RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Matpriset stiger – men experter ser ljusning

Bland annat priset på olivolja, falukorv samt bär och torkad frukt har ökat mycket. Arkivbild. Bild: Chris Anderson/TT

Ekonomi (TT)

Priserna på mat stiger kraftigt igen, visar Matpriskollen. Men trots ett högt prisläge finns det ljuspunkter.

– Vi har en trend med mer stabila priser nu än vad vi hade för ett år sedan, säger Karin Brynell på Svensk Dagligvaruhandel.

Matpriserna steg 0,5 procent i januari jämfört med i december, vilket ger en prisökning i årstakt på 4,2 procent.

Ökningstakten är ett trendbrott och följer på en period på nio månader där dagligvaruhandelns prishöjningar legat under Riksbankens inflationsmål på 2 procent i årstakt.

– Jag tror att man ska vara försiktig med att dra slutsatser av prisförändringar på en väldigt kort tidsperiod. Snarare kan man se att inflationstakten gått ner om man jämför med 2022 och första halvan av 2023, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel.

Priser har planat ut

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, gör en liknande bedömning.

– Jag ser egentligen inga tecken på att matpriserna kommer att dra iväg. Det är prisökningar som vi sett även historiskt innan det här inflationsrallyt tog fart för två år sedan, säger han.

– Den stora bilden är ändå att priserna planade ut redan i våras och vi tror att den trenden kommer att fortsätta även i närtid.

Isaksson lutar sig mot att kostnader kopplat till att producera livsmedel – exempelvis priser på spannmål, konstgödsel och energi – har fallit. Att kronans växelkurs stabiliserats är en annan faktor.

– Vi ser också att prisökningarna i import- och producentledet har lugnat ner sig. Det stärker bilden av att det inte är någon ko på isen.

Fortsatt hög nivå

Även om breda prissänkningar knappast väntar runt hörnet är Isakssons bedömning att priserna framöver kommer att stå för mer normala förändringar.

– Det som är negativt för hushållen är att den höga prisnivån består. Även om inflationen på livsmedel dämpas är nivån fortfarande hög.

Karin Brynell påpekar att prisökningar på enskilda produkter ofta kan härledas till specifika omständigheter – som att dåliga skördar till följd av torka och värmeböljor i södra Europa drivit upp priset på olivolja.

Joakim Magnå/TT