DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Arbetslösheten dröjer sig kvar efter pandemin

Nu börjar pandemins effekter på den svenska ekonomin klinga av, men några av följderna verkar vi få leva med ett bra tag framöver.

Mycket ser annorlunda ut nu jämfört med pandemins början.

– För 1,5 år sedan hade vi en pandemi med hög smittspridning vilket gav kraftiga ekonomiska effekter. Just nu har vi kvar en av parametrarna, vi har fortfarande kraftig smittspridning i vissa delar av världen, men en stark ekonomisk återhämtning vilket gör att vi är i en annan sits nu jämfört med början av pandemin, säger Alexandra Stråberg, chefekonom hos Länsförsäkringar.

Nu pekar mycket på att den svenska ekonomin är på väg upp igen.

– Vi befinner oss fortfarande i en pandemi, vi har hög tillväxt, men vi befinner oss samtidigt i en lågkonjunktur. Det är mycket att hålla reda på. Tillväxten bedöms som hög eftersom man jämför med året innan och 2020 var ett väldigt svagt år.

Göran Grahn, nationalekonom hos Svenskt Näringsliv instämmer.

– Stora delar av den svenska ekonomin har återhämtat sig. Turism, hotell, flyg och restaurang ligger lite efter, men de är på god väg nu när samhället öppnar upp, säger Göran Grahn.

Eftersom Sverige är ett land med mycket export är omvärldens utveckling viktig.

– Återhämtningen drivs framförallt av utvecklingen i USA och Kina som drar många länder med sig, däribland Sverige som det nu går bättre för jämfört med andra länder i Europa. Sveriges utveckling är relativt mindre beroende av stöd från finanspolitik, det som har mycket större påverkan på den svenska konjunkturen är den globala utvecklingen och dess effekt på svenska företag. Det är avgörande för oss är att den globala utveckling tuffar på, konstaterar Alexandra Stråberg.

Arbetslösheten förutspås bli den konsekvens av pandemin som vi kommer få leva med längst.

– Det är arbetsmarknaden och arbetslösheten som kommer vara den stora utmaningen framåt. Nu har vi en relativt hög arbetslöshet och vi har ett stort antal personer som fortfarande är korttidspermitterade, och sannolikt kommer inte alla de gå tillbaka till sina jobb, säger Alexandra Stråberg.

– Jag tror att arbetslösheten når sin topp nu och snart vänder nedåt, men det kommer gå långsamt. Många företag har rationaliserat och digitaliserat bort delar av personalstyrkan. Även om industrin nu producerar på samma nivå som innan pandemin har man inte tagit tillbaka all personal. Jag tror inte att jobben totalt sett blir färre på lång sikt. Men omställningen har gått vansinnigt snabbt, vi hinner inte skapa nya jobb i samma takt, säger Göran Grahn.

Vanligtvis krävs det en längre period av tillväxt efter en ekonomisk kris för att få fart på arbetsmarknaden igen.

– Arbetsmarknaden är generellt en sencyklisk variabel, tillväxten måste pågå ett tag innan företagen kan ställa om från kris till att lita på utvecklingen och börja tänka på nyinvesteringar och nyanställningar, berättar Alexandra Stråberg.

Hur Sveriges ekonomi står sig mot resten av världen avgörs nu av hur väl vi lyckas med att attrahera högteknologiska industrier enligt Göran Grahn.

– Nu beror allt på ur duktiga vi är på att ställa om och digitalisera. Jag tror att vi ligger bra till när det kommer till det tekniska. Om vi lyckas locka hit fler av de högteknologiska industrierna bör vi lyfta vår konkurrenskraft ordentligt, det handlar om allt från lönekostnader till lagar och regler för miljötillstånd. Vi ligger i framkant när det kommer till omställningen mot mer fossilfritt, där har vi en fördel, men om vi har för hårda regler och för höga skatter kan det ändå bli svårt att få hit företagen.

Den lågkonjunktur Sverige och världen har befunnit sig i är inte en del av en normal konjunkturcykel, vilket enligt Alexandra Stråberg gör att osäkerheten är större och återhämtningen mer sårbar.

– Det är alltför tidigt att dra slutsatser av pandemin, men någonting jag tror att man kan se redan nu är att det är väldigt bra att ha en buffert och allmänt sund offentlig ekonomi, där hade Sverige och norden bättre förutsättningar än många andra länder. Det är en förutsättning för att kunna ta sig igenom en kris, oavsett hur den ser ut.

Många länder har behövs skuldsätta sig för att ta sig genom krisen.

– När en kris slår till måste det finnas möjligheter till att både kunna dämpa krisens effekter och sedan att stimulera ekonomin. Många länder har fått kritik för att de skuldsatt sig under pandemin, men jag undrar vad alternativet var? Krasst talat kunde man ju inte låta alla företag gå under för vad skulle då finnas kvar efteråt, frågar sig Alexandra Stråberg.

Framöver hoppas Alexandra Stråberg på att stöden till företagen skalas ned försiktigt.

– Stöden som vi har just nu måste tas bort med gott omdöme och tydlig kommunikation när det finns kraft i marknaden igen. Det är också viktigt att det görs på ett schysst och förutsägbart sätt för företagen. Men oavsett så kommer inte alla företag klara av att stöden dras tillbaka, då kommer vi få ett litet hack i kurvan.

– Nu gäller det att fasa ut stöden i lagom takt. Det är vissa specifika branscher som fått ta mycket stryk under pandemin, där kommer vi nog få se en del konkurser när stöden tar slut. Men turismen är liten del av vår ekonomi och utgör bara en procent av vårt BNP, säger Göran Grahn.