KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Experter: Därför har Farmanbar fel om kärnkraften

Energiminister Khashayar Farmanbar (S) tar för lättvindigt på kärnkraftens utmaningar, anser flera energiexperter. Ett exempel är att hävda att kärnkraft har samma politiska förutsättningar som vindkraft. ”Det finns en lång rad unika hinder för kärnkraft”, säger Anton Steen på Fortum.

Nyligen fick vd Jan-Olof Jackes chansen lyfta att kärnkraftens utmaningar i en debatt med energiminister Khashayar Farmanbar (S). Jacke sa då att kärnkraften kommer att spela en avgörande roll för klimatomställningen och att politiken nu har ett stort ansvar för att undanröja de hinder som finns att investera i kraftslaget.

Farmanbar dock såg inte lika allvarligt på saken. Han replikerade med att regeringen inte står i vägen för potentiella kärnkraftsinvesterare. Faktum är att det finns lika goda, om inte bättre, politiska förutsättningar för att etablera kärnkraft som vindkraft.

– Till skillnad från vindkraft till havs så finns det platser [för kärnkraft, red. amn.] där staten har bekostat [framdragningen av, red. amn.] transmissionsnäten och om någon vill investera där så finns det inget kommunalt veto, vilket är ett hinder för mycket av vindkraften, sade han.

Att hävda att kärnkraften inte har kommunalt veto är rent av felaktigt, anser flera energiexperter.

– Kommunernas vetorätt gäller både vind- och kärnkraft. Den enda skillnaden är att det står i olika lagar, men konsekvenserna är desamma, säger Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen.

Tydlig lagstiftning

Han förklarade detta i ett twitterinlägg där han hänvisar till ett utdrag från Miljöbalken 17, kap 6 som svart på vitt visar att det krävs kommunal tillstyrkan även för byggnationen av kärntekniska anläggningar.

”Kommunfullmäktiges tillstyrkande krävs för att regeringen ska få tillåta en sådan verksamhet”, framgår det i paragrafen.

Även Anton Steen, ansvarig för samhällskontakter på Fortum tillbakavisar Farmanbars påstående.

– Kärnkraften har ett tydligt kommunalt veto reglerat i Miljöbalken, det prövades ju senast när slutförvaret för använt kärnbränsle skulle byggas, då krävdes en kommunal tillstyrkan från både Oskarshamn och Östhammars kommun, säger Anton Steen, ansvarig för samhällskontakter på Fortum.

Mål utesluter kärnkraften

Anton Steen bestrider även andra påståenden som Farmanbar tog upp under debatten. Exempelvis att regeringen inte står i vägen för kärnkraft och att det står marknaden fritt att investera i kraftslaget. Frågan är då varför man har ett lagstiftat energipolitisk mål om en 100 procent förnybar elproduktion till 2040? Faktumet att man har valt lydelsen ”förnybar” framför det bredare ”fossilfri” elproduktion, betyder i grunden att man utesluter kärnkraften.

– Det här är det största och mest uppenbara hindret. Även om det inte innebär ett förbud mot kärnkraft så har målet om 100 procent förnybart använts som motiv för att införa flera typer av indirekta styrmedel som påverkar kärnkraften. Allt ifrån uranbrytningsförbud till slopade anslutningsavgifter för havsbaserad vindkraft. När beslutet om 100 procent förnybart fattades var omfattningen av elektrifieringen inte helt känd. Nu står det helt klart att vi kommer att behöva alla fossilfria kraftslag för att ha en chans att nå klimatmålet och då vore det rimligt att ändra målet till 100 procent fossilfritt, säger Anton Steen.

Carl Berglöf på Energiföretagen ser samtidigt dubbla budskap i Farmanbar uttalande om att det energipolitiska målet. Där framgår det att staten inte förbjuder ny eller befintlig kärnkraft. Men i praktiken driver regeringen en helt annan linje.

– Tittar man på varje års regleringsbrev till myndigheterna, som Svenska kraftnät och Energimyndigheten, styr regeringen mot ett mål om 100 procent förnybar el till 2040. Det innebär i princip en styrning mot en avveckling av kärnkraften. Det här skapar en falsk trygghet för marknaden att investera i kärnkraft, säger han.

Kärnkraftssatsningar hindras

I skuggan av kärnkraftsdebatten väntar en otålig marknad på att investera i ny kärnkraft. Ett uppmärksammat exempel är det nya svenska reaktorprojektet från Kärnfull Next som ska hjälpa industrikunder att bygga småskaliga kärnkraftverk (SMR) med GE Hitachis teknik. I en tidigare intervju med TN berättar Kärnfulls medgrundare John Ahlberg att flera kunder anmält intresse. Men satsningar i kärnkraft hindras av den rådande energipolitiken och lagstiftningen, menar Anton Steen.

– Det är idag olagligt att bygga SMR:er på andra ställen än de platser där det redan finns kärnkraft och de får enbart ersätta befintliga reaktorer vilket tydligt begränsar hur många reaktorer som får byggas. De myndighetsföreskrifter som finns för kärnkraften är heller inte utformade för framtidens små modulära reaktorer utan för dagens stora reaktorer, säger han.

Utöver den lagstiftning som direkt hindrar kärnkraften finns det också en snårskog av indirekta regelverk som exkluderar kärnkraft, tillägger Anton Steen. Till exempel stora delar av den vätgaslagstiftning som nu tas fram på EU-nivå som i huvudsak inriktar sig på ”grön” vätgas som enbart får tillverkas med förnybar elproduktion.