RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Oväntat duvaktigt räntebesked

Riksbankschefen Stefan Ingves ger nya räntebesked. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

Ekonomi (TT)

Riksbanken har höjt svansen längst ut på den så kallade räntebanan. Styrräntan kan enligt årets första räntebesked börjar röra sig uppåt redan om två år.

Men detta var oväntat mjukt. Kronan och svenska räntor faller efter räntebeskedet.

Riksbankschef Stefan Ingves håller fast vid att det är energipriserna som ligger bakom den ovanligt höga inflationen i Sverige.

Han poängterar att inflationen i Sverige rensat för energipriser ligger på 1,7 procent och jämför med USA, där inflationen rensat för energipriser är på 5,6 procent. I eurozonen ligger inflationen rensat för energipriser på 2,6 procent.

– Vi ser en liten risk att inflationen blir påtagligt och varaktigt högre än 2 procent, säger Stefan Ingves på en pressträff och fortsätter:

– Skulle det vara så att inflationen blir något annat än vad vi tror får vi anpassa oss till det.

Ingen kappvändare

Räntebeskedet var mer duvaktigt än vad marknaden hade räknat med. Där låg prissättningen inför beskedet på två räntehöjningar redan i år, ett scenario som dock de flesta ekonomer bedömt som osannolikt.

– De vänder inte direkt kappan efter räntevinden utan de står fast i sin bedömning av ekonomin. Det enda de egentligen har gjort är att kanske höja reporäntebanan något, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Enligt Stråberg är det tydligt att Riksbanken inte delar marknadens oro för inflationen.

– Det som håller upp inflationen just nu är energipriser och det är övergående. De långsiktiga inflationsprognoserna ligger fortfarande inom Riksbankens mål, säger hon.

Ser risk för överhettning

Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea, ser stora risker med det fortsatta penningpolitiska stödet till ekonomin – som redan präglas av en mycket stark ekonomi och en inflation över inflationsmålet.

– Jag tycker att direktionen borde ha signalerat en tydligare åtstramning, säger hon.

– Risken är att det blir överhettning, tillägger hon.

Om inflationen biter sig fast och fortsätter uppåt kan det tvinga Riksbanken att agera oväntat snabbt och mycket för att kyla av ekonomin. Detta kan även slå mot förtroendet för Riksbanken, enligt Spector.

– Om Riksbanken har fel om inflationen – som är svårbedömd just nu – riskerar även de att behöva göra en stor omsvängning senare i år, säger hon.

Kronan tappar

“Direktionens prognos är att innehavet av värdepapper kommer att vara ungefär oförändrat under 2022 och att det därefter gradvis minskar. Prognosen är också att reporäntan höjs under andra halvåret 2024, vilket är lite tidigare än i bedömningen i november”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Kronan tappar mot både euron och dollarn efter beskedet. Samtidigt dyker räntorna på svenska statsobligationer, särskilt den tvååriga, vars ränta faller med nästan 0,1 procentenheter.

“Med en sådan penningpolitik väntas inflationen vara vid målet på sikt. Samtidigt är svängningarna i inflationen ovanligt stora och osäkerheten kring inflationsutsikterna har ökat. Penningpolitiken behöver löpande anpassas till förändringar i konjunktur- och inflationsutsikterna”, skriver Riksbanken.

Direktionen oenig

Beslutet om att fortsätta hålla obligationsportföljen i princip intakt med återinvesteringar när obligationer förfaller under 2022 togs med ordförande Stefan Ingves som utslagsröst. Direktionen är splittrad i två jämnstora läger i frågan.

"Vice riksbankscheferna Anna Breman, Martin Flodén och Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet och prognosen för värdepappersköpen", skriver Riksbanken.

De tre vill se minskade stödköp av obligationer redan under andra kvartalet i år och en fortsatt nedtrappning av köp under andra halvåret.

"De förespråkade vidare att Riksbankens köp av statsskuldväxlar ska upphöra efter första kvartalet 2022 och att köpen av företagsobligationer ska minskas till 500 miljoner kronor under andra kvartalet för att sedan antingen trappas ned ytterligare eller helt avslutas", skriver Riksbanken.

Situationen i USA annorlunda

Räntebeskedet kommer sedan den oväntat höga och ihållande inflationen gjort att Europeiska centralbanken (ECB) sedan någon vecka öppnat för att det kan bli aktuellt att höja styrräntan 2022.

ECB:s öppning för åtstramningar kommer sedan USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) nyligen flaggat för att det kan bli fyra räntehöjningar i år, medan centralbanker i länder som Storbritannien och Norge gått före och redan börjat höja räntorna.

Att Fed flaggat för att det kan komma flera räntehöjningar redan i år beror enligt Alexandra Stråberg på att situationen i USA ser annorlunda ut.

– Där är det mycket bredare prisökningar och ett mycket hårdare lönetryck, säger hon.

Joakim Goksör/TT

Johanna Ekström/TT

Fakta

Riksbanken höjer sin prognos för KPIF-inflationen kraftigt för 2022, till 2,9 procent. I november låg prognosen på 2,2 procent. Riksbankens inflationsmål ligger på 2 procent.

För 2023 höjs inflationsprognosen till 1,9 procent, mot tidigare 1,8 procent. Och för 2024 höjs den till 2,2 procent, mot tidigare 2,1 procent, och för 2025 ser Riksbanken en KPIF-inflation på 2,3 procent.

BNP-prognosen sänks samtidigt för i år till 3,6 procent i tillväxt, mot tidigare beräkning på 3,8 procent. Tillväxtprognosen för 2023 lämnas oförändrad på 2 procent, medan den höjs till 1,7 procent för 2024.

Arbetslösheten väntas enligt Riksbanken stegvis sjunka tillbaka till 7 procent 2024.