KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Så boostar cirkulära ekonomin både klimat och tillväxt

Bild: Henrik Montgomery/TT, Pressbild

Poängen är att göra mer för mindre, enligt forskaren Jonas Grafström. Företagen ligger redan långt framme i den cirkulära omställningen. ”Det är en vinst för oss i form av lägre kostnader och en vinst för klimatet”, säger Fredrik Johansson, affärsutvecklare på FOV Fabrics.

Jonas Grafström Bild: Pressbild

I takt med att hållbarhetskraven ökar i samhället växer också behovet av nya affärsmodeller som erbjuder attraktiva tjänster och produkter med minskad miljöbelastning. Delar av industrin ställer nu om till en mer cirkulär affärsmodell vilket har visat sig vara positivt på flera sätt.

Jonas Grafström, vice vd på Ratio, är en av förespråkarna för cirkulär ekonomi och menar att det är förenligt med ekonomisk tillväxt.

– Mycket handlar om att effektivisera materialutnyttjandet. När ett företag blir bättre på återbruk och minskar materialåtgången är det också en ekonomisk vinst. Exempelvis har IKEA minskat fraktkostnader när paketen blivit mindre och Coca Cola har gjort samma sak med sina burkar som nu väger mindre. Man använder idag mindre material för att skapa en produkt än vad man gjorde för 20 år sedan, men BNP har inte minskat, säger Jonas Grafström.

Grafström anser att när vi använder mindre material till produkter lämnas utrymme för oss att konsumera andra saker.

– Vår konsumtion har gått mer och mer mot tjänster. Ett annat exempel är att mängden hemelektronik har minskat under de senaste 30 åren, men vi har ändå tillgång till bättre elektronik och BNP har inte minskat under perioden.

Sverige ligger bra till

Sverige kan ha en fördel här. Jonas Grafström tar upp de svenska metallföretagen som exempel på en bransch som jobbat cirkulärt länge.

– De använder gammal metall som smälts ned och kan användas igen, de har jobbat så sedan långt innan begreppet cirkulär ekonomi fanns.

För att underlätta utvecklingen tror Jonas Grafström att en del regelförändringar krävs.

– Utvecklingen kommer innebära att sopor ska transporteras mer. Idag äger kommunerna rätten till alla sopor vilket förhindrar mycket återbruk, det här skulle vi behöva ändra för att återvinna mer effektivt. Sverige är kanske ett för litet land för att vara cirkulärt i sig självt. Vi kommer behöva jobba med import av avfall som vi kan använda och kanske skicka vidare annat avfall som återanvänds någon annanstans.

Det kan vara läge att utvärdera och tänka om när det kommer till miljölagstiftning.

– Många miljölagar som initialt var väldigt rimliga kan senare komma att bli hinder för hållbar utveckling. Baselkonventionen kom till för att det inte skulle vara möjligt att dumpa farligt avfall i fattigare länder. Men nu när vi vill transportera avfall mellan landsgränser för att återvinna dem på bästa sätt kan det bli ett problem.

Fredrik Johansson, affärsutvecklare på FOV Fabrics

FOV Fabrics är ett av företagen som börjat ställa om med en mer cirkulär affärsmodell. Företaget utvecklar och producerar högteknologiska vävnader och tyger med återvinning och återbruk i fokus.

Fredrik Johansson som är affärsutvecklare på FOV Fabrics berättar om ett av projekten.

– Vi har ett projekt där vi jobbar tillsammans med Borås högskola och ett antal andra företag för att ta fram arbetskläder till sjukvården. Vi är flera aktörer som samarbetar och slutprodukten är att sjukvården har bra och tvättade kläder hela tiden. Som företag så lär vi oss av varje projekt, nu skulle vi kunna fortsätta med fler typer av arbetskläder.

Fov Fabrics roll i projektet är att tillhandahålla material som sedan ska kunna återvinnas.

– Man måste redan från början planera hur materialet ska återvinnas. Här finns det verkligen utrymme för vidareutveckling. Idag behöver man ha rena avfallsströmmar, man återvinner varje material för sig och skickar det till rätt ställe. Men jag tror att en lösning där man kan skicka allt material till samma ställe för återvinning är viktigt.

För att en butik ska kunna säga att kunderna kan komma tillbaka med sina varor, då måste varorna av olika material kunna skickas till samma plats, tror Fredrik Johansson. Annars måste butiken ägna mycket tid åt att sära på alla olika material.

Systemet behöver utveckling

Fredrik Johansson anser att systemet för återvinning behöver förbättras.

– Det finns ingen i Sverige som kan hantera all textil som slängs idag, vi måste lösa hanteringen på ett bättre sätt. I dag får konsumenter ta stort ansvar för sortering, och om något hamnar fel fungerar inte systemet. Vi kommer behöva mer robusta system för att råda bot på problemet på allvar.

Vissa material är bättre än andra när det kommer till långsiktig återvinning.

– När man designar produkter idag krävs stor materialkunskap för vad som kan återvinnas i flera omgångar, alla material kan återvinnas någon gång, men det är få material som fungerar att återvinna om och om igen. Man kan säga att ”man made fibres” som syntetmaterial kan återvinnas i all evighet med lika goda egenskaper som när materialet var nytt. Naturmaterial har fiberlängder som blir kortare och kortare för varje återvinning.

Vinst för både företagen och klimatet

Fredrik Johansson anser att en cirkulär affärsmodell går väl ihop med ekonomisk tillväxt, men att vi kommer behöva ställa om vårt tankesätt. Om vi blir bättre på att tillverka med mindre resurser är det en vinst för företagen i form av lägre kostnader och en vinst för klimatet.

– Sedan måste vi börja förstå att istället för att köpa mycket saker ska vi köpa bra saker som måste få kosta mer. Det handlar inte bara om textiler, om du köper en skruvdragare kan du antingen köpa en dyrare som håller livet ut, eller en billigare som inte håller särskilt länge, och som förmodligen inte heller kommer fungera så bra. Om du inte tror att du kommer använda den flera gånger är det bättre att hyra en.

Här behövs en hel del beteendeförändringar, både när det kommer till producenter och konsumenter. Fredrik Johansson anser att vi måste skifta fokus från lågt pris för att istället värdera god kvalitet.

– Om något är väldigt billigt borde man fråga sig om varan har tillverkats på ett schysst sätt med hänsyn till miljön. En annan sak vi måste lära oss är att ha produktionen närmare med kortare ledtider. I framtiden kanske det går så långt att man först köper ett klädesplagg, sedan produceras det. Det skulle kunna fungera på många områden, men idag lever vi i ett samhälle där allt ska finnas färdigt vilket leder till att massor av varor slängs eftersom det mesta produceras på spekulation.