RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Räntesänkningen närmare – det avgör när

Hur är det med matpriserna? Nästa vecka kommer ny inflationsstatistik avseende mars månad. Arkivbild. Bild: Chris Anderson/TT

Ekonomi (TT)

Räntesänkning i maj eller juni? Kommande veckas inflationsbesked kan ge svaret. Det finns dock ytterligare en viktig faktor som kan avgöra.

På fredag kommer ett nytt inflationsbesked från Statistiska centralbyrån (SCB). Mars-siffrorna blir nu de sista för Riksbanken och riksbankschefen Erik Thedéen att ta ställning till innan det är dags för räntebesked den 8 maj.

Från marknadshåll är prognosen en liten eller ingen förändring i inflationstakten jämfört med februari. Swedbank bedömer att KPIF-inflationen är densamma i mars (2,5 procent) medan Handelsbankens prognos ligger på 2,6 procent.

I linje med Riksbanken

Detta är i så fall i linje med Riksbankens egna prognos och relativt nära centralbankens inflationsmål på 2,0 procent. Frågan om när Riksbanken kommer att sänka styrräntan från nuvarande 4,0 procent, delar dock de båda storbankerna. Swedbank tror på maj medan Handelsbankens tips är juni.

– Signalen från Riksbanken är en sänkning i maj eller juni och är man så bestämd gällande sänkning så kan man redan sänka i maj är vår bedömning, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström.

– Vår tolkning är att man kommer att vilja vänta in räntebeskedet från Europeiska centralbanken (ECB) i början av juni då det ser ut som ECB kommer att sänka i juni, påpekar Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

Det finns nämligen en annan utmaning för Riksbanken som kan påverka inflationen och det är den svenska kronans svaga utveckling. I höstas skedde en förstärkning men sedan dess har det gått åt helt fel håll och en euro kostar nu omkring 11,50 kronor medan en dollar kostar omkring 11 kronor. En svensk räntesänkning innan ECB gör sitt drag skulle kunna riskera att försvaga kronan ytterligare och bidra till ett ännu högre inflationstryck – precis det Riksbanken vill undvika.

Inget problem

– Det är än så länge inget stort problem och ingenting som äventyrar bilden av den här sjunkande inflationstrenden, skulle vi dock komma upp till 12 kronor gällande euron så skulle det däremot kunna bli problem, säger Andreas Wallström.

Christina Nyman lyfter också att det handlar om vilken bild Riksbanken vill visa upp för omvärlden:

– Om man nu är den centralbank som går ut först med sänkning så gäller det att kommunicera på rätt sätt så man inte verkar för mjuk, säger hon.

Tobias Österberg/TT

Fakta

I februari uppgick inflationstakten till 4,5 procent enligt KPI-måttet. Detta samtidigt som inflationstakten enligt KPIF var 2,5 procent.

KPIF är det mått som Riksbanken använder för sitt inflationsmål som ligger på 2,0 procent.

I båda två måtten ingår samma varor och tjänster men när när det gäller KPIF hålls hushållens räntesatser för bolån konstant. KPIF påverkas alltså inte av ändrade räntesatser för hushållens bolån.

Inför mars-siffran bedömer Swedbank att KPIF-inflationen ska vara densamma (2,5 procent) medan Handelsbankens prognos ligger på 2,6 procent.