DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

KI: Lågkonjunkturen blir djupare

Konjunkturinstitutet (KI), med prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl och generaldirektören Albin Kainelainen, presenterar nya konjunktursiffror. Arkivbild Bild: Claudio Bresciani/TT

Ekonomi (TT)

Stigande räntor urholkar hushållens köpkraft och lågkonjunkturen fördjupas nästa år, enligt en färsk prognos från Konjunkturinstitutet (KI).

En svag vändning uppåt kan skönjas under andra halvåret 2024, men det kommer att ta längre tid än så att få fart på Sverige igen, enligt KI.

"Det dröjer till 2026 innan svensk ekonomi är i konjunkturell balans", skriver KI i rapporten Konjunkturläget.

Inflation och räntor

Svensk BNP väntas i år krympa 0,6 procent för att bara återhämta sig med 1 procent 2024, enligt KI:s ekonomer.

"Hög inflation och stigande räntor har urholkat hushållens köpkraft samtidigt som svag omvärldsefterfrågan slår mot exportnäringen. Det bidrar till att lågkonjunkturen fördjupas nästa år", skriver KI.

Stämningsläget i svensk ekonomi är dystert – inte minst bland hushållen. De har bortsett från pandemivåren 2020 inte varit så deppiga som de är nu på tio år.

Mot strömmen går delar av tillverkningsindustrin, där vissa sektorer ser ökad produktion framför sig.

Barometerindikator för september från Konjunkturinstitutet (KI) stiger till 85,8 från 85,3.

"Med undantag för tillverkningsindustrin minskade dock alla sektorer i ekonomin", skriver KI i ett pressmeddelande.

Hushållens konfidensindikator föll 4,1 enheter till 83,7.

"Betydligt svagare läge än normalt", skriver KI.

Det som drar uppåt är tillverkningsindustrin, vars konfidensindikator ökade med 3,2 enheter till 100,1 i september.

"Bakom uppgången ligger framför allt högre förväntningar på den framtida produktionen. Stämningsläget är dock splittrat där investeringsvaruindustrin uppvisar ett starkt läge, samtidigt som insatsvaruindustrin uppvisar ett betydligt svagare läge än normalt", skriver KI.

Där är stämningsläget svagast

Bygg- och anläggningsverksamheten uppvisar en negativ trend, med en konfidensindikator som sjunker 1,6 enheter till 95,4.

"Bakom nedgången ligger husbyggarnas betydligt svagare omdömen om orderstockens storlek", skriver KI.

Det pekar även nedåt inom detaljhandeln, vars konfidensindikator sjunker 4,1 enheter till 83,7.

"Detaljhandeln är den sektor i näringslivet där stämningsläget är som svagast. Missnöjet är utbrett", skriver KI.

"Även tjänstesektorns konfidensindikator minskade i september och visar fortsatt på ett betydligt svagare läge än normalt", skriver KI.

Joakim Goksör/TT