EU:S FRAMTID

Nu blir euron digital – därför hamnar Sverige i kläm

En majoritet av EU-länderna vill införa en digital euro, och nu höjs röster för att det kan slå mot företag i Sverige. ”Om den digitala euron införs så är det klart att frågan om e-kronan kan komma i ett annat ljus”, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till TN.

Den svenska regeringen kämpar för att svenska företag inte ska diskrimineras på EU:s inre marknad när den digitala euron införs. Det gäller både små köp på nätet och stora transaktioner mellan företag.

För en digital version av euron för alla elektroniska betalningar är på väg. Frågan är inte om euroländerna kommer att införa den, utan hur och när, säger euroländernas förhandlare själva. Projektet tvingar Sverige att än en gång överväga om vi ska ha en e-krona.

Det är Donald Trump som har satt eld i baken på euroländerna och Europeiska centralbanken. I nuläget domineras det globala betalningssystemet av amerikanska banker och kreditkortsbolag, alltså Visa och Mastercard. Dominansen är ett mäktigt vapen i händerna på USA:s president, som har visat att han inte skyr att använda påtryckningsmedel. Dessutom vill Kina sprida yuanbaserade kryptovalutor över världen samtidigt som privata dollarbaserade kryptovalutor försöker bli vardagliga betalningsmedel.

Därför jobbar euroländernas förhandlare och ECB för högtryck med den digitala euron för att bevara Europas oberoende. Hur man betalar för en fika på stan eller för en hotellnatt i Barcelona har blivit säkerhetspolitik.

Krävs avtal mellan ECB och Riksbanken

När EU:s finansministrar i juli diskuterade lagförslagen för den digitala euron vädjade Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson till sina kollegor att inte försvåra för svenska företag och hushåll på EU:s inre marknad. EU-länder som inte är med i euroklubben kan lätt glömmas bort när känsliga lagtexter ska utmejslas.

Men finansmarknadsminister Niklas Wykman säger till Tidningen Näringslivet att han har gott hopp om att den digitala euron inte ska bygga nya hinder för Sverige.

”Alla produkter som tas fram kring detta ska på ett rimligt sätt vara möjliga att använda i Sverige också,” säger han.

För detta behövs att EU-lagstiftningen skrivs på rätt sätt och att ECB och Riksbanken sluter olika avtal, tillägger han.

Svenska företag väntas vilja kunna handla i den digitala euron, särskilt företag med näthandel. För mindre företag, som exempelvis en liten butik i Småland, blir det förstås en avvägning om man ska investera i en euroanpassad terminal. Har man så många tyska kunder som vill betala med den digitala valutan?

I euroländerna ska alla invånare få en elektronisk plånbok som kan innehålla en begränsad mängd digitala euro. Plånboken kopplas till ett konto hos ECB, alltså inte hos privatbanker. En fördel är att även personer utan bankkonto kan använda den digitala euron. En annan, unik fördel är att den digitala euron ska gå att använda offline. (Dock finns inte den tekniska lösningen än).

Stärkt krisberedskap

Möjligheten att betala offline uppskattas nu allt mer då krisberedskap har uppvärderats. Vanliga elektroniska betalningar stoppas av elavbrott och internetkollaps. Men digitala euro ska fungera ändå. Framför allt Finland och baltstaterna gillar denna aspekt inför risken för ryska hybridhot.

Offlinebetalningarna registreras inte och den personliga integriteten är därmed betydligt högre än alla andra kortbetalningar. Särskilt i euroländer som har haft kommunistiska eller fascistiska diktaturer finns en rädsla att den digitala euron ska användas för att övervaka medborgarna. Detta tillbakavisas kraftigt av politiker och ECB. Likaså tillbakavisas farhågan att en digital euro ska ersätta kontanter, som ännu hålls kära i många euroländer.

”Det finns en ganska stark skepticism i riksdagen till e-kronan.”

För beslutsfattare har det blivit ett mantra att den digitala versionen bara ska bli ett komplement och absolut inte ska ersätta eurosedlar.

