids styrränta hittills är 50 punkter, vilket har skett två gånger: i februari 2000 och i juli 2022.

När dagens styrränta infördes 1994 låg den på 6,95 procent. Den högsta räntenivån hittills var under en period 1995–1996 på 8,91 procent.

Den lägsta nivån för styrräntan hittills är minus 0,50 procent, där den låg under perioden februari 2016 – januari 2019.

Fakta

Riksbankens ovanligt kraftiga räntehöjningar i år ligger i linje med en global trend. Ett 90-tal centralbanker har under året redan försökt bromsa den inflationsvåg som svept över världsekonomin med räntehöjningar – däribland Riksbanken, som redan har höjt räntan två gånger. Vissa centralbanker har redan använt trippelhöjningar, en del av dem fler än en gång.

Och än är det inte slut. I veckan väntas USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), Bank of England, Norges centralbank och centralbanker i Schweiz, Indonesien och Filippinerna också strama åt.

Enligt ekonomer på storbanken JP Morgan Chase & Co kommer de räntehöjningar som ledande centralbanker nu planerar det närmaste kvartalet innebära den kraftigaste penningpolitiska åtstramningen sedan 1980.