ELKRISEN

Larmet: Rekordstor skillnad i elpris mellan norr och söder – ”Priserna kollapsar”

Nu ökar prisskillnaderna i landet, men allvarligare är att timmarna med negativa elpriser bara blir fler och fler, enligt Energiföretagens statistik. Det betyder ingen ny elproduktion. ”Just nu signalerar marknaden: bygg inte någonting”, säger marknadsanalytikern Magnus Thorstensson.

De svenska elpriserna har under första halvåret 2025 fortsatt att utvecklas olika.

De nordliga delarna av landet präglas av rekordlåga priser och ett växande antal timmar med negativa elpriser, medan södra Sverige har sett en mindre men märkbar prisuppgång.

Skillnaderna i elpriser mellan norr och söder har därmed ökat ytterligare. Det visar Energiföretagens halvårsstatistik.

I elområde SE1 (Luleå) och SE2 (Sundsvall) uppgick det genomsnittliga spotpriset under perioden januari till juni till 14 öre per kilowattimme.

Det är en minskning med 66 procent jämfört med motsvarande period i fjol. I kontrast låg priserna i elområde SE3 (Stockholm) oförändrat på 50 öre per kilowattimme, medan priset i SE4 (Malmö) steg med fem procent till 63 öre.

– Skillnaderna är mycket tydliga. Samtidigt som priserna kollapsat i norra Sverige så har vi sett en stabil eller till och med något stigande prisnivå i södra delarna av landet, konstaterar Magnus Thorstensson, marknadsanalytiker på Energiföretagen.

I tabellen redovisas spotpriserna (timpris, öre/kWh) på den nordiska elbörsen (Nord Pool) för första halvåret 2025 och 2024. Källa: Energiföretagen.

Fördubbling av negativa elpriser

En av de mest iögonfallande förändringarna i statistiken gäller antalet timmar med negativa priser, som ökat markant.

Negativa elpriser förekom för första gången i Sverige år 2020. Sedan dess har de blivit ett återkommande inslag på elmarknaden. Inledningsvis rörde det sig främst om enstaka timmar, men förekomsten har ökat successivt.

I Sundsvall noterades negativa elpriser under 506 timmar under det första halvåret – motsvarande 12 procent av tiden. För samma period 2024 var andelen 5 procent. Även i Luleå förekom negativa priser under över 380 timmar.

– Antalet timmar med negativa priser har fördubblats jämfört med förra året. Och om man tittar djupare ser man att i SE1 och SE2 har elpriserna legat under 10 euro per megawattimme under 75 till 80 procent av tiden. De låga priserna innebär att elproducenter i norra Sverige i många fall inte får täckning för sina produktionskostnader. Just nu signalerar marknaden: bygg inte någonting, säger Thorstensson.

Han pekar på en "kannibaliseringseffekt" där ny vindkraft trycker ned priserna så mycket i norra Sverige att varken den egna produktionen eller annan kraftproduktion längre är lönsam.

– När snittpriset ligger mellan 10 och 14 öre per kilowattimme blir det inte många kronor över till underhåll och då går det inte att investera i någonting.

Påverkar vattenkraften

Vattenkraften har hittills haft en viss motståndskraft genom möjligheten att prissäkra via finansiella elmarknader. Men även den påverkas av de låga priserna, menar Thorstensson.

– Överetableringen av vindkraft i kombination med bristande överföringskapacitet hotar även vattenkraftens lönsamhet och det här är inte hållbart på sikt.

TN har i flera artiklar visat att vattenkraften i allt större utsträckning väljer att spara så mycket vatten man kan, eller ”spilla” det genom dammluckorna på grund av extremlåga priser.

”De två faktorerna som styr det mest är väderberoende produktion och låg förbrukning i kombination. Tydligast blir det under de varma sommarmånaderna när industrin är på semester och efterfrågan därmed är låg. Samtidigt har du dagar då det är hög produktion både i solenergin och vindkraften, vilken ofta förstärks av import då samma väderförutsättningar ofta råder i angränsade länder”, uppgav Jan Hansson, produktionschef för Unipers vattenkraft i Sverige till TN.

Rekordnivåer i vattenmagasinen

Ytterligare en viktig faktor bakom årets pressade prisbild i norra Sverige är de mycket höga nivåerna i vattenmagasinen.

Under vintern och våren 2025 noterades de högsta nivåerna sedan 1960. I mitten av april innehöll magasinen i snitt 28 procent mer vatten än normalt vilket så klart påverkat prisbilden i norra Sverige eftersom vattenkraften utgör en stor del av elproduktionen i norra Sverige.

– Vi gick in i året med jättehöga nivåer. Det hängde samman med extremt höga tillrinningar under hösten och en mild vinter. Just nu ligger nivåerna något över medel, men inte längre på rekordnivåer, efter en måttlig vårflod konstaterar Magnus Thorstensson.

Störst ökning av förnybar elproduktion

Tittar man på den totala elproduktionen så ökade den marginellt till 86,4 terawattimmar under perioden, och det var de förnybara energislagen som stod för uppgången.

Vindkraften ökade med 13 procent till 21,1 TWh och solkraften gick från 1,26 till 2,02 TWh – en ökning med 60 procent. Däremot minskade produktionen från vattenkraft, kärnkraft och värmekraft sammantaget med 2,9 TWh.

Flödesbaserat kan påverka

Samtidigt sjönk elanvändningen med fyra procent som en följd av den milda vintern. Temperaturkorrigerat var nedgången dock endast en procent, vilket tyder på en fortsatt underliggande efterfrågan.

Nettoexporten av el från Sverige uppgick till knappt 17 TWh – en ökning med elva procent jämfört med samma period 2024.

Thorstensson pekar även på att det flödesbaserade kapacitetsberäkningssystem som införts inom EU och Norden kan ha bidragit till utvecklingen med fler negativa priser i norr.

– Det förekommer så kallade icke-intuitiva flöden vilket betyder att elen inte alltid flödar på ett sätt som motsvarar var efterfrågan finns. Dessa har ökat och kan ha förstärkt prisskillnaderna mellan norr och söder, samt den stora ökningen av negativa priser i norra Sverige, konstaterar han.