Som förhandlingarna går nu ser svenska hushåll och företag ut att få inneha konton med digitala euro. Men de får inte ha några pengar stående där, som däremot euromedborgare får.

Annars var Sverige en pionjär i arbetet med digitala valutor. Redan 2017 började Riksbanken analysera behovet av en e-krona och de tekniska och juridiska frågeställningarna. Men intresset falnade.

”Det finns en ganska stark skepticism i riksdagen till e-kronan,” säger Elisabeth Svantesson till Tidningen Näringslivet.

”Men om den digitala euron införs så är det klart att frågan om e-kronan kan komma i ett annat ljus”, fortsätter hon.

Niklas Wykman säger att om den digitala euron visar sig fungera väl kan det leda till att fler länder blir intresserade. Men han vill inte säga om Sverige först ska vänta och se hur den fungerar innan Sverige eventuellt tar upp frågan om e-kronan igen.

En analys från Riksbanken 2024 kom fram till att konsekvenserna av en digital euro skulle bli begränsade för Sverige. Används den i stor omfattning kan den stärka konkurrensen och öka robustheten i det svenska betalsystemet. Samtidigt bedömer Riksbanken att det inte finns anledning för svenskar att använda andra valutor eftersom Sverige redan har effektiva och innovativa betalningar, säger Riksbankens presschef Tomas Lundberg.

Konkurrens från USA

Men hoten från Trump och kryptovalutor växer.

”Som världen utvecklas måste kanske Sverige ändra sig,” säger en tjänsteman från ett euroland till Tidningen Näringslivet.

Trump driver på för att stablecoins i dollar ska användas mycket mer som betalmedel världen över. Stablecoins är kryptovalutor med stabilt värde eftersom de kopplas till stabila tillgångar, ofta i dollar. Stablecoins kringgår bankers och kreditkortsbolags nuvarande nätverk och kan göra betalningar billigare och snabbare.

När nya marknader öppnar sig blir aktiviteten febril. Många amerikanska storföretag som Uber och Bank of America överväger att ge ut egna valutor. En revolution förespås i elektroniska betalningar och betaltjänster som blir lika stor som när mängder av appar invaderade våra mobiler.

”Som världen utvecklas måste kanske Sverige ändra sig.”

Euroländerna och ECB ser risker med utvecklingen. Alla befintliga digitala betalningssystem är privata. På 1800-talet var skillnaden uppenbar mellan statliga och privata pengar. Privata banker tryckte sina egna sedlar. Men ibland gick de omkull och sedlarna blev värdelösa.

Om stablecoins används i ökad utsträckning för betalningar och sparande i euroområdet är ECB rädd för att eurons dominans som betalningsmedel kan hotas på sikt. Då blir det svårare för centralbanken att bedriva penningpolitik, som att hålla inflationen på låg nivå och bevara stabiliteten i finanssystemet.

”Det blir allt tydligare att betalningssystemen är en oumbärlig del av det ekonomiska systemet,” säger en tjänsteman som är väl insatt i förhandlingarna. ”Vi behöver veta att systemet finns i våra händer och är operationellt hela tiden.”

Stödet är överväldigande bland euroländerna för att införa den digitala euron även om det avgörande beslutet inte är fattat än. Tyskland hör till de mindre entusiastiska och påpekar svårigheter för banksektorn.

Förhandlingarna handlar mycket om hur konkurrensen kan bli rättvis mellan ECB och de privata aktörerna, banker och kortbolag. Hur mycket pengar ska få finnas på ett supersäkert konto hos ECB? Till exempel lever tyska sparkassor på inlån. Hur mycket ska köp med den digitala euron kosta en butiksinnehavare? Blir priset för lågt är det en statligt subventionerad konkurrensfördel. Blir det för högt används den digitala euron mindre. Samtidigt är ECB fast besluten att den digitala valutan måste bli en succé.

Inget datum finns ännu för när valutan ska införas. Målet för finansministrarna är att enas före årets slut om lagstiftningen. Då krävs kompromissvilja på politisk nivå. Annars kan förhandlingarna dra ut på tiden.