ELKRISEN

Miljökrav hotar vattenkraftverk – 50 000 hushåll riskerar att förlora el

Miljöanpassningarna av vattenkraftverket i Höljes i Värmland riskerar att leda till kraftiga elförluster längs med hela Klarälven, varnar företagare och politiker. Fallet kan dessutom få konsekvenser för alla Sveriges Natura 2000-områden, enligt Fortumchefen Peter Strannegård. ”Det handlar om att bevara svenska vattenkraften”, säger han till TN.

I samband med Fortums arbete att miljöanpassa sina kraftverk, har frågan om rimlig avvägning mellan miljövärden och elproduktion återigen aktualiserats.

Under hösten 2025 presenterade länsstyrelsen sina förslag till nya bevarandeplaner för elva områden i Värmland. Ett centralt budskap är att Klarälven behöver mer rinnande vatten för att säkra livsmiljöerna för fisk och andra arter. Fortum varnar dock för att en sådan åtgärd skulle innebära slutet för Höljes kraftverk, bolagets största i Värmland.

– Enligt bevarandeplanen handlar det i praktiken om att återställa vattenvägen så som den såg ut för 100 år sedan eller mer. Då kommer vi behöva riva ut vattenkraftsverket i Höljes och inte längre kunna producera den elen, säger Fortum Sveriges vd Peter Strannegård till TN.

50 000 hushåll

Totalt handlar det om ett produktionsbortfall på 0,5 terawattimmar, motsvarande förbrukningen för 50 000 hushåll. Utan vattenkraftverket i Höljes försvinner också vattenkraftens reglerförmåga för elsystemet, menar Fortum-chefen.

– Vattenkraften har en avgörande uppgift att producera el vid behov och balansera elpriserna när det inte går att använda sol- eller vindkraft. Det är särskild viktigt under vintern när elpriserna är höga, säger han.

”Det handlar i grunden om att bevara vattenkraften som är själva ryggraden i Sveriges elproduktion”

Det här är inte bara en fråga för Värmland, utan berör alla Sveriges cirka 2 000 vattenkraftverk som ska miljöanpassas inom ramen för NAP, menar Peter Strannegård.

– Det handlar i grunden om att bevara vattenkraften som är själva ryggraden i Sveriges elproduktion och som står för ungefär 40 procent av Sveriges elförsörjning. Vår stora farhåga är att de miljökrav som ställts skulle leda till ett betydligt större produktionsbortfall i Sverige än vad som har beslutats och överenskommits, säger han.

Stora konsekvenser

TN har tidigare rapporterat om fall som där småskaliga vattenkraftverk hamnar i kläm i spåren av NAP:s hårda miljökrav i kombination med höga kostnader. Med Fortums fall berörs den storskaliga vattenkraften, och då står betydligt mer på spel, varnar Erik Evestam (C), regionala utvecklingsnämndens ordförande, Region Värmland.

– Eftersom Höljes också styr vattenflödet för alla kraftverk som finns nedströms kan det totala produktionsbortfallet snarare landa på 1 terawattimmar, säger han.

Det betyder att bara Värmland skulle uppnå två tredjedelar av det nationella riktmärket på 1,5 terawattimmar, alltså det totala tappet av vattenkraft som miljöanpassningarna får kosta i hela landet.

– Hur ska Sverige kunna fördubbla elproduktionen om vi samtidigt stänger ner fungerande vattenkraft? säger han.

Länsstyrelsen svarar

Georg Andrén, landshövding i Värmlands län och chef för Länsstyrelsen i Värmland, svarar att myndigheten inte har något intresse av att riva ut Höljesdammen.

– Jag vill understryka att länsstyrelserna, inklusive Länsstyrelsen i Värmland, förstår och delar uppfattningen att vattenkraften är en helt avgörande del av den svenska energiproduktionen. Bevarandeplanerna är en följd av EU-direktiv som Sverige är skyldigt att följa. I det ligger också att vår elförsörjning måste möta moderna miljökrav. Det är något både vi och Fortum behöver förhålla oss till, säger han.

Samtidigt försäkrar han att bevarandeplanen inte hotar vare sig Fortums elproduktion eller den svenska vattenkraften.

– Syftet med bevarandeplanen är att beskriva kraven utifrån ett miljöperspektiv. Men det är inte hela bilden. I nästa skede kommer Länsstyrelsen att väga in andra värden och balansera dem mot samhällets behov av funktionalitet, som sysselsättning, infrastruktur och energiförsörjning, säger han.

En partsinlaga

Stefan Grundström, senior biolog och miljökonsult på Sweco, menar att Länsstyrelsen formellt har gjort det den ska.

– De har tagit fram en partsinlaga om naturvärdena utifrån gällande miljökrav. Nu ska dessa värden vägas in när Fortum, med flera kraftbolag, senast 2028 redovisar hur kraftverket ska miljöanpassas. Sedan avgör Mark- och miljödomstolen hur frågan ska hanteras, efter att ha vägt olika samhällsintressen mot varandra, säger han.

