ENERGIPRISERNA
Larmrapport: Räkna med nytt elkaos – ”Det sker i en aldrig tidigare skådad takt”
Den snabba utbyggnaden av vind- och solkraft i EU leder till effektbrist, visar en ny rapport. Länder som Tyskland, Polen och Italien storsatsar på gaskraft för att säkra elförsörjningen, men Sverige saknar strategi. ”Vi kan inte vänta på att ny kärnkraft kommer på plats”, säger Magnus Genrup, professor i kraftteknik vid Lunds universitet.
En ny rapport från ERAA (European Resource Adequacy Assessment, en del av Europas systemansvariga myndigheter ENTSO-E) visar att det europeiska elsystemet står inför en kris när stora mängder fossil kraft i Europa riskerar att bli olönsam redan före 2030 som en följd av att allt större mängder billig förnybar vind och solkraft kommer in på marknaden.
”Elsystemet måste snabbt anpassa sig”
Tittar man på den totala elproduktionen i EU 2024 så producerade de fossila kraftslagen cirka 29 procent av den totala mängden el.
Samtidigt har andelen installerad förnybar vind- och solkraft på fem år gått från 200 GW till 363 GW. Problemet är att dessa kraftslag är väderberoende.
I rapporten oroar sig ERAA för det gap som därmed uppstår när de planerbara fossila kraftverken försvinner från marknaden.
"Dessa förändringar sker i en aldrig tidigare skådad takt, och elsystemet måste snabbt anpassa sig till de nya utmaningarna”, skriver rapportförfattarna.
50 GW gaskraft
För att fylla igen gapet rekommenderar ERAA att EU-länderna bygger ut 50 GW planerbar gaskraft.
Problemet är att det inte finns tillräckligt starka marknadssignaler för att säkra nya investeringar.
De ska drivas av pristoppar vid knapphet, men rapporten varnar för att de volatila och stundtals mycket låga elpriserna skrämmer investerarna.
Därför behövs det ett större stöd till så kallade kapacitetsmarknader, där producenter inte bara får betalt för att leverera el – utan också för att hålla produktionskapacitet tillgänglig, menar ERAA.
Stora gassatsningar
I flera EU-länder har man redan satsat stort på att bygga nya gaskraftverk inom ramen för en kapacitetsmarknad.
Gaskraft ses som en övergångsteknologi, en nödvändig buffert i ett elsystem där merparten av ny kapacitet är väderberoende. På sikt förväntas dessa kraftverk kunna konverteras till vätgas eller biogas.
Idag används moderna så kallade CCGT-anläggningar (Combined Cycle Gas Turbines) som klarar EU:s gräns för nya kraftverk att inte släppa ut mer än 550 gram CO₂/kWh.
Tyskland planerar till exempel att bygga 20 GW ny gaskraft till 2030 genom ett auktionssystem och de första auktionerna hålls i höst.
I Polen bygger man just nu två turbiner med en kapacitet på 850 MW med stöd från det statliga energibolaget PGE.
Och i Italien pågår det flera storskaliga gasprojekt där Ansaldo Energia har fått flera anläggningar godkända på Sardinien och i södra Italien.
”Ställer sig inte ens i kön.”
ENTSO-E har konstaterat att SE 4 är det område som har störst brist på elproduktion i förhållande till efterfrågan i hela Europa.
Svenska kraftnät konstaterade även nyligen i en rapport att effektbalansen snabbt försämras i södra Sverige.
Man räknar med ett minus på 7 700 MWh/h under en normalvinter, vilket motsvarar en brist på ungefär vad sju kärnkraftsreaktorer producerar.
Här finns det dock ingen ny produktion i sikte.
Det planeras för ny kärnkraft, men inga investeringsbeslut är tagna. Sverige har heller ingen nationell strategi för ny gaskraft.
Sydsvenska handelskammaren uppskattar att effektkön i form av företag som inte kan investera i södra Sverige idag är uppe i 2 500 MW.
”Samtidigt vet vi att många företag avstår från att ens ställa sig i kön, eftersom de får besked om att det inte går att få tillgång till effekt före 2030” skriver Sydsvenska handelskammaren.
Magnus Genrup, professor i kraftteknik vid Lunds universitet, menar att detta problem endast kan lösas genom att bygga gasturbiner.
– Vi kan inte vänta på att ny kärnkraft kommer på plats. Det enda som står till buds är att bygga gasturbiner för att klara industrins behov.
– Vi menar att ny gaskraft är ett måste för att klara de kommande åren. Den skulle kunna kopplas till den existerande gasinfrastrukturen på västkusten, fortsätter Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren.
