DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Historiskt tapp för e-handeln

Ekonomi (TT)

E-handelsåret 2022 blev historiskt – i negativ bemärkelse. För första gången någonsin uppvisar branschen en försämrad omsättning.

Siffrorna presenteras i Postnords e-handelsbarometer som görs i samarbete med HUI Research och bygger på konsument- och företagsundersökningar.

Den totala omsättningen uppskattas till 136 miljarder kronor, en minskning med sju procent jämfört med 2021. Den negativa utvecklingen är den första sedan mätningarna inleddes 2006.

– Vi såg redan tidigt att omsättningen började vika av. Detta skedde redan under första kvartalet. Utvecklingen är en följd av allt vi ser i omvärlden; Ukrainakriget som påverkar energipriserna som i sin tur påverkar levnadskostnaderna. Konsumenter har fått mindre i plånboken och det påverkar konsumtionen, säger Jan Jakobsson, e-handelsexpert hos Postnord.

Tuffa jämförelsetal

Branschen möter också tuffa jämförelsetal då 2021 fortfarande var tydligt påverkat av pandemirestriktionerna. Ett sådant exempel är den sektor som är mest utsatt, nämligen dagligvaruhandeln med ett negativt tillväxttal på 17 procent.

– Man ska komma ihåg att den 9 februari släpptes restriktionerna och då började man genast att handla i butik. Vi tycker oss också kunna se att när konsumenten får mindre i plånboken så söker man värde för pengarna och då letar man lågpris. Visst, du kan göra bra erbjudanden inom e-handeln men även i fysiska butiker, särskilt inom livsmedelshandeln, säger Jan Jakobsson och påpekar också att många konsumenter kanske tvekar inför leveranskostnader i bistrare ekonomiska tider.

Flertalet prognoser pekar nu på en tydlig avmattning när det gäller inflationen under 2023, samtidigt finns också en oro för en ökad arbetslöshet när lågkonjunkturen nu är ett faktum.

I e-handelsbarometern läggs tre framtidsscenarier för utvecklingen fram. Det mest pessimistiska målar upp en utdragen ekonomisk kris som pressar konsumenterna under de två kommande åren. Krisen bedöms bli så utdragen att toppnivån för e-handeln som uppnåddes under 2021 inte nås igen förrän tidigast 2025.

– Det är svårt att peka ut någon enskild bransch. Jag skulle tänka mig att inköp av sällanköpsvaror som elektronik, sport- och fritidsutrustning kanske man skjuter på. Du investerar kanske heller inte i nya möbler, säger Jan Jakobsson.

Ett pausår

I det andra scenariot blir 2023 ett pausår med stagnerande utveckling medan det tredje, mest optimistiska, scenariot uppvisar en scenförändring relativt omgående. Här lutar man sig mot det som inom ekonomin brukar kallas läppstiftseffekten, det vill säga att trots bistrare tider vill konsumenter unna sig något extra. Detta märktes av under 30-talets kris när sminkkonsumtionen ökade trots den ekonomiska krisen. Jan Jakobsson ser ett sådant mera nutida exempel:

– Det skulle kunna vara att man exempelvis unnar sig hämtmat men väljer att att avstå från restaurangbesöket, säger han.

Tobias Österberg/TT