Klart är att kunskapskraven i prövningar av vattenärenden är höga. Det innebär att vattenkraftsägaren måste ta fram ett omfattande underlag som visar hur verksamheten kan samexistera med utpekade arter och livsmiljöer i Natura 2000-området. Tidigare prövningar visar att processerna ofta blir både långvariga och komplicerade, berättar Stefan Grundström

– Vi har sett i vissa domar att domstolarna inte varit nöjda med hur underlaget har presenterats. Det har främst gällt småskalig vattenkraft, och många prövningar är fortfarande inte avslutade. När det gäller storskalig vattenkraft finns ännu ingen praxis, säger han.

”Jag förstår att det finns en oro hos kraftbolagen.”

Men liksom Georg Andrén ser han ingen akut risk för energiförsörjningen i Värmland.

– Jag förstår att det finns en oro hos kraftbolagen. Men det är också tydligt i lagstiftningen att energiförsörjningen är viktig och inte får äventyras. Därför har regeringen beslutat om ett tak för vilka energiförluster som kan accepteras, både nationellt och lokalt, säger han och fortsätter:

– Dessutom är det flera år kvar tills ärendena börjar handläggas och ytterligare flera år innan domslut vinner laga kraft och åtgärder ska vidtas. Under resans gång kan både de politiska förutsättningarna och juridisk praxis förändras, säger han.

Inte juridiskt bindande

Det är också viktigt att påpeka att bevarandeplanen i sig inte är juridiskt bindande, menar han.

– Den bör främst ses som en vägledning för hur Länsstyrelsen ser på frågan och vad branschen behöver göra för att anpassa sig till EU-rättens krav, säger han.

Men eftersom bevarandeplanen inte är juridiskt bindande kan den heller inte överklagas. Det har väckt oro bland lokalpolitiker, som menar att det kan försvåra rättsprocesser för dem som vill få sina invändningar prövade.

– Nu hävdas det att frågan om Höljes ska hanteras i domstol, men i fallet med riksväg 62 har vi sett att den möjligheten i praktiken saknas, säger Erik Evestam.

Han syftar på Trafikverkets ansökan om att bygga skyddsvallar vid riksväg 62, som också omfattas av Natura 2000 och som fått avslag i Mark- och miljödomstolen. Efter över tio års försök att få genomföra åtgärder har myndigheten nekats prövningstillstånd att överklaga. Ärendet ligger nu i Högsta domstolen.

”Tyvärr är de processuella reglerna kring Natura 2000 inte särskilt tydligt beskrivna när det gäller hur de ska hanteras.”

Stefan Grundström på Sweco har förståelse för resonemanget och medger att det finns oklarheter som kan skapa frustration hos kommuner och andra myndigheter.

– Tyvärr är de processuella reglerna kring Natura 2000 inte särskilt tydligt beskrivna när det gäller hur de ska hanteras. Ser man specifikt på riksväg 62 avvisade domstolen ärendet med hänvisning till att underlaget inte var tillräckligt utrett. Även om domslutet är svårtolkat är vi tillbaka i frågan om kunskapskravet, säger han, säger han.

Öppen för dialog

Georg Andrén vid Länsstyrelsen har tagit hänsyn till denna problematiken, men understryker återigen att myndigheten är öppen för dialog.

– Det kan hända att bevarandeplanen kan bli så vägledande så det kommer att styra hela processen. Men då är vi tillbaka till det som jag sa inledningsvis. Jag och vi från Länsstyrelsen Värmland vill bidra i processen genom att tydliggöra även andra värden, säger han.

Här ska egentligen inte Länsstyrelsen i Värmland läggas till last, menar Erik Evestam. Höljes är bara ett exempel på hur komplicerat det blir när vattenkraft prövas i Natura 2000-områden. Något vi bara sett början på, säger han.

– Det visar snarare på ett systemfel på nationell nivå där kombinationen mellan Natura 2000 och elproduktion inte hänger ihop, säger han.

"Här har något gått riktigt snett. Vi kan inte tolka det på något annat sätt än att lagstiftarens avsikter inte har fått genomslag hos ansvariga myndigheter, och vad det beror på behöver undersökas närmare”, skriver även flera lokalpolitiker i Värmland i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.

Regeringen agerar

Regeringen har i en färsk lagrådsremiss föreslagit ändringar som stärker vattenkraftens ställning vid omprövningar genom att använda EU-rättens undantag för allmänintresse. Samtidigt har en utredning tillsatts för att se till att verksamheter i Natura 2000-områden prövas mot rätt kravnivå och att EU-kraven på vattenkvalitet tillämpas mer ändamålsenligt.

Det vore bra om frågan lades i malpåse tills vidare, menar Erik Evestam.

– Jag hoppas att regeringens inspel kan vara till hjälp och att Länsstyrelsen kan lägga ärendet på is tills utredningen är klar i november, säger han.

Peter Strannegård bedömer att detta är steg i rätt riktning. Det centrala är att grundförutsättningarna för omprövningen av vattenkraften fortsatt gäller. Det innebär bland annat att produktionsförlusten inte får överstiga 1,5 TWh och att vattenkraftens reglerförmåga ska bevaras. Det omfattar samtliga miljöåtgärder, även de inom Natura 2000-områden.

– När Natura 2000-områdena inrättades för drygt 20 år sedan omfattade de redan utbyggda vattendrag där vattenkraften bedömdes vara förenlig med skyddet. Denna utgångspunkt är fortsatt viktig för att skapa en balanserad tillämpning av regelverket. Vi är övertygade om att en god vattenmiljö kan förenas med fortsatt fossilfri och pålitlig vattenkraft.