RÄNTAN OCH INFLATIONEN
Industrin om dubbelhöjningen – ”tufft men nödvändigt”
Riksbanken, med den nye chefen Erik Thedéen, slår till med ett något mer hökaktigt räntebesked än väntat. ”Att få ned inflationen kostar, det finns inga genvägar”, säger Industriarbetsgivarnas Kerstin Hallsten.
Räntehöjningen på 50 punkter var väntad. Men det flaggas för mer höjningar och dessutom ska Riksbanken strama åt med att sälja av statsobligationer redan i april.
Kronan stärks med sju öre mot euron och åtta öre mot dollarn omedelbart efter räntebeskedet. Samtidigt stiger svenska marknadsräntor omkring 5 punkter.
Börsuppgången inför beskedet kom av sig något och minskade till en uppgång på 0,4 procent.
Styrräntan är med torsdagens höjning på 50 punkter (0,50 procentenheter) på 3 procent, den högsta nivån på nästan 15 år.
Höjningen låg i linje med marknadens förväntningar. Men samtidigt meddelar Riksbanken att den kommer att strama åt penningpolitiken genom att börja sälja av statsobligationer ur sin stödköpsportfölj i april.
Och det troligtvis inte slut med räntehöjningarna.
"Styrräntan kommer sannolikt att höjas ytterligare under våren", skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.
I sin höjda räntebana ligger nu Riksbankens prognos på en räntetopp på 3,33 procent om ett år – en nivå som direktionen därefter låter gälla två år framåt.
Räntebeskedet kommer sedan högre elpriser lyfte den så kallade KPIF-inflationen i Sverige till 10,2 procent i december. Det är den högsta nivån på 31 år och drygt fem gånger över Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
Det var också en betydligt högre nivå än de 9,1 procent i KPIF-inflation som Riksbanken hade räknat med i sin prognos från förra räntemötet i slutet av november.
”Nödvändigt att ta till alla medel”
Riksbankens höjning är ett viktigt verktyg och en tydlig signal för att få ner inflationen. Det menar Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten.
– Det här är tufft både för företag och hushåll men det är nödvändigt att ta till alla medel att få ner inflationen nu, säger hon i en kommentar.
– Inflationen är hög och det är viktigt att Riksbanken är tydlig med att deras fokus är att få tillbaka inflationen till målet. Att fortsätta att strama åt penningpolitiken är en markering att så också är fallet. Och därmed kommer också Riksbanken att lyckas, säger Kerstin Hallsten.
Men hon förklarar också att företagen drabbas av räntehöjningar. Det har blivit dyrare att producera under senare år. Det handlar om stigande fraktpriser, högre priser på insatsvaror och skenande elpriser.
– Samhällsekonomin i stort har drabbats tydligt negativt av detta. Det är viktigt att ett högre kostnadstrycket inte biter sig fast – att vi inte får en kostnads- och inflationsspiral. Att få ned inflationen kostar, det finns inga genvägar. Att inte fokusera på inflationsmålet kommer i förlängningen att kosta samhället ännu mer, säger Kerstin Hallsten.
