RÄNTAN OCH INFLATIONEN
Efter inflationsbeskedet – så påverkas Riksbanken
En räntehöjning från Riksbankens sida är fortfarande inte aktuell i närtid. Den bedömningen gör SEB:s chefsekonom Jens Magnusson efter att juli månads inflationssiffror nu har fastställts.
Precis som de preliminära siffrorna visar Statistiska centralbyråns (SCB) definitiva mätning på en inflation på 0,7 procent, enligt måttet KPIF. Detta kan jämföras med 1,3 procent föregående månad.
– På detaljnivå så kanske det ändå är aningen positiva siffror i dag så siffrorna var väl snarare mera välkomna än ovälkomna, kommenterar Jens Magnusson.
Han syftar på att det som motverkade prissänkningen var säsongsnormala prisökningar för exempelvis paketresor och biluthyrning kopplat till semesterperioden.
– De är trots allt ganska volatila och kan hoppa upp en enstaka månad, men som också tenderar att kunna hoppa ner ganska snabbt.
Under inflationsmålet
Den nuvarande inflationen ligger därmed långt under Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent. Den låga inflationen förklaras dock av som Jens Magnusson uttrycker ”tekniska inflationssänkningar”, läs effekten av sänkt matmoms och energipriser.
–... men även om man tar bort dem (faktorerna) så är ju inflationen fortfarande låg.
Just det gör att SEB nu till skillnad från Konjunkturinstitutet (KI) bedömer att Riksbanken troligtvis väljer att avvakta med en räntehöjning under 2026.
– Riksbanken sitter säkert och lägger pannan i djupa veck och funderar på hur man ska göra med det här. Men än så länge så tror vi att den inflationsimpuls som vi ser här inte är tillräcklig för att Riksbanken ska känna att man redan måste inleda en höjningscykel och därmed riskera en hel del andra ekonomiska delar av svensk ekonomi.
Annorlunda läge
Det gör läget annorlunda jämfört med till exempel Europeiska centralbanken (ECB) som i stället förväntas höja vid nästa penningpolitiska möte i september. Från marknadshåll är nu bedömningen en räntehöjning och ett 50/50-läge att det till och med blir ytterligare en i år.
Hur Riksbanken påverkas av ECB ska dock inte överskattas, påpekar Jens Magnusson:
– Jag skulle fortfarande säga att inflationsutvecklingen i Sverige är den viktigaste. Det är ändå fokus för Riksbanken, det är det som är uppdraget så att säga.
En konsekvens av höjningar från ECB:s sida kan dock bli en starkare euro och därmed också en svagare svensk krona.
– Det är klart att ju större differensen blir, desto större sannolikhet är det att kronan försvagas så mycket att man plötsligt börjar importera inflation igen, påpekar Magnusson.
