Ny rapport: Neddragningar i välfärden onödiga

Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet. Arkivbild. Bild: Claudio Bresciani / TT

Ekonomi (TT)

Neddragningar hade kunnat undvikas om regeringen hade låtit kommuner och regioner gå med underskott och hänvisat till synnerliga skäl, anser Finanspolitiska rådet. ”Med en större tydlighet hade sannolikt vissa uppsägningar kunnat undvikas, färre behövt höja skatten och mindre statliga tillskott hade behövts”, säger nationalekonomen Johan Lidefeldt till TN.

"I kommunallagen finns möjlighet att hänvisa till synnerliga skäl men det rådde osäkerhet kring hur detta skulle tolkas. Det kan ha bidragit till neddragningar som annars kunnat undvikas", skriver Finanspolitiska rådet i sin nya rapport.

De stora underskotten som uppstod berodde på inflationen som drev upp pensionsskulden i kommuner och regioner, och som är av tillfällig art, enligt rådet.

Den förda finanspolitiken i inflationens spår får annars i stort sett godkänt av Finanspolitiska rådet, under ledning av Lars Heikensten.

"Även om en något mer expansiv politik troligen också hade varit möjlig. Det var viktigt att finanspolitiken bidrog till att minska risken för ytterligare räntehöjningar", skriver rådet.

Vad gäller arbetslösheten och den förda politiken, fler jobbskatteavdrag och bidragstak, ger rådet inte mycket för regeringens argument att det skulle fattas ekonomiska incitament för att gå från bidrag till jobb.

"Vi bedömer dock att utbytet av arbete är stort för de allra flesta. Viktigare förklaringar är problem med matchning och bristande eller svårbedömd kompetens".

”Det här summerar till många miljarder.”

I höstas argumenterade Svenskt Näringsliv för att kommuner och regioner får och bör använda eget kapital för att förhindra uppsägningar och skattehöjningar.

– Efter att ha grävt djupt kommunallagen, förarbeten, balans- och resultaträkningar med mera kunde vi konstatera att kommunallagen ger utrymme för kommuner och regioner att hänvisa till synnerliga skäl för användning av eget kapital. SKR argumenterade för att regelverket "inte fungerar så" och att detta inte var ett alternativ. SKR menade i stället att det krävdes mer statliga pengar till regionerna, säger Johan Lidefeldt, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.

Johan Lidefelt, Svenskt Näringsliv. Bild: Stefan Tell

Han konstaterar att Finanspolitiska rådet nu har kommit fram till samma slutsats som Svenskt Näringsliv.

– Det är såklart roligt att få rätt men med en större tydlighet från regeringen och SKR om detta hade sannolikt vissa uppsägningar kunnat undvikas, färre behövt höja skatten och mindre statliga tillskott hade behövts. Det här summerar till många miljarder, säger Johan Lidefeldt till TN.