DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Chefsekonom: Så slår tulloron mot Sverige: ”Aldrig varit med om något liknande”

Efter tre år av kriser var företagen på väg tillbaka. Sen kom Trumps tullhot och hejdade återhämtningen, visar Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. "Exceptionellt läge", säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom.

I elva kvartal av energikris och inflation, har stämningsläget bland företagen varit lägre än normalt. När Riksbanken till slut inledde räntesänkningar kunde vi se de första tecknen på en konsumtionsledd återhämtning.

Sedan kom Trumps tullhot och hushållens förväntningar på framtiden föll kraftigt. I Svenskt Näringslivs färska konjunkturrapport ser vi för första gången de reella effekterna av att Trump lanserade tullar på varor från EU.

– Hushållen är nu väldigt oroliga över framtiden och väljer att spara och amortera i stället för att konsumera, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

Mycket psykologi

Det är inte exportföretagen som drabbas hårdast, utan företag med fokus på inhemsk försäljning, som besöksnäringen och handeln, berättar han.

– Det kan verka kontraintuitivt, men det beror på att ekonomi är psykologi och att hushållen reagerar kraftigt på den senaste tidens oro, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Tullarna slår även indirekt mot svenskarnas plånböcker, eftersom många har placeringar i globala fonder med tyngd på den amerikanska marknaden.

– När börsen blir väldigt turbulent som den varit på senare tid, sänker det också hushållens förväntningar om framtiden, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Backlash väntar

En förklaring till att det hittills sett bättre ut för exportföretagen kan vara att många amerikanska företag importerade extra mycket från EU innan tullarna trädde i kraft i april, berättar Sven-Olov Daunfeldt.

– Det innebär att vi sannolikt kommer att se en backlash när vi ser de direkta effekterna av tullarna framöver, säger han.

Men hur effekterna kommer att se ut är svårt att sia om, eftersom det är mycket vi fortfarande inte vet.

– Vi vet inte vilka tullar som blir av, hur EU kommer att svara på dem och vad den slutliga tullnivån blir. Vi vet heller inte om det här leder till att EU etablerar frihandelsavtal med andra länder. Det här är ett exceptionellt läge. Jag har aldrig någonsin varit med om något liknande, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Sammanfattningsvis finns det en stor osäkerhet just nu i världsekonomin. Det får i sin tur väldigt tydliga konjunktureffekter. För Sveriges del innebär det att lågkonjunkturen biter sig fast och att återhämtningen dröjer. I Svenskt Näringslivs senaste prognos bedömdes konjunkturåterhämtningen ske senare under 2025. Men nu skjuts den fram till 2026.

– Vi tror att Riksbanken kommer att behöva sänka räntan ytterligare två gånger, och att det då tar fart. Men det förutsätter att tulloron lugnar ner sig och att företagen vet vilka spelregler som gäller framöver. Företag vill ha stabilitet, men just nu är det hela havet stormar. Man vet knappt vad som gäller från dag till dag, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Möjligheter i krisen

För brukade kriserna vara mer utspridda. Till exempel var det mer än ett årtionde mellan finanskrisen och pandemin. Att kriserna numera sker så tätt efter varandra lämnar lite utrymme för återhämtning. Men det kan vara en väckarklocka för oss alla. Det finns ett vedertaget uttryck i ekonomi, ”Never waste a good crisis”. Det borde vi anamma, menar Daunfeldt.

– Vi ser redan tecken på det i EU, bland annat genom att stärka konkurrenskraften, minska antalet regleringar som drabbar företag och säkra fler frihandelsavtal med andra delar av världen, säger Sven-Olov Daunfeldt.

På liknande sätt kan Sverige dra nytta av detta.

– Åtta av tio företag vill växa, men vi har under lång tid varit oförmögna att realisera den potentialen. Nu är det ännu viktigare att inleda det arbetet. Vi kan utnyttja det här tillfället att bygga Sverige till en säker hamn och locka investeringar, företag, talanger och experter. Det kan skapa arbete och tillväxt i hela landet.