DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Massiv konkursvåg väntar Sverige – miljarder i skatteskulder

Bild: Jessica Gow/TT, Janerik Henriksson/Scanpix, Mostphotos

Stödet skulle vara tillfälligt, men ligger kvar. Företagen sitter med 46 miljarder kronor i skatteskulder efter pandemin och flera experter varnar nu för att en konkursvåg snart sveper över Sverige. ”Det kommer att leda till stora samhällsekonomiska förluster”, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt till TN.

De tillfälliga skatteanstånden som infördes för att rädda det krisande näringslivet under pandemin hemsöker fortfarande många företag. Av de totalt 152,9 miljarder som betalats ut i tillfälliga skatteanstånd har 46,1 miljarder kronor fortfarande inte återbetalas. Det visar Svenskt Näringslivs färska rapport: ”Tillfälliga skatteanstånd: En tickande bomb?”.

– Det här är en fråga som länge legat under radarn. Vi har länge utvärderat pandemistöd som korttidsstöd och omsättningsstöd, men vi har aldrig utvärderat tillfälliga skatteanstånden, trots att det är det största stödet, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv och författare av rapporten.

”Konkursrisken är jättehög för de här företagen.”

Tillsammans med Svenskt Näringslivs kvantitativa analytiker Nikolay Angelov ville Sven-Olov Daunfeldt undersöka vad som händer när ett stöd som är tänkt att vara tillfälligt skjuts fram i tiden. Analysen har utmynnat i tre viktiga slutsatser.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Bild: Pressbild

Den ena är att företag som har beviljats tillfälligt skatteanstånd är finansiellt svagare än de som inte har anstånd. Det handlar i hög utsträckning om företag verksamma inom handeln, byggbranschen och hotell och restaurang.

– När vi tittar på företag som har fått anstånd jämfört med företag som inte har fått anstånd ser vi en stor skillnad i soliditeten och i vinstmarginalen. Vi ser till och med att soliditeten har ökat hos de bolag som inte har fått anstånd, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Den andra är att företag med anstånd har svårare att betala tillbaka sina lån. Det gäller särskilt hotell och restaurang, där en tredjedel av alla tillfälliga skatteanstånd i branschen fortfarande inte återbetalats.

– Det har varit särskilt tufft för den här branschen eftersom lönsamheten generellt är låg och dessutom har man fått tre smällar i form av pandemin, kostnadschocken och sen lågkonjunkturen, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Den tredje slutsatsen är att bolag med tillfälliga skatteanstånd löper en större risk för att gå i konkurs, inte minst nu när räntorna har stigit.

– Konkursrisken är jättehög för de här företagen. När vi räknade på det gjorde vi en prognos utifrån historisk data som redan då ansågs vara ganska hög. Men det visar sig att faktisk data sticker i väg betydligt mer än så. Vi bedömde till exempel att konkursrisken för företag med anstånd 2022 låg på 3,5 procent. Men det visar sig att det faktiska utfallet var 8,4 procent. Jag tycker att det finns all anledning att vara orolig över den här utvecklingen, säger han.

”Det går helt enkelt åt fel håll just nu.”

Karl Stjerna, vd på kreditupplysningsbolaget Syna, som regelbundet publicerar konkurssiffror, uppgifter om tillfälliga skatteanstånd och företags återbetalningsförmåga, ser stora risker i konkursstatistiken framöver.

– Vi ser absolut en fara med de här siffrorna. Många företag kommer inte att kunna betala tillbaka de här pengarna. I och med att räntan har skruvats upp kommer det att bli svårt att gå till banken och säga att man behöver låna pengar för att betala uppskjutna skatter. Det går helt enkelt åt fel håll just nu, säger han.

Konstgjord andning

Att konkurserna ökar i Sverige är visserligen en naturlig följd av att konjunkturen mattas av. Men vad som är ovanligt är att vi även ser en strid ström av uppdämda konkurser som på grund av tillfälliga skatteanstånd har hållits uppe av konstgjord andning.

– Vissa av de här företagen kanske inte hade klarat sig oavsett. Men genom att utnyttja de tillfälliga skatteanstånden lyckades de i alla fall hålla i gång hjulen några år till, säger Karl Stjerna.

