FRAMTIDENS PENSIONER
Partierna eniga: Högre pensioner i goda tider – här är riskerna
Samtliga partier är eniga – det ska inrättas en så kallad gas i pensionssystemet som ger alla pensionärer mer pengar i goda tider, uppger den så kallade pensionsgruppen på en pressträff. Rimligt med tydligare regler, menar arbetsgivarna, som samtidigt menar att det finns risker med ett sådant system.
Kan dagens och morgondagens pensionärer räkna med högre pensioner? Ja, i alla fall i goda tider, det vill säga när det statliga inkomstpensionssystemet har tillräckligt stort överskott.
Det har pensionsgruppen, där samtliga riksdagspartier ingår, enats om.
”Äntligen”
– Det här hade kunnat göras tidigare och kanske borde ha införts tidigare, säger socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på en pressträff.
– Äntligen, säger Anders Ygeman, S representant i pensionsgruppen.
En gas innebär att om överskottet i inkomstpensionssystemet är tillräckligt stort, ett balanstal överstigande 15 procent enligt förslaget, ska det fördelas på pensionärerna. Och vid senaste årsskiftet var balanstalet nästan 17 procent, enligt Pensionsmyndigheten.
Kritiserats länge
Kritiken har tidvis varit högljudd. Det har, främst från vänsterhåll, framförts att pensionsavgiften ska höjas för att kunna höja pensionerna. Ett annat liknande spår som pensionsgruppen, där alla riksdagspartier ingår, utrett är om en så kallad gas ska införas.
Nu har man alltså enats om gasen.
En ”broms” som verkar på motsatt vis, finns redan i systemet. Ett underskott sänker den allmänna pensionen.
Fler faktorer att fundera över
Jessica Permatz, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv, förstår Pensionsgruppens grundtankar, att det är rimligt att ha regler om en gas när det också finns regler om en broms. Men hon tycker att det är svårt att ha några direkta synpunkter innan hon har sett förslaget.
– En fördel som jag ser är att det finns förutbestämda regler vid överskott i stället för att överskottsutdelning sker genom godtyckliga beslut, säger hon.
Samtidigt finns det ett flertal parametrar som är viktiga att överväga, poängterar hon. En av dem är vid vilken nivå på överskott som gasen ska slås på och hur man minskar risken för att bromsen slår till. Därutöver bör man fundera kring om det bara ska vara balanstalet som styr eller om även fonderingsgraden ska påverka, menar hon. En annan aspekt är generationskontraktet, att pensionshöjningar idag inte leder till lägre pensioner framöver.
– Vi ser fram emot att läsa utredningen och se hur Pensionsgruppen har resonerat i dessa frågor.
TT/Karin Myrén
Vad är en broms?
Sedan 1998 har det funnits en balanseringsmekanism, så kallad broms, i pensionssystemet för att inte utbetalningarna ska överstiga tillgångarna vid en ekonomisk nedgång.
Bromsen har slagit till vid tre tillfällen sedan införandet, senast år 2014, och då sjunker pensionerna till en nivå som systemet kan hantera. När ekonomin återhämtar sig ökar pensionerna igen.