KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Vattenfall: Här är detaljerna i nya kärnkraftssatsningen: ”Kostnaden blir lägre”

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraft. Vattenfall har valt plats, teknik och leverantörer, och pekar ut var de största utmaningarna finns. För TN berättar chefen Desirée Comstedt om detaljerna i satsningen, som ska forma Sveriges energiframtid. ”Det gör projekten mindre risktunga”, säger hon.

För första gången på över 40 år tar Sverige nu ett konkret steg mot att bygga ny kärnkraft. Vattenfall har valt ut två leverantörer som går vidare i processen – amerikanska GE Vernova och brittiska Rolls-Royce SMR.

– Vi har utvärderat flera alternativ under en längre tid och bedömer att de här två har bäst förutsättningar att leverera ett framgångsrikt projekt inom rimlig tid och budget, säger Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft på Vattenfall.

Platsen är Väröhalvön i Halland, där också Ringhals kärnkraftverk ligger. Ytan är begränsad och det talade för att satsa på små modulära reaktorer (SMR) snarare än konventionella storskaliga anläggningar.

Två tekniska skolor

GE Vernova erbjuder en kokvattenreaktor baserad på en välkänd design som redan finns i ett fyrtiotal storskaliga reaktorer globalt. Lösningen har i praktiken ”skalats ner” till ett mer hanterbart format. Rolls-Royce har gått motsatt väg: bolaget har tagit sin erfarenhet av att bygga reaktorer till den brittiska flottans ubåtar och skalat upp tekniken till kommersiell drift.

– Den ena bygger på civil storskalig teknik som reducerats i format, den andra på militär reaktorteknik som utvecklats för civilt bruk, säger Desirée Comstedt.

Mindre risk och kortare byggtid

Enligt Vattenfall är det flera faktorer som gör att just GE Vernova och Rolls-Royce är bättre lämpade för den specifika platsen Väröhalvön.

Eftersom reaktorerna är modulära kan de byggas i sekvenser, delvis parallellt. En stor andel av konstruktionen kan färdigställas på annan plats innan installation.

Det ger flexibilitet att anpassa tempot till hur tillståndsprocessen fortskrider och minskar samtidigt belastningen på byggområdet. Deras design innebär därmed ett mindre finansiellt avtryck, kortare byggtid och lägre personalbehov än traditionella reaktorer, konstaterar hon.

– Det gör projekten mindre risktunga. Risken och kostnaden för förseningar blir lägre när man behöver färre personer på plats framförallt under byggfasen.

Regeringens kärnkraftssamordnare Carl Berglöf, anser att valet av modulära reaktorer är intressant ur ett nationellt perspektiv eftersom det på sikt kan öppna för nya aktörer i Sverige att investera i kärnkraft.

– Samtidigt ser jag ett fortsatt behov av storskalig kärnkraft i södra Sverige. För mig handlar det om att hålla alla dörrar öppna för framtida projekt.

Men att bygga ny kärnkraft i Sverige är så klart en lång och komplicerad process. Vattenfalls ambition är att den första reaktorn ska kunna leverera el i mitten av 2030-talet, men tidplanen är allt annat än självklar.

– Vi arbetar utifrån en väldigt ambitiös tidplan. För att lyckas krävs effektiva tillståndsprövningar enligt både miljöbalken och kärntekniklagen, samt en snabb hantering av statsstödsprövningen, säger Desirée Comstedt.

Hon betonar att projekten är komplexa och att mycket kan påverka vägen framåt. Förseningar är vanliga i stora kärnkraftsbyggen världen över. En särskild utmaning blir miljöprövningen. Alla stora infrastrukturprojekt stöter på hinder i den processen, och kärnkraft är inget undantag.

– Vi är medvetna om att miljöprövningen blir krävande. Vår strategi är att förbereda oss noggrant, dra lärdomar från andra som gått igenom liknande processer och säkerställa att vi har rätt expertteam på plats redan från början.

Kompetensfrågan avgörande

Att bygga ny kärnkraft kräver en omfattande kompetens, något Sverige inte mobiliserat på flera decennier.

– Vi måste bygga upp kompetensen parallellt med projektet. Det handlar inte bara om ingenjörer, utan även yrken som svetsare och elektriker. Vi kommer behöva både nationell kompetens och arbetskraftsinvandring, säger Desirée Comstedt.

Även Carl Berglöf lyfter fram frågan som en avgörande framgångsfaktor.

– För att det här ska lyckas krävs ett stort antal kompetenser. Sverige har unikt nog industriell förmåga i nästan alla delar av ett kärnkraftsbygge, men vi kommer också vara beroende av resurser från andra länder. I ett första steg behöver vi stärka vårt samarbete med våra närliggande länder.

Industrin kliver in via Videberg Kraft AB

För att samla kapital har Vattenfall bildat Videberg Kraft AB, där bolaget är majoritetsägare. Planen är att ansöka om statlig riskdelning, men också att öppna för delägarskap från industrin.

Bakom initiativet finns industrikonsortiet Industrikraft, med 17 stora svenska industriföretag. Det är dock inte hela konsortiet som potentiellt skulle investera, utan utvalda medlemsföretag som för dialog med Vattenfall om att gå in med kapital i Videberg Kraft AB.

– Industriföretagen kommer inte själva stå för någon riskdelning, men om de blir delägare innan statsstödsprövningen är klar tar de ändå på sig en del av risken. För oss är det avgörande att ha industrin med. Riktningen är klar, men tidpunkten för när efterfrågan på el kommer är osäker. Genom att industrin engagerar sig säkrar vi att ny elproduktion och industriell omställning sker parallellt, säger Desirée Comstedt.

Hon framhåller också att projektet förutsätter långsiktigt stabila spelregler. Om förutsättningarna ändras när bygget redan pågår kan det leda till dramatiska kostnadsökningar.

Del av Europas kärnkraftsrenässans

Sverige är inte ensamt om att återigen satsa på kärnkraft. Runt om i Europa byggs eller planeras ett stort antal reaktorer.

– Staten avser att stötta investeringar i ny kärnkraft för att det på sikt ska ge lägre elkostnader. Även om kärnkraften är dyrare per kWh bidrar den med systemförmågor som i slutändan pressar elräkningen, säger Carl Berglöf.

Han menar också att diskussionen om att ny kärnkraft skulle tränga undan annan elproduktion ofta förs i alltför snäva termer:

– Med en mix av kraftslag, med olika produktionsprofiler, minskar man prispåverkan för nästkommande investering. Det gör det möjligt att expandera elsystemet mer än om man ensidigt bygger ut bara ett kraftslag.

”Ett viktigt steg framåt”

För Vattenfall handlar satsningen inte bara om att bygga reaktorer, utan om att stärka Sveriges långsiktiga energiförsörjning. Kärnkraften ses som ett viktigt komplement till vind- och vattenkraft i en allt mer elektrifierad ekonomi.

– Kärnkraften levererar planerbar och fossilfri el i alla väder. Det gör den till en central del i en robust energimix, säger Desirée Comstedt.

Hon beskriver läget som både utmanande och lovande:

– Vi har tagit ett viktigt steg framåt. Nu handlar det om att tillsammans med leverantörer, industrin och politiken skapa förutsättningar för att Sverige ska kunna bygga ny kärnkraft.