Karl Stjerna, vd på kreditupplysningsbolaget Syna. Bild: Pressbild

Enligt rapportens beräkningar kan staten gå miste om så mycket som 14 miljarder kronor i form av obetalda tillfälliga skatteanstånd. Men förlusterna för hela ekonomin kan bli betydligt större, eftersom de kan ge ringar på vattnet och även ha negativ inverkan på företag som är livskraftiga idag.

– Det är en försiktig analys eftersom vi utgår från att skatterna betalas fullt ut och att återbetalningstakten inte ökar överhuvudtaget. Men det är väldigt lite som talar för att så skulle vara fallet, säger Sven-Olov Daunfeldt och fortsätter:

– Problemet är att vi kommer att gå in i en lågkonjunktur som gör att många företag kommer att få det extremt tufft av andra orsaker. Då kommer det att bli än värre för företag som fortfarande sitter på de här skatteanstånden och som redan har låg soliditet och låga vinstmarginaler. Plötsligt kommer verksamheten inte att gå runt och då tvingas man gå i konkurs, säger han.

Överlämnas till Kronofogden

För att minska risken för konkurser kan företagen upprätta avbetalningsplaner på max 36 månader.

– De företag som har haft tillfälliga skatteanstånd i två år har möjlighet att förlänga sin avbetalning med ytterligare tre år. Då kan företaget själva bedöma hur snabbt de kan återbetala och så ansöker man om det. Normalt sett får man det beviljat. Om företaget inte lyckas betala i enlighet med avbetalningsplanen blir det ett underskott på deras skattekonto och det som inte betalas blir överlämnat för indrivning hos Kronofogden, förklarar Andreas Öbrink, koordinator Borgenärsprogrammet, Skatteverket.

Det betyder att tillfälliga skatteanstånd kommer att finnas kvar i fem år till, menar Karl Stjerna.

– För företag som får beviljat sitt anstånd i januari 2024 - september och redovisar momsen årsvis kan det dröja till 2028 innan de sista skulderna kommer att betalas tillbaka, säger han.

”Kommer att leda till stora samhällsekonomiska förluster som vi inte kommer att få tillbaka.”

De eftersläpade anstånden sker också på bekostnad av resurser som hade kunnat användas till strukturreformer för att främja innovationer, produktivitet och tillväxt, menar Sven-Olov Daunfeldt.

– Det kommer att leda till stora samhällsekonomiska förluster som vi inte kommer att få tillbaka, säger han.

Värre än zombieföretag

Situationen kan liknas med konceptet för så kallade zombieföretag, ett företag som inte gör vinst (döda företag) men som ändå fortsätter att överleva genom att dra på sig nya skulder.

– Den stora skillnaden är att de här egentligen inte är döda utan de existerar fortfarande på marknaden och konkurrerar med andra företag även om de i längden inte är livskraftiga. Så egentligen är det värre än zombieföretag, säger han.

Det är dock viktigt att komma ihåg att tillfälliga skatteanstånd åtminstone när det begav sig hade ett syfte att rädda företagen under en exceptionell tid, förklarar Sven-Olov Daunfeldt.

– Pandemin var en så otroligt extraordinär händelse och det är naturligt att regeringen såg en anledning att bevilja stöd till företag. Det var många som tänkte att ekonomin skulle vända pandemin och att det glada 20-talet väntade runt hörnet. Men så blev det inte. När pandemin var över så var det några glada månader. Så kom kriget i Ukraina, energikrisen, inflationen och höjda räntor.

Måste lära för framtiden

Karl Stjerna på Syna är inne på samma spår.

– Man ska samtidigt komma ihåg att de här snabba rörelserna var ju oerhört svåra att se. Det var väl ingen som på allvar trodde att Ryssland skulle invadera Ukraina och vad det skulle leda till, säger han.

Med det sagt hoppas Sven-Olov Daunfeldt att rapporten kan synliggöra vad som gått fel och vad vi kan lära oss av det i framtiden.

– Problemet är att de här stöden skulle vara tillfälliga. Men i stället har man beviljat skatteanstånd långt efter att pandemin var slut. Så länge det inte sätts en gräns kommer det alltid finnas utrymme för att förlänga dem på obestämd tid. Det sker på bekostnad av Sveriges konkurrenskraft och dynamiken inom näringslivet, säger han.