Sverige helt utan reserv
Medan andra EU-länder idag redan har infört en kapacitetsmarknad, som gör det möjligt att bygga ut ny gaskapacitet, ligger Sverige långt efter.
I mars 2025 upphörde den lagstadgade effektreserven – ett system där Svenska kraftnät kan upphandla elproduktion som reserv under kalla vinterdagar.
Detta har sin grund i EU:s reviderade elmarknadsförordning, särskilt artikel 22 i EU-förordning 2019/943, som trädde i kraft som del av EU:s " Clean Energy Package."
Det är det oljeeldade Karlshamnsverket, med en kapacitet om 662 MW, som utgjort Sveriges effektreserv. Det betyder att Sverige idag inte har någon kraftreserv som kan backa upp elproduktionen under kalla vinterdagar.
”Vi bedömer att det tar mellan 5–8 år att införa en marknadsomfattande kapacitetsmekanism. Det innebär att vi står utan effektreserv under ett antal år, då vår nuvarande effektreserv löper ut den 15 mars 2025. Därför föreslår vi en övergångslösning under mellanperioden i form av en strategisk reserv liknande den nuvarande effektreserven”, sa Niclas Damsgaard för två år sedan.
Så frågan är hur det går med detta?
Olle Berglund, elmarknadsutvecklare, på Svenska kraftnät berättar att Regeringskansliet just nu förhandlar med EU-kommissionen om den nya strategiska reserven.
– Vi väntar på ett statstödsgodkännande och att den nya förordningen ska godkännas av regeringen och vi kommer då att gå ut med en inbjudan till aktörerna för att se vad de kan bidra med, säger han.
Vad är skillnaden mellan effektreserven och den strategiska reserv som man nu förhandlar om?
– Den stora skillnaden är att kraven den strategiska reserven till vis del beslutas på EU-nivå. Det betyder att den strategiska reserven kommer att innehålla andra typer av kravställningar än den tidigare effektreserv som hade en svensk design.
Vad är viktigt för EU här tror du?
– EU tittar mycket på konkurrensfrågorna och att alla ska ha möjlighet att delta i upphandlingen på lika villkor.
Men kommer det att finnas produktion på plats nästa vinter?
– Det är det vi jobbar mot. Vi har redan förkvalificerat olika aktörer och när vi får den nya förordningen så kommer vi att påbörja processen med att upphandla konstaterar Olle Berglund.
Magnus Genrup är dock övertygad om att Regeringskansliet och EU-kommissionen kommer att hitta en lösning som inkluderar det nyss avpolletterade Karlshamnsverket
– Ja, Det finns ju ingen annan tillgänglig kraft i södra Sverige om det skulle bli väldigt kallt och brist nästa vinter. Det skulle vara väldigt oansvarigt att inte göra det.
Tänkbara lösningar
Samtidigt finns det idag få incitament för att investera i ny elproduktion som ERAA:s rapport konstaterar.
Så hur ska man få företag att investera i planerbar produktion i södra Sverige innan den nya strategiska reserven finns på plats?
Per Tryding, vice vd på Sydsvenska handelskammaren, menar att man skulle kunna använda de pengar som Svenska kraftnät tar in på flaskhalsintäkter.
Nedläggningen av kärnkraft i södra Sverige – där det finns en stor efterfrågan på el – har skett parallellt med en kraftig utbyggnad av vindkraft i norra Sverige.
Och eftersom Sverige är indelat i fyra elområden har detta resulterat i kraftiga prisskillnader mellan norra och södra Sverige.
Det innebär att Svenska kraftnät fått in extremt höga summor i så kallade flaskhalsintäkter som ska användas för att bygga bort de begränsningar som hindrar överföringskapaciteten.
Idag har Svenska kraftnät ungefär 65 miljarder kronor på kontot för flaskhalsintäkter och nyligen höjde man prognosen för intäkterna för 2025 från 20 till 27 miljarder.
Tryding menar att en investerare skulle kunna få en garanti, ett förhandsbesked eller avtal från Svenska kraftnät, om att det planerade kraftverket kommer att mothandlas – det vill säga aktiveras för att minska överföringsbegränsningar i elnätet.
– Det ökar möjligheten att ta ett investeringsbeslut eller driva anläggningen vidare eftersom intäkter från mothandel då kan säkras i förväg. Det är tillåtet enligt EU:sregelverk, säger Per Tryding.
En annan väg för att snabbt få in planerbar produktion på marknaden är att göra det obligatoriskt att inkludera gaskraft i en investering i vind eller solkraft.
– En vindkraftspark är utmärkt när det blåser, men om man även investerar i en gasturbin som kan leverera när det inte blåser och elpriserna är högre. Då skulle kalkylen bli mer intressant, menar Per Tryding.