HOTEN MOT SKOGSBRUKET

”Klimatpolitiken kan inte vara beroende av vädret”

”I en tid då vi behöver ekonomisk tillväxt mer än någonsin behöver vi ha en sansad diskussion om hur vi bäst gynnar ekonomisk och biologisk tillväxt, klimatet och allas vår gemensamma miljö”, skriver krönikören Viveka Beckeman.

I Sverige har vi sedan drygt 100 år tillbaka unik kunskap om tillståndet i den svenska skogen, genom SLU Riksskogstaxeringen som inventerat skog och mark i hela landet sedan 1923.

Nyligen publicerades statistik baserat på de inventeringar som genomförts under perioden 2020–2024. Statistiken visar att tillväxten i den svenska skogen vänt uppåt igen. Efter flera år av sjunkande siffror syns nu en tydlig återhämtning – särskilt i norra Norrland där både tillväxten och den stående volymen ökar.

”Det är just vädret som ligger bakom att tillväxten ökat.”

Det här är intressanta och viktiga fakta som vi ska ta med oss när vi beskriver tillståndet i den svenska skogen. Ju mer skogen växer desto mer koldioxid tar den upp. Det är bra. Vi får dock akta oss för att dra alltför långtgående slutsatser av detta.

När jag skriver det här, under försommaren, sitter jag insvept i en sjal och drömmar längtansfullt om att sommarvärmen ska infinna sig.

Det är just vädret som ligger bakom att tillväxten ökat jämfört med den förra mätperioden. Den förra mätperioden innefattade bland annat sommaren 2018. Den sommar som vintertrötta svenskar fortfarande drömmer om och skogsägare och lantbrukare minns med fasa. Förutom att den torra och varma sommaren ledde till omfattande skogsbränder i delar av vårt land, ledde den till att träden växte dåligt och äldre skog blev mottaglig för efterföljande barkborreangrepp.

”Så även om vi har anledning att glädja oss över att tillväxten i skogen återigen vänt uppåt så bör vi akta oss för att utforma politik baserat på detta.”

Det här är det som ger utslag i riksskogstaxeringens förra mätperiod. Den senaste mätperioden har istället bjudit på mycket mer regn, mindre sol och bad - och därmed bättre tillväxt i skogen.

Så även om vi har anledning att glädja oss över att tillväxten i skogen återigen vänt uppåt så bör vi akta oss för att utforma politik baserat på detta. Under korta tidsperioder har vädret och störningar såsom skadeinsekter stor påverkan.

Något som politiker och myndigheter däremot gärna får ta till sig, och reflektera över, är att tillväxten är högre i produktionsskogarna än i avsatta ytor. Mot denna bakgrund, är det rimligt att vi fortsätter att sätta av så stora ytor?

”Det är dags att tänka om.”

Borde vi inte istället nyfiket ta till oss kunskap och fortsätta att utforska möjligheterna att öka den biologiska mångfalden i redan avsatta ytor? I dagsläget satsas det alltför mycket pengar på ytterligare avsättningar och alldeles för lite pengar på att bevara och höja naturvärdena i våra naturreservat och andra avsatta ytor. Att göra det senare skulle verkligen vara att leva upp till de jämställda målen med skogspolitiken och värna både produktion och miljö. Det är dags att tänka om.

Samtidigt bör vi ta tillfället i akt, när vi inte förblindas av statistik som i alltför stor utsträckning beror på vädret, och fundera på om det inte är läge att Sverige driver på för att vi istället för LULUCF-mål sätter mål för att fasa ut fossila insatsvaror och energi. I en tid då vi behöver ekonomisk tillväxt mer än någonsin krävs en sansad diskussion om hur vi bäst gynnar ekonomisk och biologisk tillväxt, klimatet och allas vår gemensamma miljö.