RÄNTAN OCH INFLATIONEN
Högre inflation i juli: ”Svårare att sänka räntan”
Inflationen steg ännu mer i juli och ligger nu på 3,0 procent.
– Det gör det svårare för Riksbanken att sänka räntan, säger Danske Banks Susanne Spector.
Inflationen i juli landade på 3,0 procent enligt KPIF-måttet, visar en preliminär beräkning gjord av Statistiska centralbyrån (SCB). Det var något under analytikernas förväntningar som i snitt låg på 3,1 procent. I juni låg inflationstakten på då överaskande höga 2,8 procent. Riksbankens mål är en inflation på 2,0 procent.
Besvikelse
Danske Banks chefekonom Susanne Spector säger att inflationssiffran gör det svårare för Riksbanken att sänka räntan och att det nu tycks uteslutet att sänka i augusti.
– Så en besvikelse att siffrorna inte föll tillbaka efter förra månadens överraskande höga utfall men väl i linje med förväntan, säger hon och tillägger:
– Riksbanken är i en svår situation med en svagare ekonomisk utveckling.
SEB:s chefsekonom Jens Magnusson lyfter att inflationen var lite lägre än förväntat med tanke på den tydliga uppgång som syntes förra månaden.
– Därmed kan man anta att Riksbanken sänker styrräntan i september. Hade siffran landat högre i dag hade det varit mer osannolikt.
Kalldusch för Riksbanken
Även Länsförsäkringar chefekonom Alexandra Stråberg konstaterar att det var något lägre än väntat men lyfter att det fortsatt är högt.
”Sommarens inflationssiffror har varit något av en kalldusch för såväl Riksbanken som för de svenska hushållen. Det här var det sista som ekonomin behövde i nuvarande läge”.
Inflationen mätt som KPI landade på 0,8 procent i årstakt. KPIF exklusive energi landade på 3,1 procent.
KPIF-inflationen, som enligt Riksbankens inflationsmål ska ligga på 2,0 procent, är ett underliggande inflationsmått där effekterna av räntekostnader har räknats bort.
Fakta
Inflation avser i dagligt tal konsumentprisökningarna under en period jämfört med priset för samma varor och tjänster under samma period ett år tidigare. Inflationen mäts med hjälp av konsumentprisindex (KPI), som utgår från prissättningen på en definierad korg av varor och tjänster.Riksbanken använder ett annat justerat inflationsmått för sitt inflationsmål på 2 procent. Det heter KPIF och när den beräknas tas förändringarna av hushållens bolåneräntor bort.Den underliggande inflationen eller "kärninflationen" beskrivs av andra alternativa inflationsmått. I Sverige används oftast måttet KPIF exlusive energi, där man förutom boränteeffekter även plockar bort energiprisförändringarna. I andra länder plockar man även bort livsmedelspriser när man pratar om underliggande inflation.
