RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Då kommer räntehöjningen

Ekonomi (TT)

Högre tillväxt och inflation gör att en räntehöjning från Riksbanken långsamt börjar krypa närmare. Om tre år är stalltipset från många experter.

Men veckans viktigaste räntebesked kommer från andra sidan Atlanten.

Tillväxten har överraskat positivt i den globala återhämtningen och inflationen lyfter oväntat mycket. Samtidigt har utsikterna ljusnat med beslutet om slopade pandemirestriktioner i höst.

Men på Riksbanken verkar det fortfarande vara hårt tryck på gasen när det gäller stimulanser.

"Inte någon brådska"

En enig analytikerkår räknar enligt en Reutersenkät med att styrräntan lämnas oförändrad på noll och stödköpen fortsätter som planerat till årsskiftet i räntebeskedet på tisdag morgon.

– Jag tror inte de har någon brådska att dra tillbaka stödet, säger Peder Beck-Friis, Londonbaserad kapitalförvaltare på amerikanska Pimco, med ett förvaltat kapital på 2 200 miljarder dollar.

Men det har börjat spekuleras i att Riksbanken snart kan vara på väg att börja strama åt på andra sätt.

Dels finns exempelvis bedömare som tror att Riksbanken redan 2022 börjar krympa sin gigantiska portfölj av obligationer, som byggts upp med alla stödköp under krisåren. Riksbanken har än så länge sagt att man kommer att behålla portföljen intakt nästa år med hjälp av nya stödköp i takt med att befintliga obligationer löper ut.

– Det är inte min basprognos, men det finns en möjlighet att de gör det, säger Beck-Friis.

Knorr på räntebanan

Dessutom kan en signal om en framtida räntehöjning också komma snart.

– Nu vill man nog signalera att det finns räntehöjningar där borta, sade Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till TT i samband med de oväntat höga inflationssiffrorna för augusti förra veckan.

Det talas om en knorr uppåt längst ut på den så kallade räntebanan, Riksbankens prognos för styrräntan.

– Men jag är fortsatt tveksam till det, säger Christina Nyman chefsekonom på Handelsbanken.

Om räntan skulle höjas i slutet av 2024, i linje med denna spekulation, skulle det bli första gången på tio år med en svensk styrränta på plus.

Centralbanken i grannlandet Norge – som tillsammans med kollegorna i Nya Zeeland ses som de mest hökaktiga i världen när det gäller penningpolitiken – väntas på torsdag höja sin styrränta.

Två faktorer gör läget i Oslo annorlunda, enligt Beck-Friis: Oljepriset har lyft och inflationsförväntningarna är betydligt högre i Norge.

Inflationslyftet i Sverige i augusti till 2,4 procent var oväntat stort. Men enligt Beck-Friis är det långt kvar upp till den nivå där Riksbanken måste göra något.

Tolererar 4 procent

Han pekar på hur kärninflationen, utan energipriserna, i själva verket bara låg på 1,4 procent. Det kan jämföras med nivåer som 4 procent i USA och 3 procent i Storbritannien.

– Och jag ser ingen anledning till varför Riksbanken inte ska tolerera 4 procent när Fed tolererar det, säger Beck-Friis.

Dessutom delar han bedömningen att det är tillfälliga faktorer som driver inflationen just nu, som slopade restriktioner och flaskhalsar i tillverkningsindustrin och transportsektorn.

Ramarna för penningpolitiken framöver – såväl för Europeiska centralbanken (ECB) som Riksbanken – dikteras till stor del av direktionen i USA:s centralbank Federal Reserve (Fed).

– Det är Fed som håller i taktpinnen när det gäller penningpolitiken globalt.

Och från Fed – som lämnar räntebesked på onsdag – väntas inte heller några åtstramningar i närtid.

– Det har bland annat att göra med att det fortfarande finns outnyttjade resurser i arbetsmarknaden. USA har ungefär fem miljoner färre jobb än vad som fanns före pandemin, säger Beck-Friis.

Inflationsförväntningarna avgör

Han räknar med att Fed börjar trappa ned på sina stödköp mot slutet av året och upphör med köpen helt om något år. Någon räntehöjning väntas inte förrän om två år.

Precis som för Riksbanken avgör inflationsförväntningarna hur Fed agerar, tror han.

– Om inflationsförväntningarna börjar dra i väg uppåt tror jag att det kan bli oroligt.

Joakim Goksör/TT

Olle Lindström/TT